Hej hej,

Jag har kikat in det här forumet i ganska många år och förra året fick jag min diagnos och idag bestämde jag mig för att bli medlem. Vet inte exakt vad jag vill bidra med här men finner stöd i att läsa andras tankar om sin vardag.

hon_den_där skrev: Kollegor skattar över min oförmåga/ovilja att kallprata och idag fick jag kommentaren att jag borde prova empati nån gång.

Det kan vara tufft att få höra sådant. Och att folk inte förstår att ett bristande intresse för kallprat inte måste ha med ens empati att göra. I själva verket så är ju dom flesta människors empati ganska så begränsad, och trevligt prat kan nog vara så långt en del kan tänka sig att sträcka sig i fråga om att göra något för någon annan. Och det är klart, då blir ju det för dessa personer vad som visar på en empatisk förmåga.

Välkommen hit förresten.

Jag är 46 årig man med studier i historia, arkeologi och antikens kultur vid Göteborgs Universitet bakom mig. As-diagnos 2005 med daglig sysselsättning vid miljökontoret i Alingsås sedan 2017. Tidigare praktik vid stadsmuseet i Göteborg och folkrörelsernas arkiv i Alingsås.

Intressen psykologi, släktforskning och astronomi.

Hej Alla!

Tänkte skriva en kort presentation. Nu har jag läst på forumet ett tag och så.

Man, 30+ + flickvän/särbo med aspergers också (antagligen).
Har säkert add/adhd med men det har inte varit så intressant att ta reda på.
Jag har inte "diagnosen/diagnoserna" på papper och är inte intresserad av det längre.
Kanske skaffar det av praktiska skäl nån dag

Jag tycker om att läsa(fakta och naturorienterande ämnen, fantasy, sci-fi oftast jo och tripprapporter , skriva, spela gitarr, djur och natur och typ allt annat förutom det uppenbara.

Just nu är jag inne på medicinalväxter/naturläkemedel.

Jag hoppas jag kommer orka skriva här men det är rätt stressigt, brukar mest läsa.

Ha det fint!

Mvh Jag

Hej. Första inlägget här.
Man 22 år från Västra Götaland. Bor själv i min lägenhet sedan snart två år tillbaka.
Jag blev diagnostiserad med Asperger detta år och det kändes som en lättnad för mig då jag börjar mer förstå mig själv. Mina Intressen är att samla på vinylskivor ( hårdrock) och även åka skateboard som jag gjort i många år. Har även en stor passion för Finland och håller alltid blåvita fanan högt vid hockeyn som halvfinne. Pratar Svenska, finska, och engelska.
Är arbetslös men hoppas att få någon anpassad anställning.

Lider av social ångest och tvångssyndrom.

Mvh

Hej, kvinna 36 år. Nydiagnosticerad efter många års strul. Arbetar som läkare. Tidigare forskat men det så att säga sket sig. Numera skriver jag böcker (bok) och odlar min trädgård, gärna ovanliga växter osv.

rabotnitsa skrev:Hej, kvinna 36 år. Nydiagnosticerad efter många års strul. Arbetar som läkare. Tidigare forskat men det så att säga sket sig. Numera skriver jag böcker (bok) och odlar min trädgård, gärna ovanliga växter osv.

Välkommen hit! Vi har haft ett par läkare här tidigare, men det är några år sedan.

HGJ skrev:Välkommen hit! Vi har haft ett par läkare här tidigare, men det är några år sedan.

Tack! Det finns nog en hel del. Själv blev jag lite förvånad över diagnosen, trodde själv jag hade ADHD vilket också var anledningen till att jag sökte hjälp. Men mycket faller på plats.

Hej!
Jag fyller 26 i sommar, är kvinna och pluggar på folkhögskola i Norrland för att få gymnasiekompetens. Fick mina diagnoser i april; Autism nivå 1 och ADD. Medicinering först till hösten. Har haft kronisk depression sedan övre tonåren och ångesttillstånd sedan jag var 20 eller så, mått allmänt dåligt länge men ser en strimma hopp nu då mina studier fungerat och jag fått diagnos.

Har inga direkta specialintressen utan är väl ganska intresserad av det mesta inom historia och vetenskap, speciellt medicin och astronomi. Skulle kanske kalla Harry Potter för ett särskilt intresse då jag varit fast i det universumet sedan jag var barn. Bor i nuläget hemma igen då eget boende utan stöd inte fungerade. Funderar nu på vad jag vill fortsätta studera när jag är klar på folkhög.

Läser mer än jag skriver, då jag ofta börjar skriva en massa men ångrar mig innan jag skickar.

Tack för mig!

29 årig man, bor i norra Stockholm. söker vänner att umgås med. det kan vara chatt eller live.

