Jag har ju asperger och har en karl med adhd. Vi har länge pratat om att gifta oss. Men hur? Där står vi bet. Ingen av oss vill göra nån stor grej av det hela, med en megastor fest efteråt där vi står i centrum. Det känner vi båda obehag inför och så ska det inte vara. Det ska vara vår dag, på det sättet vi vill ha det.

Så ni andra aspergare som är gifta. Hur gjorde ni? Berätta om er "stora" dag, så kanske vi kan få lite inspiration.
För samtidigt så vill vi ju dela den med vår släkt, men utan fest helst.. =/

Jag och Fenren ska gifta oss och vi ska gifta oss borgerligt. Efter vigseln ska vi åka till en lokal, där vår släkt och eventuellt våra vänner kommer att befinna sig och där ska vi käka god mat och tårta samt dricka alkoholhaltiga drycker. Jag vill inte vara nykter om jag ska vara på bröllopsparty.

Man kan gifta sig utan fest och gäster men inte utan Vigselceremoni.
känner några som gifte sig i en kyrka med endast personal ifrån kyrkan .

När jag gifte mig gjordes det borgerligt, med två vänner och ett par släktingar närvarande. Efteråt gick vi på fik tillsammans. Det fungerade för mig och min före detta make.

När jag gifte mig oroade jag mig för att synas i kyrkan inför en massa främmande människor, så jag planerade en vigsel i sakristian (i kyrkan skulle det vara tyckte jag). Fast jag blev övertalad att göra det som vanligt, där brudparet vandrar uppför altargången fram emot prästen. Det var ju också bara släktingar och vänner där. Efter det for vi alla till restaurangen, men ingen dans el stor fest.

Man kan ju också gifta sig borgerligt i stadshuset. Då behövs förutom brudparet bara vigselförrättare och två vittnen.

Sheyen skrev:Jag vill inte vara nykter om jag ska vara på bröllopsparty.

Fast jag kan faktiskt rekommendera en viss återhållsamhet på alkoholfronten just i samband med det egna bröllopet. Har hört lite för många historier om folk som planerat sitt bröllop i flera år, lagt ut sexsiffriga belopp på att ordna den perfekta festen - och så slutar det med att brudgummen slocknar på vägen från festen (kul bröllopsnatt? knappast...) eller att bruden spyr i limon. Jag tror att man tål lite mindre en sån dag än man vanligtvis gör eftersom det är så intensivt. Så det kan vara värt att tänka på att även om gästerna gärna kan festa loss, så kanske brudparet själva bör hålla sig i ett sånt skick att de kan (och vill...) minnas tillställningen efteråt.

Gafsan skrev:Så det kan vara värt att tänka på att även om gästerna gärna kan festa loss, så kanske brudparet själva bör hålla sig i ett sånt skick att de kan (och vill...) minnas tillställningen efteråt.

Det spelar ingen roll vilket skick jag är i, för jag kommer att glömma bort bröllopspartyt ändå. Fotografier kommer att vara till stor hjälp när det gäller att försöka minnas, men jag kommer troligtvis att ha glömt 80% av tillställningen efter 1 vecka. Nu gissade jag ju bara att det är just 80%, men hur som helst så glömmer jag väldigt mycket. Det har ingenting med alkoholkonsumering att göra, dock.

Om jag ska gifta mig så ska det inte vara borgerligt.
Kan man gifta sig marxistiskt?
Hur gick det till i det gamla goda Östeuropa?

Spännande att höra era erfarenheter.
Jag tycker det är skitsvårt. För även om jag vill att min släkt ska få fira oss, så blir det ju typ äta ihop, och då blir det ju ändå så att vi hamnar i centrum. =/
Tror vi gifter oss borgerligt. Dock gillar jag kyrkor, men jag är så okristlig. Det skulle kännas fel att lova saker inför en Gud vi inte tror på.. Plus att det är mer centrum på oss där då också..
hur man än gör så verkar det bli nånting större..

Jag och Lilla Gumman gifte oss ganska enkelt, men fint, i ett litet kapell, klädda i våra medeltida dräkter, och en präst jag känner sedan jag var aktiv inom Kyrkans Ungdom (som det hette då, i början av 1980-talet) vigde oss. Efter det for vi till bröllopsfesten som hölls i en vackert dukad serveringslokal på Hembygdsgården, vackert belägen vid Svartån i Mjölby. Men någon brudparsdans blev det inte, till bröllopsgästernas stora lycka, tror jag... "ingen skulle vilja se mig dansa" ...

Om man tycker att det känns jobbigt med en "vanlig" fest där man själv står i centrum så kan man ju ha något tema på tillställningen som drar bort fokus från en själv... man kan t.ex. ordna en brännbollsturnering, eller ha tiokamp för alla gästerna, eller göra en utflykt till något spännande ställe och ha med sig en guide som berättar. Bara fantasin sätter gränserna! En bröllopsfest måste ju verkligen inte vara en stel och högtidlig "sittning" om man tycker att det är jobbigt med sånt. (och man måste absolut inte ha dans på bröllopsfesten om man inte vill!)

Ett alternativ ifall man gärna vill ordna en fest för gästernas skull även om man själv tycker att det känns jobbigt, är att brudparet stannar tills själva ätandet är avklarat. Sen får övriga festa vidare själva medan brudparet drar vidare på egen hand.

