åh glömde säga mitt namn och ansiktsminne är hemskt, vilket inte underlättade när jag jobbade inom vården

rapchic skrev:åh glömde säga mitt namn och ansiktsminne är hemskt, vilket inte underlättade när jag jobbade inom vården

Här känner jag också igen mej, fast jag inte jobbar inom vården..men pinsamt värre är det ändå!!

rapchic skrev:åh glömde säga mitt namn och ansiktsminne är hemskt, vilket inte underlättade när jag jobbade inom vården

Namn, ansikten, siffror, tider mm. mm. har jag skitsvårt för att få att fastna. Mitt minne kan jämföras med, på fullt allvar, ett RAM-minne i en dator. En sak i taget är det som gäller, och om jag berättar nåt eller ska hämta/göra nåt, och blir störd, så är det borta direkt.

Mitt minne ligger i min handdator/telefon, där ALLT jag ska göra läggs in. Idag larmade den kl. 9 i morse, och sa att jag skulle till psykologen kl. 11.
Sen tog det säkert 10 minuter innan jag kunde komma på varför jag skulle dit.

Fick några ECT behandlingar mot depp för ett par år sen, och då blev tom. mitt RAM-minne glömskt...

Johan S skrev:Jag har dåligt minne, speciellt när det gäller andra människor. Måste träffa en person väldigt många gånger innan jag känner igen ansiktet. Önskar att jag istället var bra på att komma ihåg andra detaljer, men är inte bra på det heller.

Jag är extremt duktig på att sålla bort oviktiga detaljer och se mönster och sammanhang, det dåliga minnet för detaljer har väl med det att göra kanske. Fördelen är att jag kan se/läsa om bra filmer och böcker igen eftersom jag ändå sällan kommer ihåg handlingen.

Det här stämmer nästan ordagrant in på mig.

Jättejobbigt att inte känna igen folk eller komma ihåg namn. Hände senast igår på jobbet när jag arbetade ihop med en tjej som jag jobbat med under en hel dag för två veckor sedan, då vi faktiskt pratade en hel del och blev lite bekanta. Kunde absolut inte placera henne under hela dagen.

Jag minns nästan ingenting från barndomen förutom vissa otroliga saker som jag har fått höra senare och blivit chockad av och inte trott att det var mig det handlade om. Tydligen hade jag attackerat någon med en gummistövel när jag var 7-8 år. Oftast är den tiden som gått en total dimma, det känns som om tiden står stilla.

Siffror, ansikten och specifika detaljer har jag däremot betydligt lättare för.

Tider blir oftast fel. 17.50 blir ibland tio i sju t.ex (eftersom 17 innehåller en sjua). Har även stora problem med att skilja på "sjätte" och "sjunde".

Namn lär jag mig genom att upprepa personens namn när den introducerar sig. "Hej Peter, jag heter..."

FunLight skrev:

rapchic skrev:åh glömde säga mitt namn och ansiktsminne är hemskt, vilket inte underlättade när jag jobbade inom vården

Namn, ansikten, siffror, tider mm. mm. har jag skitsvårt för att få att fastna. Mitt minne kan jämföras med, på fullt allvar, ett RAM-minne i en dator. En sak i taget är det som gäller, och om jag berättar nåt eller ska hämta/göra nåt, och blir störd, så är det borta direkt.

Mitt minne ligger i min handdator/telefon, där ALLT jag ska göra läggs in. Idag larmade den kl. 9 i morse, och sa att jag skulle till psykologen kl. 11.
Sen tog det säkert 10 minuter innan jag kunde komma på varför jag skulle dit.

Fick några ECT behandlingar mot depp för ett par år sen, och då blev tom. mitt RAM-minne glömskt...

ojojoj vad jag känner igen mig i det där... fast mitt RAM-minne har glapp i elförsörjningen och att jag inte gör listor/använder kalender i någon form

Mitt minne är fullkomligt uruselt. Kan lägga ifrån mig nycklar, telefon och en halv minut senare kan jag springa som en galning och leta efter dom. Jag måste konstant ha påminnelser för allt jag ska göra i mobilen annars glömmer jag bort det. Om jag ska komma ihåg någonting måste det bli en daglig rutin, annars sitter de aldrig i huvudet på mig.

Mitt korttidsmine är helt kass, dåligt sifferine. Dessutom har jag prosopagnosi, altså fruktansvärt svårt att känna igen ansikten.

Jag har också väldigt dåligt minne...
Är väldigt disträ och blandar gärna ihop dagar och tider när det gäller mötet t ex.
Skitjobbigt för många tror ju att jag bara skiter i det.
Nu har jag t ex hamnat i problem för att AF-handläggaren (som jag för övrigt HATAR¨= irriterande kärring ) påstår att jag hade tid hos henne 18/12 när jag å andra sidan VET att det var 18/1!!!
Men denna gång tror jag faktiskt att jag har rätt....
Då är det bye bye till henne.