Hej! Jag är inte precis ny här på forumet (gick med 2009...) men har aldrig postat p.g.a. ångest. Jag är här för att utmana mig själv att vara lite social, speciellt nu när Coronan har gjort det näst intill omöjligt för mig att vara social ute i verkligheten. Lite om mig:

Jag är en kvinna på 27 år ifrån Värmland. Jag fick min diagnos i 10-årsåldern så jag känner mig ganska till freds med min diagnos (även om jag inte alltid uppskattar svårigheterna syndromet medför).

Jag är en sån där jobbig självförbättringsmänniska som strävar efter att bli bättre på alla sätt och vis. Lyssnar gärna på podcasts/ser på videor/läser om hur man utvecklar nya vanor, förbättrar sin tankeförmåga eller optimerar sin motion. Tyvärr har jag inte så mycket energi i verkligheten så det blir mer teori än praktik!

Jag är väl inte direkt ute efter någon kontakt, men om någon skulle få för sig att jag är intressant så går det bra att skicka mig ett PM. Kram på er, gott folk!

Hejsan!

Alldeles ny medlem här. Fick dubbeldiagnos (ADHD/ASD) i somras efter många års krångel och behandling, haft återkommande depressioner och utbrändhet symtom.

Jobbat mycket inom vården men efter flera oavslutade universitetsstudier har jag nu bytt bransch helt och går en YH-utbildning. Jobbar extra inom det området och det känns bra.

Brottas nu med en hel del frustration över varför detta inte upptäcktes tidigare, vare sig av andra eller mig själv. Men som nån skrev här ovanför - det är mycket som faller på plats.

Jag vill gärna kommunicera med andra i liknande situation, för att stötta och lära av varandra.

Just ja, jag är kvinna, gift, har hund och är obotligt småkär i Eddie Izzard och Terry Pratchett. Jag fyller snart 50 så jag är i alla fall glad att jag fick min diagnos innan det var dags för pension...

Jag är en 69-årig multisjuk kvinna som haft sjukpension i många år. Har förlorat allt fler funktioner och blivit allt ensammare då jag är så svag. Har inte varit här på några år. Man fastnar lätt i gamla hjulspår men nu tyckte jag det kunde vara kul att titta in och se om jag hittar någon jag chattat med. Ciao!

Hej Debbido! Kul att du tittar in!

Välkommen åter, Debbido!

Tiden går fort, det är hela två år sedan du skrev här sist.

Man.
29 år (fyller 30 nästa vecka! )
Bor i Södertälje, kommer från Dalarna.
Diagnostiserad med autism nivå 1 (Aspergers syndrom enligt en annan klassificering) sedan 2019.
Singel.

Mer info finns i min presentation.

Weatherwax skrev:Hejsan!

Alldeles ny medlem här. Fick dubbeldiagnos (ADHD/ASD) i somras efter många års krångel och behandling, haft återkommande depressioner och utbrändhet symtom.

Jobbat mycket inom vården men efter flera oavslutade universitetsstudier har jag nu bytt bransch helt och går en YH-utbildning. Jobbar extra inom det området och det känns bra.

Brottas nu med en hel del frustration över varför detta inte upptäcktes tidigare, vare sig av andra eller mig själv. Men som nån skrev här ovanför - det är mycket som faller på plats.

Jag vill gärna kommunicera med andra i liknande situation, för att stötta och lära av varandra.

Just ja, jag är kvinna, gift, har hund och är obotligt småkär i Eddie Izzard och Terry Pratchett. Jag fyller snart 50 så jag är i alla fall glad att jag fick min diagnos innan det var dags för pension...

Det låter ganska likt min bana ... inte identiskt, men iaf.

Kort introduktion!

Jag är en 40-årig man som klassas som en högfungerade autist.
Dvs jag har inte så stora bekymmer med mina.. bekymmer

Min ADD är typ det som syns mest utåt då jag kan bli lätt distraherad om jag inte finner det jag gör/pratar om intressant. Motivationen är också bristande men det får man även verktyg och arbeta med.

Gillar och spela med folk online och chatta en massa på discord. Annars så spelar jag el-gitarr, tränar, går ut på promenader, ser på film osv.

Är singel och har haft givande relationer så jag ser inte min autism som ett hinder. Är väldigt social i rätt sammanhang men batteriet kan ta slut ganska snabbt.

Det var kort om mig!

Hej.

Jag är nyss fyllda 40 och har Aspergers syndrom samt ADD.
Ny här på Forumet.

Debbido skrev:Jag är en 69-årig multisjuk kvinna som haft sjukpension i många år. Har förlorat allt fler funktioner och blivit allt ensammare då jag är så svag. Har inte varit här på några år. Man fastnar lätt i gamla hjulspår men nu tyckte jag det kunde vara kul att titta in och se om jag hittar någon jag chattat med. Ciao!

