geocache skrev:När jag märker att jag, mycket på grund av mitt DAMP, är på väg att "trigga igång mig" på något, så använder jag mitt Aspergers syndrom till att dämpa effekten av DAMP, som en sorts "anti-katalysator" som jag använder för att "bromsa mig" när jag blir negativt provocerad av någon eller av något.

Känner igen det där med att "gasa" med ADHDn och "bromsa" med Aspergern.

Hej.


Jag är en 22 år lugn kille i Södertälje, född och uppvuxen. Jag bor ännu hemma och bidrar månadsvis till hushållet samtidigt som jag praktiserar inom butik. Jag har haft asperger syndrom, högfungerande autism i 10 år nu och har inga som helst problem med det. Jag är väl lite ledsen över att jag inte fått någon som helst kontakt med det motsatta könet under denna tid, men jag hoppas på att det ska bli ändringar på det. Men annars så har det här bildat den person jag är idag och jag skulle inte kunna föreställa hur mitt liv skulle se ut annars.

Mina intressen är många. Mestadels har jag suttit vid datorn hemma och spelat datorspel, läst manga och sett på anime, men de senaste åren har jag utvecklat intressen för joggning/löpning, diverse sporter, gymma(ska påbörja), socialisera, skriva dikter mm.

Hej.

Jag är en snart 19 årig tjej. Mina första diagnoser fick jag för ca 2 år sedan vilka var social fobi och depression. Efter ett tag fick jag även BDD diagnostiserat.

Jag gick några månader på TIPS och fick det bekräftat för mig att jag haft psykoser. Fick även asperger diagnostiserat väldigt nyligen.

För mig så är djur, främst råttor, meningen med livet. Jag bryr mig mer om djur än jag bryr mig om människor och isolerar mig hellre tillammans med mina råttor än umgås med människor.

Jag känner verkligen ingen längtan eller något som helst behov av att umgås med vänner och träffa folk.

ajemen skrev:

Ambivalens skrev:Jaha, jag trodde alla var välkomna här. Kanske inte skulle ha nämnt missbrukar biten. Trodde att ett forum som detta skulle vara fördomsfritt.
Hej och välkommen till mig själv och till dig Labiosus

Välkommen! Jag har också en beroendeproblematik (är ren drygt tio månader) och är ofta ambivalent. Intellekt och känsla är ibland varandras diametrala punkter.

Tjena, tack. Hur fick du utredning? Var det ditt förslag/initiativ?

Är 23 år,
Uttråkad,
Suktar efter djupa disskussioner om livet,
AS/ADD/Recividerande depression
Studerar allmän linje med naturvetenskaplig inriktning på folkhögskola,
Är mycker nyfiken,
Gillar att lära mig nya saker, särskilt ord.
Ha en fin dag.

Ambivalens skrev:Jaha, jag trodde alla var välkomna här. Kanske inte skulle ha nämnt missbrukar biten. Trodde att ett forum som detta skulle vara fördomsfritt.
Hej och välkommen till mig själv och till dig Labiosus

Välkommen! Jag har också en beroendeproblematik (är ren drygt tio månader) och är ofta ambivalent. Intellekt och känsla är ibland varandras diametrala punkter.

antonius skrev:Oj, förlåt alla nytillkomna, ni är naturligtvis varmt välkommna

Tack så mycket

Oj, förlåt alla nytillkomna, ni är naturligtvis varmt välkommna

Jaha, jag trodde alla var välkomna här. Kanske inte skulle ha nämnt missbrukar biten. Trodde att ett forum som detta skulle vara fördomsfritt.
Hej och välkommen till mig själv och till dig Labiosus

Hej på er.
Lång Historia kort. Blandmissbrukare sedan 14 års ålder men ren sen ca 6 mån.
Är under utredning nu i slutskedet och det verkar bli ADHD/AS.
32 år, singel
Jobbar heltid som maskinoperatör i verkstad.
Kommer från Göteborg.
Frågor är välkomna:-)
/Amb

Hej!
Jag har varit medlem ett tag men ej varit så aktiv på forumet.Vill därför börja med att i förväg be om ursäkt ifall jag skulle råka orsaka förargelse på något vis.
Hoppas att ni har förståelse för en nybörjare. Jag ville bara berätta att jag fick diagnosen Asperger vid 48 års ålder. Har brottats med olika svårigheter hela livet,kämpat mig igenom en utbildning.Sökte vård pga nedstämdhet 2009, träffade flera doktorer innan en av dem ansåg att jag skulle genomgå en neuropsykiatrisk utredning.

