Varför är det ett så känsligt område att "autismexperter" påstår att det inte finns? Att man ser tecken på regression innan autismen börjar?

Finns ju andra neurologiska tillstånd där man börjar som normal men sedan hamnar i något som liknar utvecklingsstörning eller demens redan efter några år i livet. Är det för att dessa är sjukdomar och autism inte är det och då måste autism finnas från dag ett?

Hur kan man säga att autismen inte fanns från början även om den visade sig först senare? De andra neurologiska tillstånden är helt genetiska och skapar handikapp men syns inte heller först. De finns ju bevisligen.

Är det för att man ändå inte vågar ha en lucka där folk kan säga att de med autism får det, och föds utan?

Fattar inte annars.

Konstigt att förneka. Det var ett program på fyran tror jag om en systers autistiska storebror som var utan autism de första åren, dvs pratade och dessutom fram och tillbaka på det sättet man kan som litet barn. Men som lite äldre barn var hela språket borta nästan, iallafall uttrycket av det, och det fanns ingen kommunikation fram och tillbaka verbalt. Tycker inte han var helt normal ens som litet barn men man kunde alls inte ana hur väldigt gravt autistisk han skulle bli.

Jag har också regressiva drag. Jag var utåtriktad, glad och kommunicerade väldigt bra mina första år. Men sedan när jag var 3-4 år förändrades jag långsamt till att bli mer tjurig och hade inte alls samma naturliga flyt med att kommunicera. Började dessutom få meltdowns ibland.

Mitt syskon var som han är nu även som liten. Det syntes direkt på honom att han var annorlunda. Han var väldigt, väldigt orolig och dessutom ganska gravt dyspraxisk. Han har fått kämpa och öva bort saker. Tror inte han skulle uppfylla diagnos fast han är autistisk eftersom han är framgångsrik inom alla områden.

Kidzi skrev:Hur kan man säga att autismen inte fanns från början även om den visade sig först senare? De andra neurologiska tillstånden är helt genetiska och skapar handikapp men syns inte heller först. De finns ju bevisligen.

Vet inte något om regressiv autism, men drar paralleller till en vän som var väldigt ung när han blev dement. Det handlar om ett protein som ansamlas i hjärnan fortare än vad kroppen kan göra sig av med. Han ärvde mutationen som ger sjukdomen från sin pappa, men sjukdomen uppstår först när man blivit tillräckligt gammal för att tillräckligt med protein ansamlats i hjärnan för att skada den. I hans och pappans fall vid ca 35.

Den sortens sjukdomar innebär att man förlorar kroppsfunktioner för att en kroppsdel åldras mycket snabbare än normalt. Det är är en annan biologisk process när en kroppsfunktion aldrig utvecklas under fostertiden/barndomen.

Det har kanske inte med trådämnet att göra, men jag tänker på en händelse som drabbade mig när jag var bara några år. Min far dog då i en trafikolycka (själva händelsen minns jag inte, eftersom jag då bara var drygt två år). Jag anar att det var då, och som en direkt reaktion på upplevelsen, jag utvecklade selektiv mutism (långt efter att jag blev vuxen utlöses den om jag hör en brandbil under utryckning med påslagna sirener på grund av ganska traumatiska upplevelser).

Låter som det är atypisk autism du tänker på.