Vilka är vi här? (Presentationstråd)

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, atoms

Vilka är vi här?

Inläggav Blezza » 2014-11-22 3:31:35

Alien skrev:
nallen skrev:
Svaboda skrev:Vem säger att profilbilden ska motsvara ens kön?

Normal hyfs.

Ja, om detta vore en dejtingsajt. Men nu är det inte det, den som är nyfiken på hur folk ser ut får gå till bildtrådarna och inte lita på avatarerna.

Tänk om jag hade en ung och söt skådespelerska som min avatar, då lurade jag ju också folk.

När jag var inne på Flashback så vimlade det av avatarer på söta och/el sexiga tjejer. Men inte var det några tjejer, det var killar nästan allihop. (Och de få som var tjejer var lika hemska som killarna, tyckte jag.) Jag hade hamnat bland idel fiender! Kanske fanns det tjejer som hade killar som avatarer också, har ju förekommit även här. Och vad ska man säga om de som hade söta barn som avatarer? Eller de som har hundar, katter el andra djur som avatarer, man svävar i total okunnighet. (Särskilt om de inte skrivit något i sin profil heller.)

Du brukar framhålla Flashback som ett föredöme när det gäller forum, så då borde du accepterera könsförvirrande avatarer också. :P


Om du menar att flashback är en idiotisk sajt så håller jag med. Finns väldigt få människor där med acceptabelt beteende.
Blezza
 
Inlägg: 87
Anslöt: 2014-02-08
Ort: mARS

Vilka är vi här?

Inläggav Jacob22 » 2014-11-22 23:30:29

Kille
22 år.

Har studerat på högskola hoppas kunna göra det igen, relativt intressad av politik men främst utifrån ett neutralt perspektiv, hur politiker debatterar, deras förslag men inte minst politiska system och politiska parter. Normalbegåvad. Mina intresse är främst fotboll, annan sport också, tränar gärna, gillar även att spela dataspel, och spela in youtube-videor. Lyssnar gärna på rockmusik. Badminton är också kul.


Allt som oftast en allt eller inget person, kan vara extremt självkritisk.
Jacob22
Ny medlem
 
Inlägg: 10
Anslöt: 2014-10-20

Vilka är vi här?

Inläggav Kostymhippie » 2014-11-23 7:26:43

Jacob22 skrev:Kille
22 år.

Har studerat på högskola hoppas kunna göra det igen, relativt intressad av politik men främst utifrån ett neutralt perspektiv, hur politiker debatterar, deras förslag men inte minst politiska system och politiska parter. Normalbegåvad. Mina intresse är främst fotboll, annan sport också, tränar gärna, gillar även att spela dataspel, och spela in youtube-videor. Lyssnar gärna på rockmusik. Badminton är också kul.


Allt som oftast en allt eller inget person, kan vara extremt självkritisk.


Kul med en till politiskt intresserad.
Är själv statsvetare men anser dock inte att man någonsin kan vara helt neutral, man har alltid sina personliga utgångspunkter även om man kan välja att tona ner dem.
Vad har du studerat på högskolan?
Kostymhippie
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 2573
Anslöt: 2011-10-12

Vilka är vi här?

Inläggav Sejpa » 2014-11-23 7:47:04

Kille 30 år från Stockholm
Sambo och 2 barn
Har diagnos Asperger + ADHD hade även tourettes som yngre
men det är inte mycket idag.
Min starka sida har varit matte och jag har satsat på yrkeslivet.

På 11 år sedan jag gick ut gymnasiet (byggprogrammet)
Har jag drivit eget företag i 7 år som jag har kvar idag.
Har läst kurser och pluggat lite under tiden.
Idag jobbar jag som Projektledare i Stockholm.
Samtidigt som jag nu läser entreprenörjuridik.

Det var det mest positiva jag fått ut av min Asperger :)

Det negativa tar för långt att skriva.

/Peter
Sejpa
Ny medlem
 
Inlägg: 2
Anslöt: 2014-11-23

Vilka är vi här?

Inläggav KrigarSjäl » 2014-11-23 9:51:27

-Verkar bökigt att vara företagare och projektledare och samtidigt ha barn att ta hand om...en annan hade dukat under för länge sen.

Men folk är olika och välkommen ska du vara!
KrigarSjäl
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 33157
Anslöt: 2006-08-10

Vilka är vi här?