En annan sak: minns INGET nästan från min barndom.
Har alltid blivit förbluffad över att kompisar t ex minns så mycket, händelser, detaljer osv från de var små... Jag sitter som ett tomt papper jag om nån frågar mig.

Alyana skrev:Jag har också väldigt dåligt minne...
Är väldigt disträ och blandar gärna ihop dagar och tider när det gäller mötet t ex.
Skitjobbigt för många tror ju att jag bara skiter i det.
Nu har jag t ex hamnat i problem för att AF-handläggare påstår att jag hade tid hos henne 18/12 när jag å andra sidan VET att det var 18/1!!!

En annan sak: minns INGET nästan från min barndom.
Har alltid blivit förbluffad över att kompisar t ex minns så mycket, händelser, detaljer osv från de var små... Jag sitter som ett tomt papper jag om nån frågar mig.

Jag är chockad......
Hade tydligen tid den 18/12 iafl enl terapeuten!
Men, jag är så SÄKER på att det inte var förrän i januari.!!
Blir allvarligt rädd för mig själv, hur jag kan blanda ihop så........
Vad ska jag göra??
Ta bromsmediciner mot Ahlzheimer eller?? (stavade nog fel där.)
"Skriv upp ALLT i samma almanacka direkt" är rådet från terapeuten.
Javisst det ska jag, men nu hade jag missuppfattat från första början liksom.....
Blir sååå TRÖTT på mig själv.

Är det typiskt för personer med AS att glömma saker?

Om jag ska komma ihåg något viktigt brukar jag skriva en lapp och lägga på golvet, så att jag ser den när jag kliver upp. (min första tanke brukar då vara: "Vilken idiot har lagt den här lappen på golvet", innan jag ser att det är en påminnelse till mig själv.) Har provat att skriva en lapp och lägga på köksbordet eller sätta upp på kylskåpet, men av någon anledning ser jag inte detta. Min man tycker att det är lite knäppt att lägga påminnelser på golvet, men något annat verkar tyvärr inte fungera för mig. Tycker det känns som om mitt huvud är fullt av en massa annat. Känner mig inte glömsk, men ibland blir jag rädd för att det kanske är något fel.

Moderator: Slog ihop med tidigare tråd om dåligt minne.

Om man har mycket oro eller ångest så kan det rejält sabba minnet. Liksom om man har brist på folsyra, vitamin B12 och diverse andra vitaminer och mineraler.

Gå till en läkare och berätta att du blivit väldigt tankspridd på sistone och vill ta blodprov på sådant som vanligen kan orsaka det, typ folsyra och B-12.

Absolut... tror det är något som överlappar med AD(H)D också. Har märkt det tydligt i andra, men jag är själv helt hopplös på det där också.

Säkert en gång om dagen glömmer jag varför jag gått in i ett rum t.ex. Och det krävs bara ETT distraktionsmoment för att jag ska göra detta. Kan avbryta en syssla mitt i och göra något annat.. har glömt matvaror framme, lagt ost i kökslådorna, helt malplacerade saker i kylen osv. Varenda gång är det för att jag fastnat i en tanke och gått på automatik.

Vi har ju väldigt lätt för att kasta oss ut och dyka ner i intressanta tankegångar, och eh.. kläderna är kvar på stranden. Åtminstone upplever jag det så.

Jag har väldigt lätt för att komma ihåg detaljer, folk brukar till och med bli förvånade och fundersamma när jag säger något som någon har sagt osv, och frågar hur jag visste det. Jag har också ett ganska bra långtidsminne, dock så har jag sämre arbetsminne (korttidsminne); jag kan t.ex glömma vart jag ställde mina glasögon när jag tog av mig de innan jag går och lägger mig.

DanneB skrev:Jag har väldigt lätt för att komma ihåg detaljer, folk brukar till och med bli förvånade och fundersamma när jag säger något som någon har sagt osv, och frågar hur jag visste det. Jag har också ett ganska bra långtidsminne, dock så har jag sämre arbetsminne (korttidsminne); jag kan t.ex glömma vart jag ställde mina glasögon när jag tog av mig de innan jag går och lägger mig.

Klockren beskrivning av mig, bortsett från att jag alltid placerar glasögonen på samma ställe när jag tagit av mig dem inför sänggång.

Jag har extremt dåligt minne. Arbetsminnet är värst. Tillsammans med min förkastliga tidsuppfattning så blir detta något av ett funktionshinder.

Jag har väldigt svårt för att ta in information som inte är intressant. Är det inte varken intressant eller viktig info så lagras inte informationen alls. Det här gör att det blir väldigt svårt för mig att hänga med i skolan. När jag väl lyckas vara uppmärksam så tar jag inte in informationen i alla fall.

