Men så tänker jag..kom inte till mig sedan.
Vem jag i slutänden ger något av mig själv åt äger jag makten över själv.

Sedan finns det faktiskt kassa personer som inte själva vågar men avundas de som gör.
Så det finns olika grupper av personer man möter, många saker kan man själv vara skyldig till omedvetet, men det finns sånt där spigg som simmar i stim för att leta saker att hacka på.

Det är inte bara dessa sk spelreglerna som jag tycker blir lite oklara, det är också det här med skämt och ironi osv. Det som blir lite oklart med det är att att man får inte riktigt lära sig skämt och ironi på det sättet som man lär sig matematik eller svenska, man får ingen hjälp med det genom att någon bekräftar att nu skämtar den och den med dig. Utan sådant här ska du bara förstå själv.

Nu minns jag inte helt ärligt om hur man ens lärde sig vad skämt eller ironi va, om folk i något sammanhang förklarade det. Men om personen säger si eller så så ska man fatta att den skämtar. Men hur lär man sig egentligen att se sådana här saker när folk är väldigt seriösa i sitt tonläge men ändå skämtar?

Alltså att jag hör att personen är väldigt seriös när den säger tex att den ska köpa den där tröjan och då tänker jag men visst, köp den, den blir säkert fin på dig! Alltså då är det ju nästan värre som min kompis sa till mig, om den som inte skämtar säger till den som skämtar "Va ska du verkligen köpa den tröjan? Den är ju jätteful" Tänk om personen som man tror skämtade faktiskt tyckte den var snygg ? Det är därför mycket sociala regler blir väldigt otydliga och oklara känner jag. Speciellt också om inte ens NT kan förstå ironi skämt osv vilket faktiskt är sant, för ALLA fattar inte allting. Men just det där att NT ska föreställa va lite proffs på sociala regler och så är det inte säkert att de fattar skämtet själva.

Så i grunden eller i slutändan så är både NT och de med diagnoser likadana. Men ändå är det som att det är VI mot dem känslan.

Det jag syftar med att folk som har grova diagnoser har svårigheter är inte för att det är elakt, det bara är så och de jag har träffat har varit väldigt extrema. Och NT har lättare att förstå saker eller låtsad förstå saker för att passa in. Sedan tror jag att folk inte har en kunskap om ämnet. Jag tycker tex det är konstigt att om man ser ut som vilken tjej som helst, så kan folk ändå se att du är annorlunda. Och då kan personerna se exakt likadana ut, lite som tvillingar. Då är det som att man ser något udda med den ena tvillingen jämfört med den andra, trots att de ser ut som vilka personer som helst och att de har det mesta sakerna likadant.

Förmågan att, i stunden, uttrycka ord som verkligen inte speglade det man tänkte, eller med ett kroppsspråk som vida skiljer sig från det man trodde sig vara på väg att gestalta (haha) ...samt posta saker online som man i efterhand, får tvingas grubbla över - (hur i helvetes jag gjorde så för?) ..är något jag fått lära mig att dölja som ett semi-laddat vapen som smäller av i den oskrivna tystnaden bland folk som alla tycks fatta reglerna..

Har mest tolkat det som att jag är kommunikativ idiot, men märkt att,,, jag också är det.

Jossie94 skrev:Alltså att jag hör att personen är väldigt seriös när den säger tex att den ska köpa den där tröjan och då tänker jag men visst, köp den, den blir säkert fin på dig! Alltså då är det ju nästan värre som min kompis sa till mig, om den som inte skämtar säger till den som skämtar "Va ska du verkligen köpa den tröjan? Den är ju jätteful" Tänk om personen som man tror skämtade faktiskt tyckte den var snygg ? Det är därför mycket sociala regler blir väldigt otydliga och oklara känner jag.

Tror också att vissa aspergare aldrig skämtar själva, de är alltid dödsallvarliga. Så de tänker inte ens på att folk skämtar ganska mycket för att de själva inte gör det. Inte så konstigt, de flesta utgår från sig själva.

Jag kan ibland tycka det är svårt om man vet om att personer alltid är oseriösa och skämtar osv, att man inte vet vart man har dem personerna riktigt. Man kan inte veta när personerna är seriösa för man tänker att de alltid är oseriösa. När de väl är seriösa så tänker man ju att hon eller han skämtar nu. Man blir osäker helt enkelt. Kanske inte så konstigt om man är van att personerna skämtar mycket. Just sociala koder är rätt överskattat. Man kanske tror att det är bra men nej. Ibland är det bara skevt. Vissa saker makes no sense.

