Hej. Jag "har" det som kallas för "schizoid personlighetsstörning". Och tänkte helt enkelt se vad aspergare vill fråga en SPD-are om. Så fråga på. En del kanske till och med tänker tanken att de är mer SPD än AS...

Allt utom nummer 2 och 8 på WHO:s lista är mer eller mindre sant om mig:

http://en.wikipedia.org/wiki/Schizoid_p ... ganization


Moderator: Förtydligade rubriken.

Hej och välkommen hit!

När jag såg SPD tänkte jag på det tyska partiet (Sozialdemokratische Partei Deutschlands) och undrade om en tysk socialdemokrat kommit hit för att diskutera politik!

På den svenska wikipediasidan står följande nio kriterier:

Enligt ICD-10 karaktäriseras schizoid personlighetsstörning av minst tre av följande:

Känslomässig kyla, likgiltighet eller reducerad känslosamhet.
Begränsad kapacitet att uttrycka antingen positiva eller negativa känslor mot andra.
Föredrar ihärdigt ensamma aktiviteter.
Väldigt få (om några) nära vänner eller relationer och en avsaknad av lust att ha sådana.
Oberörd av antingen beröm eller kritik.
Känner glädje av få, om några, aktiviteter.
Oberörd av sociala normer.
Upptagen med fantasier och själviakttagelser.
Avsaknad för lust av att ha sex med andra personer.

Det räcker alltså med tre av dessa nio drag för att få diagnosen.

Alien skrev:Hej och välkommen hit!

När jag såg SPD tänkte jag på det tyska partiet (Sozialdemokratische Partei Deutschlands) och undrade om en tysk socialdemokrat kommit hit för att diskutera politik!

På den svenska wikipediasidan står följande nio kriterier:

Enligt ICD-10 karaktäriseras schizoid personlighetsstörning av minst tre av följande:

Känslomässig kyla, likgiltighet eller reducerad känslosamhet.
Begränsad kapacitet att uttrycka antingen positiva eller negativa känslor mot andra.
Föredrar ihärdigt ensamma aktiviteter.
Väldigt få (om några) nära vänner eller relationer och en avsaknad av lust att ha sådana.
Oberörd av antingen beröm eller kritik.
Känner glädje av få, om några, aktiviteter.
Oberörd av sociala normer.
Upptagen med fantasier och själviakttagelser.
Avsaknad för lust av att ha sex med andra personer.

Det räcker alltså med tre av dessa nio drag för att få diagnosen.

Tydligen, men jag räknar in sju av dem.

Kul med välkomnandet. (Eftersom detta är ett aspergerforum så utgår jag för en gångs skull ifrån att det är uppriktigt menat. "Välkommen" är annars ett extremt utvattnat ord.)

I Berlin poserade jag framför ett av deras kontor.

Jag gissar att "Väldigt få (om några) nära vänner eller relationer och en avsaknad av lust att ha sådana" är en av de grejer som aspergare generellt har svårt att förstå. Har jag rätt?

Hej Cement, känner du verkligen ingenting för någon, inte ens dina närmaste t.ex. dina föräldrar eller dina eventuella syskon (Känslomässig kyla, likgiltighet eller reducerad känslosamhet.) Kan du inte t.ex. sakna någon i din närhet då ni inte träffats på länge?

Undrar också om du är helt oberörd av beröm eller kritik?

Välkommen.

Jag klockar in på det mesta i den där listan och hade säkert kunnat få den diagnosen. Nu sas det att det var ungefär samma sak och överlappande och att dom hellre sätter AS. Ämnet var uppe iaf på några läkarbesök.

Wine skrev:Hej Cement, känner du verkligen ingenting för någon, inte ens dina närmaste t.ex. dina föräldrar eller dina eventuella syskon (Känslomässig kyla, likgiltighet eller reducerad känslosamhet.) Kan du inte t.ex. sakna någon i din närhet då ni inte träffats på länge?

Undrar också om du är helt oberörd av beröm eller kritik?

Nej, jag känner inget för min släkt, inklusive föräldrar och syskon. Jag föraktar det mesta som min mamma gör (kulturtantsgrejer) och hon tycker att jag är obehaglig (även om hon såklart hävdar motsatsen). Jag är helt enkelt en typ som folk inte gillar, inklusive ens egna föräldrar. Jag tror absolut att sånt är möjligt. Eftersom jag även har noll intresse av blodsband, traditioner och nostalgi, så är umgänge en omöjlighet. Jag vill umgås med henne lika lite som jag vill umgås med random medelålders kvinna på gatan. Jag vill dessutom bara umgås med en människa i taget, vilket gör att vi kommer till...