Har nu ansökt om boendestöd men fick avslag pga att jag har en sambo, o kommunen anser att det jag inte klarar av det ska min sambo då sköta istället. "Bara för att du inte städar själv så är det inte meningen att kommunen ska göra det". Fast jag ville inte ha hjälp med själva städningen, utan hjälp med att ta itu med städningen, med rutiner kring detta.

Hejdå från vemsomhelst.

Hej hej! Fick min diagnos idag och det kändes rätt när de läste upp allt de kommit fram till.
Så jag fick tips om denna sida och en till. /Samuel 36år Norrköping

Man
42 år i skrivandets stund
Under utredning
Gift
Fyra barn, tre av dem har diagnosen Asperger

Gick i väggen 2010 och efter det kände jag att det var tid att sätta mig själv, mående och förnekelse under lupp. Alltid känt mig missförstådd och försökt släta över mina olikheter mot andra. Likaledes aldrig tagit mig tiden att försöka strukturera tankar och känslor förrän nu efter den långa sjukskrivningen.

Från en ''kuf'' till en annan välkommen

Hej forumet!

Jag levde vad jag själv ansåg vara ett ganska normalt liv fram tills jag var runt tjugofem. När man börjar närma sig trettio så förändras förväntningarna från samhället. Man förväntas vara klar med studierna och påbörjat en yrkeskarriär, man förväntas leva i en parrelation, gärna gift, och framför allt ska man skaffa barn och samla på pengar.
Det var där någonstans som omgivningen började reagera på mitt beteende och då ökade kraven på anpassning. Det som hade varit charmigt excentriskt blev istället till något som diskuterades som ett problem av mina närstående.

Fem år senare sitter jag nu här och skriver en presentation på ett forum som befolkas av kufar med neuropsykiatriska diagnoser.
Som trettioårspresent fick jag nämligen själv en diagnos på autismspektrumstörning, eller Aspergers syndrom för att vara mer exakt. Det var en omtumlande resa som tog tre år från första läkarbesöket tills det att jag fick mina papper i handen förra veckan.

Jag är alltså en kille på 30 år och bor i Göteborg. Jag har ganska många intressen, men framförallt är det tv-spel, serietidningar och film som får tiden att gå i min kokong.
Jag är egentligen väldigt social och extrovert men har de senaste åren isolerat mig ofrivilligt, mycket på grund av alla de bakslag som uppstått i mina relationer med andra.

Hoppas att kunna diskutera med likasinnade här på forumet och att bryta isoleringen. Är av den anledningen också väldigt nyfiken på att träffa andra högfungerande i verkliga livet.

Tittar in och presentera mig lite. Ny på forumet men sökt en del stöd här senaste året. Ingen diagnos, eftersom jag inte vill gå igenom en utredning, men har kontakt med en psykiatriker som hjälper mig att vända på stenarna utifrån ett AS perspektiv.
Snart i medelåldern har jag anpassat mitt liv ganska väl utifrån mina behov, och lever ett bra liv. Med dippar då och då. Har under senaste 2 åren gått från en hopplöshet med självmordstankar till att flytta, gifta mig (med mannen jag levt med i 12 år men inte vågat knyta an till pga självmordstankarna bla...) och nu till och med väntar barn.

Min lilla presentation.

->

Kvinna, född 88.
Bor själv i en underbar etta i Västerort, Stockholm.

Jobbar emellanåt som statist.
Skall utbilda mig till konditor här framöver.

Är väldigt intresserad av träning. Styrketränar själv sedan fler år tillbaka.
Är även förtjust i att promenera, både i stan och ute i naturen.
Bakar, lagar mat. Älskar uteliv..såsom att gå ut och dansa..
Musik & näringslära är också 2 stora intressen.

Fick min aspergerdiagnos för några år sedan.
Har även OCD samt PÅ.

