I denna ordning:
-Dålig social kompetens (har inga vänner, aldrig haft någon flickvän, är oerhört dålig på att hålla kontakt och ta sociala initiativ)
-Att jag förmedlar icke-verbal kommunikation utan att jag vet om det - som dessutom ofta är totalt felaktig. Detta resulterar bland annat i att folk uppfattar mig som ointresserad, distanserad, otacksam, upptagen, arg, hemlighetsfull och en mängd andra negativa adjektiv.
-Dålig ork, energin tar slut snabbt
-Taktil överkänslighet
-Stresskänslighet
-Långa insomningstider

clivia skrev:KOmma igång/avsluta saker.
Orken är såpass ojämn att den gör mig opålitlig med allt.
Maten- jag glömmer å äta, blodsockret faller så jag börjar äta socker eller vad som helst som får mig slippa äta så mycket, sen går jag upp i vikt ändå för det enda jag äter är socker men ingen mat..

Det känner jag igen extremt mycket. Jag blev överviktig genom att glömma att äta, ungefär.

Deadly_Nightshade skrev:-Att jag förmedlar icke-verbal kommunikation utan att jag vet om det - som dessutom ofta är totalt felaktig. Detta resulterar bland annat i att folk uppfattar mig som ointresserad, distanserad, otacksam, upptagen, arg, hemlighetsfull och en mängd andra negativa adjektiv.
-Dålig ork, energin tar slut snabbt
-Stresskänslighet
-Långa insomningstider

Klippte ut några av dina punkter ovan, känner igen mig mycket i dem! Jag är inte medveten om vad jag sänder ut för signaler, jag förväntar mig på något sätt att folk ska nöja sig med vad jag säger (och hur jag säger det till viss del) men utöver det är det faktiskt inget jag tänker på. Det skulle kunna förklara en del konstiga blickar jag ofta får. Men hur får du andra människor att ge feedback? En frustration för mig är att ingen nånsin säger något, möjligen min närmaste familj.

Tänkt så det knakar nu (i nacken).

Att vara kissnödig ofta är ett mindre problem än att vara ett socialt ufo.

Mitt störta problem:
socialt ufo

ca skrev:Klippte ut några av dina punkter ovan, känner igen mig mycket i dem! Jag är inte medveten om vad jag sänder ut för signaler, jag förväntar mig på något sätt att folk ska nöja sig med vad jag säger (och hur jag säger det till viss del) men utöver det är det faktiskt inget jag tänker på. Det skulle kunna förklara en del konstiga blickar jag ofta får. Men hur får du andra människor att ge feedback? En frustration för mig är att ingen nånsin säger något, möjligen min närmaste familj.

Sanningen är den att jag har samma problem som dig med feedback. Folk vågar sällan yttra sig upplever jag det som - utan väljer att distansera sig (från mig) istället för att konfrontera och förklara vad jag gör för fel eller varför jag beter mig som jag gör. Det är bara min familj som påpekar negativa saker om mig (speciellt min bror då) och det är jag tacksam över.

Jag kan inte bara välja ett för mig individuellt AS-relaterat problem som står över andra. Det beror på situationen.

* Dåliga sociala färdigheter och misstänksam mot andra "normala människor".
* Väldigt stresskänslig
* Väldigt svårt att lära mig saker jag inte är intresserad av
* Usel dygnsrytm
* Ogillar förändringar och kan ibland göra en höna av en fjäder
* Dålig på att komma igång och få gjort saker
* Överanalyserar saker för mycket
* Usel struktur i min vardag
* Uselt närminne

Exekutiva funktioner/beslutsfattande....

treeman skrev:

Miche skrev:

treeman skrev:Jag är väldigt kissnödig ofta.

Fan, nu blev jag kissssssnödig och det är upptaget på toan...

fniss

Men nu fick jag dåligt samvete också. :S
Hoppas det ordnade sig!

Jodå, det blev varmt och skönt i byxorna...

Äsch, skojade bara!

Deadly_Nightshade skrev:

ca skrev:Klippte ut några av dina punkter ovan, känner igen mig mycket i dem! Jag är inte medveten om vad jag sänder ut för signaler, jag förväntar mig på något sätt att folk ska nöja sig med vad jag säger (och hur jag säger det till viss del) men utöver det är det faktiskt inget jag tänker på. Det skulle kunna förklara en del konstiga blickar jag ofta får. Men hur får du andra människor att ge feedback? En frustration för mig är att ingen nånsin säger något, möjligen min närmaste familj.

