Jag har problem med att lyssna när folk harklar sig grovt mycket.. så att det låter som att lungorna ska hoppa ut eller så.. sedan tycker jag att naglar är sjukt äckligt att lyssna på när någon filar, klipper naglarna eller biter på dem.

Plötsliga höga ljud

Barnskrik

Hehe, barnskrik är en klassiker! Vill bara slå ihjäl ungjäveln! (Ojojoj tänk om man sa så inför mödrarna! ).
Gaffel mot tallrik.
Fjortisar som skriker.
Krita mot tavla. *ryyyser när jag skriver detta*
Idioter som kör i sina förbannade trimmade sportbilar kl 03.45 på morgonen. Patrask.
Hon den där "hollywoodfrun"; hennes röst tål jag inte. Mina kräkreflexer reagerar direkt.
Mona Sahlins röst.
När fjortisar pratar med varandra, smackar, läspar och använder massa irriterande slang som låter grotetiskt illa.
Xylofon. Speciellt när man är trött och ska kolla på någon halvkass serie och så går det där förbannade ljudet igång. Det skaver i öronen!
Musik där dom skriker istället för att sjunga. Jag blir stressad och får ont i öronen..
Läspande viskande och lågmälda ljud från nyare amerikanska filmer/serier. Så man hör minsta lilla smackande läpprörelse. Jag vill kasta ut tv:n genom fönstret när detta inträffar. Sluta viska fram dialogerna innan jag smäller till någon!
Måsar och deras "screeeeeeeeeech"-ljud.

KrigarSjäl skrev:

indra76 skrev:Ljud som kommer när man äter, speciellt med öppen mun *ryser*, ljud när man tuggar tuggummi (hör samman med att jag har lite fobi för tuggummi)

Folk som tuggar tuggummi med öppen mun...

*ryser*

Jag avskyr gälla ljud. Höga och obehagliga ljud över huvud taget. Barnskrik. Pipande ljud. Åska har jag dock inga problem med då det är förutsägbart. Man vet ju att åskan kommer straxt efter blixten liksom. Annars hade jag nog ogillat åskan också. Hatar även smaskande. Shit. Hur svårt kan det vara att sluta liksom?

Då har du inte befunnit dig där blixten slagit ner, det var inte kul när blixten slog ner i ett träd bara lite drygt 10 meter bort, jävlar vilken (omedelbar) smäll och jag är glad att vårt hus som jag befann mig i inte träffades.

Miche skrev:Då har du inte befunnit dig där blixten slagit ner, det var inte kul när blixten slog ner i ett träd bara lite drygt 10 meter bort, jävlar vilken (omedelbar) smäll och jag är glad att vårt hus som jag befann mig i inte träffades.

Nej det har jag inte. Menade mer allmän blixt/åska. Klart det är riktigt vidrig om blixten slår ner precis brevid. Då hade nog vem som helst skitigt ner sig.

Ljudet av FLERA skrikande/gråtande barn samtidigt på nöjesfält.

Henkkalexi, samma här, och egentligen slår du huvudet på spiken precis. ETT skrikande barn är "ok", men då kan jag bara fokusera på det. Om någon pratar med mig samtidigt är det omöjligt att höra. Om två barn skriker samtidigt är det omedelbart kaos i huvudet.

-Smackande ljud när någon äter.

-Vinkelslip.

Höga pip eller skrikigt, nasalt ljud, sånt som verkligen SKÄR i öronen. Sen klarar inte mina öron av en del bygg och svetsmaskiner's höga ljud.
Klarar inte av ljud som är väldigt höga och skarpa överhuvud taget.

Alla former av oväsen, ljud och skrik som barn kan få fram. Ljudet på en skolgård eller matsal var en mardröm för mig under hela grundskolan. Tål inte deras gälla och starka röster. Ungar på en buss eller i en butik är svårt att stå ut med.

En annan klassiker är massivt sorl från människor vid långbord, innan en konsert eller annan tillställning där mycket folk samlas.

kattkvinna skrev:Alla former av oväsen, ljud och skrik som barn kan få fram. Ljudet på en skolgård eller matsal var en mardröm för mig under hela grundskolan. Tål inte deras gälla och starka röster. Ungar på en buss eller i en butik är svårt att stå ut med.

En annan klassiker är massivt sorl från människor vid långbord, innan en konsert eller annan tillställning där mycket folk samlas.

Kunde inte hålla med mer. Höga ljud, skrik, gnäll och oväsen från barn är verkligen jobbigt för både själ och öron.