Ifall man tycker att själva arrangerandet är svårt så kan man ju fundera om det finns någon driftig person i bekantskapskretsen eller familjen som kan organisera saker och ting (ev. mot ersättning, beroende på hur nära man står varandra).

Be en kompis bli pastor HÄR: http://ulc.net/ och åk till usa, och gift er på precis det vis ni vill.

Gratis att bli pastor!

/pastor Svantskallen, som tror på det som är Rätt. Det är en discordiansk pastafarianism, kan man förenklat säga.

Jag har länge tänkt att när jag gifte mig skulle det bli en liten enkel ceremoni ledd av en präst i ett mindre utrymme i kyrkan, sakristian eller prästgården om det finns någon.

Bröllopsvittnen skulle bli antingen nån från personalen, eller nån väninna som man kunde lite på.
Vi skulle inte ha speciella bröllopskläder på oss, utan vanliga finkläder som kan återanvändas om man blir bjuden på kalas/fest i framtiden, jag skulle ha en klänning i blått eller grönt. Efteråt skulle vi, om ekonomin tillät, hyra ett rum på en herrgård eller ett hotell, och tillbinga en weekend i varandras sällskap.

Men nu efter att ha varit på Sheyen och Fenrens bröllop, som förövrigt var det enda bröllop jag har varit på förutom mina föräldrars, har jag tänkt om.
Nu skulle jag göra som dem gjorde, om det blev så att jag fick gifta mig nån gång.
Anordna en fest, lägga pengar på god mat, men inte kosta på så mycket på festen att den blir snobbig eller stel.
Utan helt enkelt bara ha en fantastisk rolig fest med jättegod mat och trevligt sällskap.

Jag och min man gifte oss här hemma på gården i en björkdunge som har en egen "altargång" och "kyrka" för vår närmaste familj och präst. detta var då på förmiddagen.

sen lunchade vi mat som min mamma gjort med vigseldeltagarna och efter lite uppehåll så att det inte blev så stressigt så kom resten av gästerna (närmaste släkten ca 50 st) och det blev bröllopstårta, sen lekar (min storasyster var värdinna), presentutdelning och middag. middagen var grillat, alla tog med sig eget men vi stod för grillarna. Det förenklade en hel del då vi har många specialkostare i släkten + jag slapp servera kött på mitt eget bröllop. såklart var det alkoholfritt som gällde och sista gästen for väl hem kl 8 på kvällen.

bröllopet vart inte alls som vi tänkt oss jag (AS) ville ha större fest men min man (NT) ville ha mindre så vi gjorde ett mellanting. lokalen för festen avr inte tänkt att vara på gården utan på en ö i närheten som släkten äger men det vart enklare så som det vart. pyntet vart den fina sommardagen då vi inte hann ställa fram blommorna mina svågrar plockat.

Nått som var ett måste var delegering tex gjorde min mamma lunchen, min ena moster tårtorna (förutom den mjölkfria) , min andra moster sydde bröllopsklänningen (som jag designade men min moster var "co designer" då hon vet hur man syr det så det blir fint), smink gjorde jag (gick på en såndär gratis sminkning vissa butiker har och lärde mig), frisyr gjorde mamma, lekar min storasyster, möhippa min lillasyser (tärna), brudbuketter gjorde jag, etc etc

nu kanske detta inte var vad TS ville ha men det var ju tex ingen "supa, dansa fest" och festen efter var ju dagtid så man han avrva ner innan kvällen m.m.
att viga oss på gården i naturen gjorde vigseln mindre stel men jag kunde ändå få prästen som jag ville ha och jag slapp gifta mig boregeligt, middan vart ju som folk ville ha (eftersom dom fick ta med eget) men ändå inte dyrt eller svårt.

hela kalaset gick väl på 15 000-20 000 varav bröllopsresan var på mindre än 7000.

kanske några ideer som ni kan göra till egna
om ni vill kan jag svara på fler frågor annars ska jag hålla käft

Borgerlig vigsel i all blygsamhet.

Knytkalas på kvällen där ni bjuder in några crazy vänner som kan hålla igång själva.

Billigt, roligt, kravfritt och kul.

(OBS har aldrig gift mej själv så jag kan inte garantera att det funkar... ;-D )

Vi döpte vår äldsta son borgeligt. Passade samtidigt på att gifta oss (vi berättade inte för någon innan). Det blev enkelt och billigt. Hade inte ens någon speciell bröllopsklänning. Hade gjort en smörgåstårta som vi bjöd på. Bara familjen var där.
För oss fungerade detta perfekt. Har nu snart varit gifta i 24 år.

vi kommer att gifta oss hemma på gården med en vigselförrättare och ett par vänner som vittnen. Ingen fest, ingen släkt och inte en massa grejjer. En enkel middag med vin efteråt bara.

Min NT-sambo skulle nog vilja ha fler gäster än så men jag vill verkligen inte det. Jag skulle helst se att det bara var han och jag, hundarna och hästarna, men det går ju inte förstås.

Co-Admin:

Diskussionen om för eller emot äktenskap återfinns nu här:

skal-for-och-emot-aktenskap-t29041.html