Sanningen är den att jag har samma problem som dig med feedback. Folk vågar sällan yttra sig upplever jag det som - utan väljer att distansera sig (från mig) istället för att konfrontera och förklara vad jag gör för f

Deadly_Nightshade skrev:

ca skrev:Klippte ut några av dina punkter ovan, känner igen mig mycket i dem! Jag är inte medveten om vad jag sänder ut för signaler, jag förväntar mig på något sätt att folk ska nöja sig med vad jag säger (och hur jag säger det till viss del) men utöver det är det faktiskt inget jag tänker på. Det skulle kunna förklara en del konstiga blickar jag ofta får. Men hur får du andra människor att ge feedback? En frustration för mig är att ingen nånsin säger något, möjligen min närmaste familj.

Sanningen är den att jag har samma problem som dig med feedback. Folk vågar sällan yttra sig upplever jag det som - utan väljer att distansera sig (från mig) istället för att konfrontera och förklara vad jag gör för fel eller varför jag beter mig som jag gör. Det är bara min familj som påpekar negativa saker om mig (speciellt min bror då) och det är jag tacksam över.

Man kanske skulle fråga folk ibland. Någon som har provat? Dock verkar folk bli väldigt konfunderade när jag talar om mig själv i introspektiva termer.. är det för att det är för personligt eller för att jag nästan beskriver mig själv i tredje person? Jag har lätt för ett sådant metaperspektiv. Har ju analyserat mina misstag större delen av livet.. men vet att det gör min sambo nervös när jag rasslar iväg med frågor i ett virrvarr.

ca skrev:Man kanske skulle fråga folk ibland. Någon som har provat? Dock verkar folk bli väldigt konfunderade när jag talar om mig själv i introspektiva termer.. är det för att det är för personligt eller för att jag nästan beskriver mig själv i tredje person? Jag har lätt för ett sådant metaperspektiv. Har ju analyserat mina misstag större delen av livet.. men vet att det gör min sambo nervös när jag rasslar iväg med frågor i ett virrvarr.

Jag provade att fråga en kurskamrat förra tisdagen då jag tydligen hade missat att hon ville att jag skulle göra henne en tjänst (det var en väldigt inlindad förfrågan från hennes sida). Hon sa att jag var "för logisk" och jag undrade om det märktes på något mer sätt. Tydligen så gör det det, jag missar vissa saker som underlättar konversationer mellan människor vilket gör att det kan krävas att man är extra tydlig när man pratar med mig då jag inte uppfattar det som är implicerat. Jag missar att läsa det finstilta mellan raderna med andra ord.

Ingen annan har någonsin sagt något till mig. Min familj har försökt ibland, men jag har en ful tendens att förvandlas till "fröken-spott-och-fräs" när det gäller vissa saker.

Det här finstilta är frustrerande och min sambo har suckat över det i alla fall.. så lite feedback får man ju där. Sen vet jag om det själv och försöker kompensera, får spetsa öronen så jag inte missar fördold kritik eller uppmaningar. Men det hänger alltid på hur fokuserad jag är, och jag lyssnar ibland in för mycket i ren paranoja. Där får jag återigen feedback från min sambo som tycker jag hänger upp mig på vissa saker hon sagt och "överanalyserar". Hur ska man veta *när* det finns inlindade budskap och när det inte gör det?

Dålig på att komma igång och få saker gjorda. (mest tråkiga saker)
Komma-igång-motorn saknas huvudtaget... (har en mängd projekt påbörjade men inte avslutade)

det naturliga pratet - kan inte komma på bra saker bara sådär ...

superviktigt att jag sover och äter och motioner regelbundet för annars blir symptomen bara värre. måste tyvärr ofta avstå kvällsaktivteter med kompisar ofta vilket
suger.. dock endast när det är något viktigt på gång dagen efter så som jobb (kanske logiskt) och dylikt.

Jag.
(Kan tolkas valfritt)

Att jag inte kan avgöra tid- och energiåtgång, och att mitt minne är så jäkla dåligt. Att man kan citera hela filmer från första till sista repliken, samt lärt sig en sjuhelsikes massa fraser på finska och halva psalmboken utantill är ju inte särskilt gångbart när man skulle behöva komma ihåg vägen till jobbet, ansiktena på sina kollegor och vad man skulle laga till middag

Att bli uppfattad som elak eller plump för att jag alltid säger vad jag menar. Att folk inte förstår att jag faktiskt också menar vad jag säger.