Min sambo. 100% av mitt umgänge är med henne. Jag gillar resor och fotboll. Hon vill sällan resa och aldrig gå på fotboll. Det betyder att jag oftast reser ensam och alltid går på fotboll själv. Jag har aldrig förstått varför man ska satsa på fler än en relationer i taget, spä ut det på det sättet. Jag blir inte exalterad av individer, jag är intresserad av samspelet, och för maximal effekt så vill jag satsa på en relation i taget, och spendera icke-relations-tiden helt med mig själv. När jag var yngre, och inte var mogen för det heterosexuella samspelet, så hade jag en killkompis i taget.

Angående kritik: Jag var inte alls oberörd tidigare. Men ta "jag gillar verkligen dig"/"jag gillar inte dig" som exempel. Sedan min SPD börjat ta fart på allvar, i "tidig vuxenålder", så har jag färdats i raketfart mot den *oberörda* reaktionen när jag fått höra/se/ana/inse nåt som motsvarar exemplen. Kanske för att insikten om "vem jag är", är ett "stålbad" i sig (jag blev medveten om SPD först 2008, tack vare Wikipedia). Man inser att man är en speciell sort, och att det finns begränsade möjligheter till förståelse mellan min och den normala människosorten. Men inte ens den förklaringen känns helt nära till hands. Jag är själv förvånad över hur snabbt det har gått.

Välkommen hit Cement
Jag hade SPD innan jag fick AS-diagnos. (Antar att de tagit bort SPD-diagnosen nu).

Zima33 skrev:Välkommen hit Cement
Jag hade SPD innan jag fick AS-diagnos. (Antar att de tagit bort SPD-diagnosen nu).

Det är förmodligen fler som går från SPD till AS, än tvärtom, eftersom SPD-are mår mindre dåligt. Mest en dos bitter uttråkan av stabil karaktär. Därför skaffar sig få SPD-are officiella diagnoser. Vi är dock fortfarande en grupp.

I min utredning står ngt i stil med att "om man kollar på delfrågenivå ser man att kriterierna för SPD o Fobisk personlighetsstörning till största del överensstämmer m kriterierna för AS".

Nej, jag visste inte att jag hade vare sig schizoid personlighetsstörning eller fobisk personlighetsstörning innan jag blev utredd.

Många (inkl jag själv innan utredningen) vet inte vad t ex schizoid står för och d kan lätt misstolkas och blandas ihop med psykos o schizofreni. Jag är inte förvånad, jag har alltid varit ovanligt unik så bekräftelse på mina störningar känns rätt skönt.

Jag tror inte att as och SPD utesluter varandra.
Man kan säkert förvärva SPD drag med tiden och bli progressivt socialt tillbakadragen.

Kom att tänka på Borderline personlighetsstörning som vissa väljer vissa att behandla m t ex DBT - för att problemen som störningen för med sig helt eller delvis ska försvinna.. Annars "behandlar" man väl inte personlighetsstörningar?

Flinta skrev:I min utredning står ngt i stil med att "om man kollar på delfrågenivå ser man att kriterierna för SPD o Fobisk personlighetsstörning till största del överensstämmer m kriterierna för AS".

Nej, jag visste inte att jag hade vare sig schizoid personlighetsstörning eller fobisk personlighetsstörning innan jag blev utredd.

Många (inkl jag själv innan utredningen) vet inte vad t ex schizoid står för och d kan lätt misstolkas och blandas ihop med psykos o schizofreni. Jag är inte förvånad, jag har alltid varit ovanligt unik så bekräftelse på mina störningar känns rätt skönt.

Det här har jag hört om mycket i handledning och tycker det är förkastligt att man ibland med allt för stor enkelhet likställer en personlighetsstörning med en npf. Differentialdiagnostiskt ligger dessa nära (as, schizoid och fobisk) och vissa kriterier kan påminna om vartannat. Men det är ju den kvalitativa aspekten som avgör en eventuell skillnad, som upplevelser hos personen och barndomshistoria.

Exempelvis finns en tydlig distinktion som en psykolog och läkare bör känna till, i det sociala. Den schizoida vill inte ha socialt umgänge och ställer sig likgiltig till sådan kontakt. En med As har generellt ett tydligare behov och önskemål om social kontakt vilket visats på i de få kvalitativa studier som finns. Det gemensamma är dock det ickefungerande i socialt samspel. Men som med allt annat måste man penetrera djupare i dessa frågeställningar och inte bara se till kriterier.

Att ge någon diagnosen schizoid personlighetsstörning med Asperger drag har jag också sett förekomma och skulle väldigt gärna vilja höra hur den läkaren eller psykologen resonerat...

Flinta skrev:Kom att tänka på Borderline personlighetsstörning som vissa väljer vissa att behandla m t ex DBT - för att problemen som störningen för med sig helt eller delvis ska försvinna.. Annars "behandlar" man väl inte personlighetsstörningar?