Zzzzznarkningar e värst! Iofs e snusningar nästan lika jobbiga.

Ljud som inte är i samklang med min sinnesstämning kan vara ytterst påfrestande för mig. Det som dock alltid är irriterande:

* Snarkningar (kan inte för fem öre ligga bredvid en person som regelbundet snarkar)
* Hundskall (då jag har haft 3-4 hundar under ett antal år (dessutom tillhör de den skälliga typen:taxar)
* Dumt ytligt snack
* Det typiska skvallret (mycket skitsnack om andra människor), där det dessutom blir så tydligt att personerna ifråga vill att andra ska höra vad de talar om
* Plötsliga ljud (glassbilen är dock ett undantag )
* När det blir för mycket ljud på samma gång (ofta kombinerat med en massa olika synintryck) och när man dessutom ska hålla fokus på ett samtal = ugh

Bra musik går alltid an dock

ca skrev:För att koka ner det ytterligare i mitt fall: två samtidiga informationsbärande ljudkanaler. Har inget filter för att skilja ut den intressanta halvan av ljudbilden.
…
Har en gång tidigare jämfört med en bekant som har liknande svårigheter, men han uttryckte det som att han "hör vad alla säger samtidigt". Jag å min sida "kan inte urskilja vad någon säger", men har insett att vi menade samma effekt. Eftersom jag inte kan filtrera bort det oönskade hör jag allt samtidigt, och tar in ett enormt sammelsurium, brottstycken av meningar i en enda röra. Med stor ansträngning kan jag sortera "i efterhand" men måste då koncentrera mig enormt. Jag kan dessutom inte varva detta med rena tankar, så jag blir mindre snabbtänkt ju mer ljud som finns omkring mig.

Sitter och har läst igenom tolv sidor ljudtråd, med P3 på full volym i headsetet för att slippa ta in ens dämpat tal i lägenheterna bredvid… och gråter över hur jag både känner igen mig i det allra mesta i tråden, men även över att det blir så uppenbart att jag fullkomligt saknar filterförmåga ens för de svagaste ljud, utan att ha en susning (…) om hur jag ska hantera detta - letar fortfarande efter Vilsens tråd om lösningar, och ja, MP3 är helt klart prövat.

Noterar också hur oerhört trött jag blir, eftersom ljud "kostar mig" — men, jag har bara ljud mot ljud som motvapen, vilket per automatik blir jobbigt just för att ljudet fortfarande är 'automat-tolkat' och jag får fokusera om igen, om igen, om igen och om igen. På in-earlurarnas skval. Och då hittar fortfarande små ord igenom här och där - en underlig känsla av att inte få ha min hjärna "ledig och tillgänglig för mig" utan det känns som om alla ljud i praktiken knackar mig på axeln och figurativt avkräver uppmärksamhet, vad jag än själv vill.

(Tilläggas kan, att jag vet att det på detta ställe diskuteras, huruvida detta är • panikångest – nej, men jag känner mig förtvivlad, • bieffekt av läkemedel – redan när jag gick i låg-mellanstadiet, utan medicin, kunde jag bokstavligen falla ihop av ren och skär ljudutmattning, ovanpå social navigering • psykotiskt – i så fall har jag drabbats, av "foliè à deux" med flera andra insjuknade, eftersom en hel del, inte allt, har bekräftats av andra - även om jag ibland missförstå någon stavelse, just för att jag aktivt väljer bort att höra mitt mellan "de ofrivilliga tjuvlyssningarna"...)

Jag märker att jag blir trött av maskeringsljud, som sagt, men kom inatt på att FM-radio, allra helst lite "fel" frekvens så att ljudet blir distat och stärkt i bas-delen och "talbandet", fungerar lite bättre. Med andra ord, så kallat rosa brus - pink noise - tycks funka bättre, och att det inte är långt när lika störande som ljud där diskanten är större. Google ger att det finns "antihörapparater" för tinnituspatienter men jag fattar inte hur man får fatt i dem? Ska tala med arbetsterapeut i vart fall, men den mottagning i VGR jag är knuten till verkar ha lite dålig koll på faktiska hjälpmedel.

Apropå det, någon som har erfarenhet av brusreducerande hörlurar av den där sorten som gör ett "spegelljud" som tar ut det som är hörbart? Eller en bra app för antingen iOS eller Android som man kan "forma sitt eget brus i?"

ca skrev:Ett märkligt undantag är viss repetitiv musik som jag kan ha som "metronom" när jag gör andra saker. Det är då inte "skval i bakgrunden" utan en rytmbas för mina göromål.