Har svårt för att organisera och planera

Henkkalexi skrev:Att jag inte kan avgöra tid- och energiåtgång, och att mitt minne är så jäkla dåligt. Att man kan citera hela filmer från första till sista repliken, samt lärt sig en sjuhelsikes massa fraser på finska och halva psalmboken utantill är ju inte särskilt gångbart när man skulle behöva komma ihåg vägen till jobbet, ansiktena på sina kollegor och vad man skulle laga till middag

+ 1

Men jag har börjat använda mitt övermänskliga detaljminne till att plugga in morsealfabetet och kungalängder. Är jag någon gång med i en frågesport har jag kanske nytta av det.

Men jag har börjat använda mitt övermänskliga detaljminne till att plugga in morsealfabetet och kungalängder. Är jag någon gång med i en frågesport har jag kanske nytta av det.

Undrar om min övermänskliga Astrid Lindgren-citeringsförmåga (både böcker och filmer) kan användas till något nyttigt i framtiden...

Att initiera samtal, att ta kontakt med folk. Detta gäller även medlemmar här på forumet som jag tycker har något att säga, att lära ut, att dela med sig av.

Att tolka andra människors ordval på ett nyanserat och rimligt sätt.

Perceptionsstörningarna kan gå mig rejält på nerverna.

Att fastna på tankar, ord, rädslor, små saker/detaljer överhuvudtaget.

Att acceptera förändringar.

Ingen särskild ordning, men dessa är på en ganska jämlik nivå och suger rejält med kraft från mig.

Att jag vet hur jag ska göra för att få (mera) struktur på min vardag men ändå inte får till det ...

1. Myndigheters ovilja att låta mig vara mig själv.
2. Utmattning i sociala situationer / Svårigheten att knyta an till andra
3. Meningsfull sysselsättning
4. Hantera vardagens tråkiga måsten

Sociala svårigheter
Ser "allt", kan inte filtrera, kan inte tolka, mår ofta dåligt
Ingen ork
Kan inte städa
Kan inte hantera stress
Har mycket svårt att återberätta, finner sällan orden
b.l.a

Henkkalexi skrev:Att jag inte kan avgöra tid- och energiåtgång, och att mitt minne är så jäkla dåligt. Att man kan citera hela filmer från första till sista repliken, samt lärt sig en sjuhelsikes massa fraser på finska och halva psalmboken utantill är ju inte särskilt gångbart när man skulle behöva komma ihåg vägen till jobbet, ansiktena på sina kollegor och vad man skulle laga till middag

AAaaaa, jag blir avis på dig men jag vet inte hur det funkar. Ditt minne att citera saker, tycker sådant är så coolt fotografiskt minne eller liknande. Hade jag haft någon sån förmåga, skulle jag driva folk galna hela dagarna med att bara citera litteratur/lyrik/filmer/musik. Jag tycker du kan skatta dig lycklig att du har sån otrolig minnes funktion. Kan ju inte vara omöjligt och hitta någon sysselsättning där en sådan gåva kan vara till fördel.

AS problem?
Jag är värdelös på skapa ordning, städa (motivationen), allting hamnar på golvet hemma hos mig förr eller senare. Lätt att börja något men svårt att avsluta något men blivit betydligt bättre senaste tiden när jag tvingar mig att avslute ett visst spel innan jag får gå till något nytt.

Överdriven hörsel ibland och ogillar starka ljud. Svårt att fokusera, börjar dagdrömma ganska fort när jag är i en tråking miljö/situation. Oerhört lat på att forska efter kunskap, allt ska helst vara lätt tillgängligt med ett knapptryck. Sociala orken, jag irriterar mig oerhörtlätt på människor, måste ljuga för mig själv konstant att någonting bra kan komma med att vara tillmötes gående. Att ena dagen vara socialt skicklig orka med allt sån't, till nästa dag inte orka ha någon ögonkontakt alls och brista/inte orka med i allt som har me socialt samspel att göra. Oerhört blyg när det kommer till tjejer jag gillar i reell miljö, för att vara fullständigt iskall mot tjejer som jag inte gillar även om dem intresserar sig för mig. Perfektionist, att jag kanske slutar med ett intresse för jag märker att jag inte kan bli bäst i det..

Allt som man drar med här kanske inte är jätte aspigt förknippat men det var det som var lätt tillgängligt i minnesbanken utan att jag skulle få ont i huvudet.
Att jag är så monoton med intressen, lyssna på samma låt i dagar för att den fortfarande stimulerar mig och sätter mig i trans... Man är en sådan jävla blyg retard alltså och svårt att motreagera och bli arg på folk, vill ju inget hellre än att skrika fucking retards till idioter och spöa upp dem som förtjänar det.
Listan kan göra längre >-<
Oh hai honey!

De problem jag har som beror på AS är ögonkontakt och att jag har svårt att skaffa vänner.