Jodå. DBT och MBT är bland annat avsedd för borderline/emotionell instabil personlighets störning. Sen behandlas fortfarande kluster B störningar med psykodynamisk. KBT har också visat ge effekt vid personlighetsstörningar enligt forskarrön.

Cement skrev:eftersom SPD-are mår mindre dåligt. Mest en dos bitter uttråkan av stabil karaktär.

Är det så?

mar0der skrev:

Flinta skrev:I min utredning står ngt i stil med att "om man kollar på delfrågenivå ser man att kriterierna för SPD o Fobisk personlighetsstörning till största del överensstämmer m kriterierna för AS".

Nej, jag visste inte att jag hade vare sig schizoid personlighetsstörning eller fobisk personlighetsstörning innan jag blev utredd.

Många (inkl jag själv innan utredningen) vet inte vad t ex schizoid står för och d kan lätt misstolkas och blandas ihop med psykos o schizofreni. Jag är inte förvånad, jag har alltid varit ovanligt unik så bekräftelse på mina störningar känns rätt skönt.

Det här har jag hört om mycket i handledning och tycker det är förkastligt att man ibland med allt för stor enkelhet likställer en personlighetsstörning med en npf. Differentialdiagnostiskt ligger dessa nära (as, schizoid och fobisk) och vissa kriterier kan påminna om vartannat. Men det är ju den kvalitativa aspekten som avgör en eventuell skillnad, som upplevelser hos personen och barndomshistoria.

Exempelvis finns en tydlig distinktion som en psykolog och läkare bör känna till, i det sociala. Den schizoida vill inte ha socialt umgänge och ställer sig likgiltig till sådan kontakt. En med As har generellt ett tydligare behov och önskemål om social kontakt vilket visats på i de få kvalitativa studier som finns. Det gemensamma är dock det ickefungerande i socialt samspel. Men som med allt annat måste man penetrera djupare i dessa frågeställningar och inte bara se till kriterier.

Att ge någon diagnosen schizoid personlighetsstörning med Asperger drag har jag också sett förekomma och skulle väldigt gärna vilja höra hur den läkaren eller psykologen resonerat...

Utveckla?
Du kan väl fråga din kollega?

Jag gissar på att man får SPD senare i livet.
As anses vara genetiskt betingat.
Finns det någon gen som gör att man är immun mot spd eller viceversa?
Ja eller det kanske bara är bestämt att man inte kan ha as och spd?
Är det så inom somatiken också?
Om man har ärvt en knämissbildning så är man immun mot att bli skjuten i benet?

Flawed skrev:Jag gissar på att man får SPD senare i livet.
As anses vara genetiskt betingat.
Finns det någon gen som gör att man är immun mot spd eller viceversa?
Ja eller det kanske bara är bestämt att man inte kan ha as och spd?
Är det så inom somatiken också?
Om man har ärvt en knämissbildning så är man immun mot att bli skjuten i benet?

Vet inte vem din sarkasm är riktad mot, men jag anser dock inte att det ena utesluter det andra. Men som jag skrev ovan så är just beskrivningen, SPD med As drag väldigt otydlig och bör utvecklas.

Cement skrev:Jag gissar att "Väldigt få (om några) nära vänner eller relationer och en avsaknad av lust att ha sådana" är en av de grejer som aspergare generellt har svårt att förstå. Har jag rätt?

Har ingen diagnos men många AS drag. Har med tiden tappat intresse att umgås närmare med andra. Allt för många har visat sig vara oärliga, jag saknar förmåga att avgöra vilka som är möjliga att umgås med. Bättre att hålla sig för sig själv.

mar0der skrev:

Flawed skrev:Jag gissar på att man får SPD senare i livet.
As anses vara genetiskt betingat.
Finns det någon gen som gör att man är immun mot spd eller viceversa?
Ja eller det kanske bara är bestämt att man inte kan ha as och spd?
Är det så inom somatiken också?
Om man har ärvt en knämissbildning så är man immun mot att bli skjuten i benet?

Vet inte vem din sarkasm är riktad mot, men jag anser dock inte att det ena utesluter det andra. Men som jag skrev ovan så är just beskrivningen, SPD med As drag väldigt otydlig och bör utvecklas.

Jag är inte alltid sarkastisk...
Du borde väl ha resurser att ta reda på hur läkare och psykologer resonerar om de anser att det är en möjlig diagnos?