DEBBI LEVER! Ååh.

Lite värme finns det ändå kvar på denna historiska plattform. Egentligen helt vansinnigt hur mycket mitt liv berikats tack vare detta forumet. Ett av de få kvarlevande specialistforum som FB inte kan ta död på. En aspies envishet och beslutsamhet att få sin egen plats i världen - det är något att beundra och vara stolt över!

Vilka är vi här? Vi är dem som förtjänar mycket mer än världen visat sig vara kapabel till. Vi är dem som krävs på reciprocitet men alltid får prata lite högre, lite mer och ändå stå undrandes om omgivningen ens lyssnade. Vi här är en samling individer med större hjärta än en kardiolog någonsin får se under hela sin karaktär.

...I'm batman!

Jag är 23 år och man från Närke. Blev diagnostiserad med autism och ADHD när jag var 10.

Har vuxit upp i en dysfunktionell familj med många problem så som droger, misshandel och fattigdom. Har aldrig haft en riktig barndom vilket är min största sorg. Som liten kunde jag inte socialisera med andra barn. Jag slogs och gjorde vad jag ville i princip. Fick därför väldigt svårt i skolan. Mycket av min barndom skedde i isolering för mig själv. När jag blev 15 så började jag och några nyfunna vänner spela i ett band. Detta varade dock bara något år. Efter det så började jag komma i kontakt med droger och när jag var 19 så blev jag hemlös och mina syskon fosterhemsplacerade. Mitt missbruk blev bara värre och värre och jag skapade dåliga konsekvenser som kommer påverka mig länge.

Bara för ett halvår sedan så bestämde jag mig för att skärpa mig igen och ge livet en ny chans. Jag har ingen utbildning, eller hem så jag bor för tillfället på ett HVB hem. Det är svårt att vilja göra något annat än ansöka om sjukersättning men jag försöker ändå. Vill kunna leva ett innehållsrikt liv utan att känna att jag inte duger till.

Detta är svårt eftersom jag inte har några sociala verktyg och vetskapen över att jag har förargat folk så många gånger har gjort mig blyg. Vågar inte starta ny vänskap för jag är rädd för att göra bort mig. Mår dåligt över det imellanåt. Därför har jag hamnat i depression som jag medicinerar mot med SSRI.

Efter allt jag har gjort och varit med om så försöker jag aktivt att självrannsaka mig. Vill vara en bra människa för andra. Men ibland vet jag inte om jag blir klok på mig själv för jag intalar mig att ju mindre jag gör ju mindre kan folk ta illa vid. Därför går jag på terapi också för att låsa upp mitt självförtroende.

Annars så försöker jag att utöva mina hobbies. Jag gillar att skriva musik. Att fånga känslor med ljud och förverkliga det man har i huvudet är givande för mig. Ljudbilden jag vill fånga är den jag upplevt i livet.

Andra hobbies är thaiboxning och rita.

Annars så gillar jag mig att lära mig om nya saker. Har länge varit historieintresserad och läst mycket samhällsvetenskap. Jag gillar att förstå mig på hur folk i stort och litet tänker och vad konsekvenserna kan bli. Gillar även att försöka sätta mig in i hur det var ’då’

När jag är klar med min behandling så vill jag ha egen lägenhet utan hjälpinsatser, ha ett jobb och en trygg vänskapskrets.

Skriv gärna till mig!

Konstlad skrev:Skriv gärna till mig!

Bra att du försöker kämpa på, fortsätt så, det måste ju bli bättre, och välkommen till dårarnas paradis...

Dinotruck skrev:Hej hej,

Jag har kikat in det här forumet i ganska många år och förra året fick jag min diagnos och idag bestämde jag mig för att bli medlem. Vet inte exakt vad jag vill bidra med här men finner stöd i att läsa andras tankar om sin vardag.

Samma här, har läst vad som skrivits här i perioder men bestämde mig nu för att bli medlem till sist. Fick diagnosen för fyra år sedan.

Nja, introduktioner är jag dålig på, men nåväl, någonstans ska jag väl börja.
19 år, man/kille(? oklart, ickebinär kanske, indentitetsmässigt alltså, inte biologiskt), diagnostiserad för ca 9 år sedan tror jag ("högfungerande autism"). Åt pannkaka då. Tyckte det var konstigt med röd mellanmjölk. (Norrmejerier har andra färger än Milko hade.)

Bor i Västernorrlands län.

Älskar det mesta som rör tåg och järnväg (särskilt brittiska på senaste tiden), och busstrafik (men inte själva fordonen), har många åsikter om Din Tur (Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län).

Vad mer då ...? Skulle läsa matte på universitet, gick inte bra. Läste naturvetenskap på gymnasieskolan.