Hej, kom att tänka på Asperger och "standard fraser". Det kan jag komma på mig själv att använda. För mig så formulerar jag mig oftast rätt bra, men som @Jossie94 skriver kan jag ha svårt att se om det är skämt eller allvar. Min humor t.ex är typisk "Helan & Halvan" , och "Rosa Pantern" mm, typ Slapstick, älskar jag. Charlie Chaplin som äter sin sko, tycker jag är fantastiskt rolig scen ( Moderna Tider ).

Jossie94 skrev:Jag kan ibland tycka det är svårt om man vet om att personer alltid är oseriösa och skämtar osv, att man inte vet vart man har dem personerna riktigt. Man kan inte veta när personerna är seriösa för man tänker att de alltid är oseriösa. När de väl är seriösa så tänker man ju att hon eller han skämtar nu. Man blir osäker helt enkelt. Kanske inte så konstigt om man är van att personerna skämtar mycket. Just sociala koder är rätt överskattat. Man kanske tror att det är bra men nej. Ibland är det bara skevt. Vissa saker makes no sense.

Vet inte men får för mig att du menar, ironi och sarkasm som är svårt ibland, om inte personen blinkar eller råkar smila, det där är ju NT mästare på medan AS kan ha ett helsicke eftersom det finns ju en risk att förlora ansiktet och avslöja sig som socialt nedsatt, om man inte känner personen som sa ngt tvetydigt, och man utan risk kan fråga om det var en sarkasm...

Råkar ut för folk som skämtar med varandra dagligen och någon missar att det var ett skämt. Chattar mycket, och konstigt nog funkar det ganska bra att skoja med folk man ibland inte ens känner, vet inte om man talar samma chattspråk eller vad det är, eftersom det inte finns andra referenser är just text och kanske en smiley.

Men det finns folk som alltid är allvarliga, de behöver inte ha NPF. De tar allt allvarligt. Man kan göra något helt uppenbart att man skämtar, men eftersom de aldrig skämtar kommer de inte fatta.

Känns inte som man bör införa förbud mot skämt för att några missförstår. Är väl inte värre än att man får förklara sig.

Själv lever jag av humor och skulle inte orka med att folk inte skämtade.

Att kommunicera är något de borde ta upp redan från förskolan... Det är många fundamentala grejer som tillhör att vara människa som man inte får höra ens gång genom hela skolgången 9-12 år... Men chokladbollarna på hemkunskapen...dem får man..

hej_på_dej_11 skrev:Att kommunicera är något de borde ta upp redan från förskolan... Det är många fundamentala grejer som tillhör att vara människa som man inte får höra ens gång genom hela skolgången 9-12 år... Men chokladbollarna på hemkunskapen...dem får man..

Nu är det ju ett halvt sekel sen jag gick i "plugget" som det kallades, då var man ju tvungen att lära sig saker i skolan, och det verka som skolan numer har åtm lite mer inriktning på retorik, grupparbeten och mer saker som för en mindre social kan vara lite svårare än att rabbla multiplikationstabellen, så lite har väl skett på den fronten, men det är klart att det kan säkert bli bättre, och allt är förstås en fråga om resurser och pengar...

antonius skrev:

hej_på_dej_11 skrev:Att kommunicera är något de borde ta upp redan från förskolan... Det är många fundamentala grejer som tillhör att vara människa som man inte får höra ens gång genom hela skolgången 9-12 år... Men chokladbollarna på hemkunskapen...dem får man..

Nu är det ju ett halvt sekel sen jag gick i "plugget" som det kallades, då var man ju tvungen att lära sig saker i skolan, och det verka som skolan numer har åtm lite mer inriktning på retorik, grupparbeten och mer saker som för en mindre social kan vara lite svårare än att rabbla multiplikationstabellen, så lite har väl skett på den fronten, men det är klart att det kan säkert bli bättre, och allt är förstås en fråga om resurser och pengar...

Ja jag blev glatt förvånad när min dotter sa att hon läser Rytmik i skolan...tänkte vad är det?---
På utvecklingssamtalet (var kul att uppleva det ifrån ett annat perspektiv) pratade jag med läraren om tvånget att redovisa inför klassen som jag mindes det, utan egentligen träning på det (galenskap) men fick intrycket om att läroplanen börjat inse den problematiken och skapat mindre grupper att redovisa inför, men i det stora hela har lite hänt.. Hörde någon säga att skolan är det område i det svenska samhället som stagnerat allra mest, internationell rankingen tyder ju också på det....