Ska det (i "normala" hjärnor) sitta ett filter innan den medvetna sorteringen av ljudintryck? Har svårt att föreställa mig hur det skulle kännas.

Jag har hittat en nyttig aspekt av min "viftande fot", jag verkar ha en inre rytm på ca 100-120 BPM, ibland kan det delvis ta ut omgivningsljud, men det är delvis och s.a.s. "fläckvis" fungerande, det "tar ut" ljudet delvis, delar av tiden...

ca skrev:Är också nyfiken på om ni andra allihop har varianter på samma grundproblem? Min gissning är att ni som är känsliga för plötsliga ljud också har ett filterproblem. Det plötsliga ljudet "tar över" intryckssfären och blir allt som finns.

(Har vissa problem med detta själv, t.ex. barnskrik i viss volym/frekvens låser min hjärna och jag kan inte tänka, tala, knappt röra mig.)

Diskantljud är svårast, det ger dessutom en efterhängsen tinnitusliknande egenhet som stiger i intensitet och i frekvens ju mer ljud jag har runt mig. Tyvärr fungerar öronproppar dåligt eftersom de flesta släpper igenom just talljud, och dessutom isolerar mot annat "ströljud" så att jag hör mig själv...

För att inte tala om många som talar samtidigt... Var i gemensamhetsutrymme här om dagen, minns en harang som gick ungefär "kom ihåg att spara...märk paketet med hans namn...ja, vi har faktiskt lite dinkelmjöl kvar....halt ute". Fyra diskussioner i en, och jag kunde inte starta min femte... Kom helt av mig, och hade otroligt svårt att hålla ögonkontakt med _den_ person jag ville tala med.

Min hunds gråtande gnislingar, därför skriver jag med en hand och klappar med den andra men nu måste vi ta en promiss

Motorsågar, malande pump- eller fläktljud, skorrande ljud från datorn, upprepade skott, luftvärmepumpar som kan stråla ut ljudet från hela fasaden otroligt långt, hötorkar som går dygnet runt utan ljudfälla, flistuggar(särskilt tidigare generationer som kunde vråla flera mil), trimmade mopeder framförda av mopedioter, jetplan(i stigande ordning trafikflyg på 10 km höjd - skolflygplan - stabila mullrande stridsflygplan som Viggen och Draken - instabila högfrekvenstjutande plan som Gripen) - medan jag är uppvuxen med fridsamt och regelbundet surrande propellerflygplan, och helikoptrar som är något av en pojkdröm och fortfarande nästan högtidligt ovanliga...

Trodde förr att jag var mest känslig för lågfrekventa ljud som kan gå otroligt långt, men har nu märkt att högfrekventa ljud är värre. Och vet ni varför det är så - och ska vara så? Just för att lågfrekventa ljud går så långt så skulle känsligheten bara göra en onödigt vaksam eftersom faran förmodligen är långt bort. Djur med en sådan mutation har stressat ihjäl sig och därmed inte fortplantat egenskapen genom det naturliga urvalet. Högfrekventa ljud däremot är så nära man kan komma ett bevis för att källan är nära.

Nu till nästa gåta, som jag grunnade på i trettio år innan SMHI förklarade för mig (inte ens en av "de lärde i Lund" kunde svara!):
Hur kan vind betyda så mycket för hur långt och åt vilket håll ett ljud hörs? Vindhastigheter är ju försumbara i förhållande till ljudhastigheten och ljudet kan därmed inte hinna dämpas nämnvärt mer genom den marginellt förlängda transportsträckan. Redan lätt bris räcker för att man ska märka det tydligt - och en orkan behöver bara ha en tiondedel av ljudhastigheten.

Intressant att se om någon känner till det!

Alla ljud jag själv inte gör eller kan kontrollera. Närå men nästan.

Höga ljud
Plötsliga ljud
Smaskningar
Snarkningar
Ljudet från vissa tyger
Metalliska ljud

Som många andra tycker jag att gälla ljud är värst. Barnskrik och människor med gälla röster är värst för det är svårt att på ett socialt acceptabelt sätt stänga ute det. Man kan ju knappast be nån hålla klaffen för att "din röst är för gäll"...åtminstone inte om det är nån man är tvungen att/vill ha kontakt med.

Dagisljud med plötsliga skrin.

Dagis... Och när någon irriterad stampar med foten. Jag blir galen!

Frigolit...
Naglar mot "svarta tavlan" o.dyl.
Blyertspennor

Ljudet från rapmusik i hörlurar annan har på skallen