--------------------------------------------------------------------------------------------
Personligen var jag ledsen över att jag inte hade få vänner när jag var riktigt ung.Sedan kom jag fram till att det var jobbigt att umgås med vänner,sedan kom jag fram till att mina vänner var idioter och att jag inte tålde dem och deras åsikter och personligheter.

lasseivägen skrev:

Cement skrev:Jag gissar att "Väldigt få (om några) nära vänner eller relationer och en avsaknad av lust att ha sådana" är en av de grejer som aspergare generellt har svårt att förstå. Har jag rätt?

Har ingen diagnos men många AS drag. Har med tiden tappat intresse att umgås närmare med andra. Allt för många har visat sig vara oärliga, jag saknar förmåga att avgöra vilka som är möjliga att umgås med. Bättre att hålla sig för sig själv.

Jag lekte med andra barn och tyckte det var roligt när jag var liten. Sen blev d väldigt väldigt jobbigt för mig när man blev äldre och istället skulle börja umgås t ex i skolan.

Moggy skrev:

Cement skrev:eftersom SPD-are mår mindre dåligt. Mest en dos bitter uttråkan av stabil karaktär.

Är det så?

Man är lite bitter för att folk (de flesta) inte är som en själv. Det gör att man får det svårare i allmänhet. Folk tänker inte som en, värderar inte samma saker. De mest normala har det lättast i samhället. För att inte tala om att framgång ofta föds ur kontakter och socialiserande. "Kött och känslor" styr för mycket i branscher och sammanhang där det egentligen inte "borde" spela någon roll.

Angående vilka som mår mest dåligt, så vet jag egentligen inte det, det är sant. Utgick mest ifrån att själva handlingen att söka hjälp, vilket i sig bör betyda att man på något sätt mår dåligt, känns mer AS. Få SPD-are på schizoids.net/forum verkar ha sökt hjälp. Därför är det nog vanligare (bland folk som känner till både SPD och AS) att någon söker hjälp för att han tror att han har SPD, men senare får veta att han har AS, än tvärtom.

Hur ofta får du förklara skillnaden på schizoid och schizofren?

Savanten Svante skrev:Hur ofta får du förklara skillnaden på schizoid och schizofren?

Det är mest på nätet, och med folk som innan har läst hur jag sammanfattar min SPD på nätet (på min facebooksida), som jag diskuterar det. Man måste nämna det direkt. Annars är man körd. Ingen anställer någon som de tror är schizofren, till exempel.

Flawed skrev:Jag gissar på att man får SPD senare i livet.
As anses vara genetiskt betingat.
Finns det någon gen som gör att man är immun mot spd eller viceversa?
Ja eller det kanske bara är bestämt att man inte kan ha as och spd?
Är det så inom somatiken också?
Om man har ärvt en knämissbildning så är man immun mot att bli skjuten i benet?

Japp, om man har schizofreni (obs, jag vet att tråden handlar om schizoid PS och att det är stor skillnad) så är man immun mot AS. Enligt definitionen på AS, DSM-IV. Eller enklare uttryckt: Om man får schizofreni, så kan man glömma att få diagnos AS alldeles oavsett man uppfyller varenda kriterium likt en skolbok, utom kriteriet att schizofreni inte får förekomma. Hade man AS-diagnos och stöd sedan lågstadiet, så måste man kanske ta bort diagnosen samt LSS-stöd också eftersom det med den nya sjukdomen blir en feldiagnostisering.

Det är samma med kroniskt trötthetssyndrom och Borrelia (och några andra sjukdomar som kan ge förlamande trötthet). Har man fått Borrelia en gång, så är man immun mot kroniskt trötthetssyndrom som Borrelia är en differentialdiagnos till. Eftersom diagnoskriterierna definierar vad sjukdomen är, så är det så helt enkelt. Och eftersom man har antikroppar mot Borrelia många år efter botad sjukdom, så kan man tyvärr inte säga att den är borta. ME/kroniskt trötthetssyndrom är det då inte.

Jag tycker att det är märkliga resonemang, men går man strikt efter diagnoskriterier, så ÄR det ju så här. Man ska i så fall inte tänka att "detta verkar ologiskt, och jag får vara lite ödmjuk inför vad ny forskning visar. I nuläget får jag tänka lite självständigt för att hitta så rätt som möjligt för patientens bästa".

Lyckligtvis finns det en del läkare som inser att kriterierna är under ständig utveckling (särskilt kriterier som egentligen inte beskriver direkta symptom av den manifesta sjukdomen), och differentialdiagnoserna används troligtvis mer av dessa läkare för att kolla upp om andra symptomgivande sjukdomar finns, och OM patienten har en annan sjukdom också, så får man vara mer noga. Vem som helst förstår att man inte är immun mot ME om man har borrelia, men man väljer att behandla borrelian och se vad som händer, och är ytterst noga med att analysera symptomen för att ta reda på inom vilken diagnos de kan höra hemma.