Det är kanske dags att presentera mig själv.
Jag är en tjej med asperger och social fobi. Jag tänker inte skriva ålder eftersom den ändras hela tiden - men vill du veta står det på min profil.

Mina intressen har hållit i sig i princip hela mitt liv - djur och böcker. Jag älskar att läsa skönlitteratur och är intresserad av väldigt många djurarter. Men närmast hjärtat ligger nog husdjuren. Jag delar mitt liv med några djur, och det blir garanterat fler i framtiden. Ett annat intresse jag har är att se på serier, så jag har sett en hel del sådant.

Tjena!

Spindelmannen skrev:Hej där alla!

Kille här på 29år o ett barn+mina fiskar då
Diagnos AS

Ja välkommen du med

Hej där alla!

Kille här på 29år o ett barn+mina fiskar då
Diagnos AS

antonius skrev:Jaa du, @Necrophobic välkommen i gänget, du har nog en liknande uppväxt och liv som flera här, så du kommer nog känna dig hemma

Tack för det

Jaa du, @Necrophobic välkommen i gänget, du har nog en liknande uppväxt och liv som flera här, så du kommer nog känna dig hemma

Hej
Kille som fyllt 30år här. Jobbar som fastighetsskötare (mest med utemiljön som tur är, fastighetsskötaruppgifter inomhus med en massa folk runt är bara jobbigt)
Är sambo och har en dotter på 7år sedan tidigare.

Har ingen diagnos, men misstänker själv starkt att jag har asperger.
På lågstadiet hade jag kass motorik, fick gå i specialgympa, ha extraslöjd och blev skickad till talpedagog vid några tillfällen.
I dom teoretiska ämnena låg jag dock långt före dom andra. Kunde läsa flytande redan innan jag började skolan.
Var väldigt lillgammal, mina stora intressen var meteorologi och lantbruk. Om någon frågade om hur vädret skulle bli fick dom sin prognos utav mig

Höll mig väldigt mycket för mig själv, men fick 2 kompisar i klassen iaf, varav den ena har jag i dag fortfarande kontakt med. Eller rättare sagt så hör han mest av sig, jag är som alltid kass på det där med att höra av mig till folk om det inte gäller min familj.

Ogillade som så många andra gymnastiken, det enda som jag gillade var innebandy där jag faktiskt var ganska duktig om jag får säga det själv Redskapsgympa och annat gick fetbort och för att inte tala om dans. Kan skriva en bok med dåliga ursäkter för att slippa dessa lektioner haha.

Högstadiet var väl inte mycket roligare det, kom till en nyöppnad skola som var rena experimentet. Här skulle vara mindre lärarledda lektioner och mer egen planering (rena mardrömmen om man inte har dom egenskaperna) Här tappade man ju såklart allt man hade tidigare och betygen blev väl godkända men inte mer.
Efter påverkan från mina päron gick jag 1år på samhällslinjen innan jag bytte till naturbruk inriktning skog.

Kände inte en käft när jag började på denna skolan som var en internatskola, jag bodde för nära så jag fick pendla och inte bo på skolan. Och det var inte heller så bra om man skulle komma in i gemenskapen. Bilden som dom andra fick av mig var nog tystlåten, drack mer alkohol än vad jag borde på fester. Blev dock bra vän med en i klassen. Han var motsvarigheten till mig gällande socialt kunnande Men vi kom bra överens och han blev en av få som jag kände man kunde lita på och som jag kunde öppna mig för. Tyvärr dog han i en bilolycka några år efter studenten.

Jaja det var väl en halv roman redan där.

Har iaf senaste åren funderat mycket kring mig själv och av någon anledning så började jag läsa om aspergers, och jag känner igen mig i så mycket.
Har alltid kännt mig annorlunda mot alla andra, är inte särskilt intresserad utav andra människor, tvärtom så känner jag mig rätt ofta misantropisk.
Tror inte jag är särskilt lätt att leva med heller, totalt oromantisk, har svårt som fan att ta initiativ till saker och ting. I dag är mina största intressen bilar och streetrace och musik. Framförallt extremare metal som gör att jag kan få utlopp för min inneboende frustration

Jaja hade kunnat skriva hur mycket som helst men får dra gränsen här, är det något är det bara att fråga