Att komma ihåg vad jag gjorde igår, när jag åt senast eller vart jag lagt min mobil är väldigt svårt. Jag slarvar bort min mobil flera gånger om dagen. Jag är vanligtvis ganska organiserad men när det kommer till ett objekt som jag drar runt på hela tiden så är det inte så konstigt att jag lämnar den lite här och var.

Trots mitt till synes usla minne så finns det stunder där mitt minne är exemplariskt. Då jag faktiskt inte kan glömma. Har jag ett specialintresse (där passion och intensitet går utöver det normala) så suger jag upp all information och spottar ovilligt ut den först när intresset avtar.
Min Harry Potter-feber lät mig minnas hela första boken utantill, alla sidor, alla ord när jag var 10 år gammal.
Allt jag läste om HP fastnade, men när intresset avtog så mindes jag plötsligt knappt någonting.

Jag förstår verkligen inte varför mitt (och säkert flera andras) minne fungerar såhär. Varför kan jag inte bara få minnas det som är relevant och viktigt? Varför envisas min hjärna med att minnas oväsentliga saker som sällan är relevanta och (nästan) aldrig viktiga?

Tänk bara vad fantastiskt det hade varit om jag kunde aktivera detta "superminne" när helst jag ville. I skolsituationer hade det varit oerhört användbart.

Kromatik skrev:Jag har extremt dåligt minne. Arbetsminnet är värst. Tillsammans med min förkastliga tidsuppfattning så blir detta något av ett funktionshinder.

Tänk bara vad fantastiskt det hade varit om jag kunde aktivera detta "superminne" när helst jag ville. I skolsituationer hade det varit oerhört användbart.

Jea.. man behöver känslor för att kunna minnas och lära sig ordentligt, gärna adrenalin som ökar minnesupptagningen. Så saker/tankar/idéer som på något vis väcker tex oroskänslor, de fastnar ju, för gott. Jag skulle behöva traumatiseras på något vis av aktiehandel.. och städning kanske...

Jag har dåligt arbetsminne, ibland kan jag inte komma ihåg om jag verkligen gick på toa för 5 minuter sedan eller inte...

Men jag har väldigt bra långsiktigt minne, alltså komma ihåg händelser, fakta osv.
Vet inte riktigt hur det fungerar egentligen, för jag kan nästan aldrig komma ihåg ett telefonnr om någon säger det till mig, det försvinner inom några sekunder.

Men å andra sidan har jag memorerat en stor del av alla konversationer jag haft, och kan citera dem.

haha

Schmetterling skrev:Klockren beskrivning av mig, bortsett från att jag alltid placerar glasögonen på samma ställe när jag tagit av mig dem inför sänggång.

Det är vad min mamma alltid brukar säga: "Ställ alltid sakerna på samma ställe varje gång, så att du vet var du har dem". Dock så brukar jag ha ganska svårt för att följa det rådet, men det är inte för att vara trotsa mamma, det bara är så:P Jag brukar ofta glömma var jag lade min plånbok, mobiltelefon etc, vardagsmat:P

DanneB skrev:

Schmetterling skrev:Klockren beskrivning av mig, bortsett från att jag alltid placerar glasögonen på samma ställe när jag tagit av mig dem inför sänggång.

Det är vad min mamma alltid brukar säga: "Ställ alltid sakerna på samma ställe varje gång, så att du vet var du har dem". Dock så brukar jag ha ganska svårt för att följa det rådet, men det är inte för att vara trotsa mamma, det bara är så:P Jag brukar ofta glömma var jag lade min plånbok, mobiltelefon etc, vardagsmat:P

det rådet har jag också fått - många gånger. Problemet är ju bara att komma ihåg var man la det förra gången...

Jag far alltid runt som en dåre och letar efter plånbok och mobil när vi ska iväg... och nästan alltid ligger det på samma ställe. Drygt.

Det här med att ha dåligt minne. Är det en del av att ha asperger eller är det en del av att vara vuxen? Jag är inte speciellt gammal. Men jag glömmer bort saker hela tiden. Allt från att komma ihåg vart jag lagt saker till vad jag precis skulle gå och göra.

Kan man på något sätt träna sitt minne för att komma ihåg saker och ting bättre eller finns det medicin som hjälper till med sånt?

Jag försöker att köra med olika sorters larm och skriva kom ihåg lappar men jag kommer inte ihåg nånting i alla fall.

Det händer att jag reser mig ur soffan för att hämta en bok i bokhyllan två meter bort, sedan står man där och funderar vilken bok man skulle hämta...

Precis! Himla jobbigt det där. Men vad kan det bero på tror ni?

Jag fick höra av min utredare att jag har väldigt dåligt arbetsminne