Inläggav Skindancer » 2014-11-30 21:48:13

Av det manliga könet, 31 år.
Fru, 1 barn, 2 katter

Tics, OCD, panikångest, "grav skörhet i autismspektrat, autismspektrum störning, förut kallat Asperger" Står det i journalen om jag inte missminner mig.
Symtomlindrar med klomipramin 200mg dagligen.

Jobbar inom vården, nattskiftare 77%

Intressen
Psykologi/psykiatri
Serietecknare-Mignola, Capullo, Mcfarlane
Theorycrafting riktat mot dataspel/rollspel
Skindancer
 
Inlägg: 73
Anslöt: 2014-11-30

Vilka är vi här?

Inläggav Wicked » 2014-12-02 18:48:12

Tjej, 22 år.
En typisk nörd. Hardcore Whovian, hundägare, bor fortfarande hemma, med morsan, ska börja plugga upp gymnasiebetyg.
Sitter mest hemma framför Doctor Who, har inte så många vänner att umgås med eftersom jag har en förmåga att bli missförstådd. Försöker reda ut mitt något trassliga liv samtidigt som jag försöker finna tid till att umgås med mina bröder som alla bor på andra orter än jag. Åh, och jag gillar Japan, te, och konstig, hyperstark mat från Thailand.^^

AS och ADHD är diagnoserna, tillsammans med depression och ångest som kommer i perioder! Nothing more than I can handle.^^
Wicked
Ny medlem
 
Inlägg: 12
Anslöt: 2014-12-02
Ort: Uppsala

Vilka är vi här?

Inläggav HandOfGod137 » 2014-12-06 11:55:00

Man, 40-45 år.

Jag har två barn (6 och 8 år) från ett tidigare förhållande.
Står i kö för neuropsykiatrisk utredning.
Hemlös (bor just nu på vandrarhem som soc betalar).
Har inget socialt nätverk.

Mitt liv är otroligt krångligt. Soc är efter mig hela tiden och jag har jättesvårt att leva på ekonomiskt bistånd. Jag är så trött på allting att jag skulle ha tagit mitt liv för länge sedan om jag inte hade mina barn.

Mina dagar tillbringas i min säng, framför datorn. När jag mår dåligt sover jag hela dagarna. Annars lyssnar jag på ljudböcker.

Mina mål just nu är att få diagnos och på något sätt hitta någonstans att bo. Jag skulle vilja ha en katt och kunna träffa mina barn oftare. Kanske börja arbeta när min tillvaro har stabiliserat sig.
HandOfGod137
 
Inlägg: 137
Anslöt: 2014-12-06
Ort: Stockholm

Vilka är vi här?

Inläggav Bredochbutter » 2014-12-08 7:54:57

Kön: Man
Ålder: +40
Barn: Ja
Gift: Ja
Husdjur: Hästar, hund, katter, kanin
Arbete: Ja
Utbildning: Kandidatexamen

Intressen:
Saker/ämnen som innehåller matte, logik, mekanik etc är lätta att bli intresserad av. Jag har dock inget som jag har nördat in mig på just nu.

Övrigt:
Är inte neurotypisk. Har inte blivit utredd för någon diagnos. Kan ibland vara mycket social under förutsättning att jag slipper delta. Pratar gärna för mycket vid fel tillfällen. Har ofta svårt att inte säga vad jag tycker fast jag vet att det är olämpligt (tack och lov så har jag just nu en chef som uppskattar just detta!). Har ofta svårt med att kompromissa när jag vet att det är fel. Undviker så långt det är möjligt konsensus människor. Vägrar gå på möten om jag inte får en dagordning innan. Det finns mer men det får räcka så här!

En sista sak! Jag följer en devis som inte uppskattas av NT personer och det är att
man ska inte fråga om man inte vill ha ett riktigt svar.
Bredochbutter
 
Inlägg: 128
Anslöt: 2014-10-30
Ort: I en stad i Småland

Vilka är vi här?

Inläggav KrigarSjäl » 2014-12-08 8:39:07

Bredochbutter skrev:En sista sak! Jag följer en devis som inte uppskattas av NT personer och det är att
man ska inte fråga om man inte vill ha ett riktigt svar.

Det är en bra devis...jag kör också på den.

"Du frågade ju" brukar jag säga.
KrigarSjäl
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 33157
Anslöt: 2006-08-10

Vilka är vi här?

Inläggav Alyana » 2014-12-08 13:12:34

HandOfGod137 skrev:Man, 40-45 år.

Jag har två barn (6 och 8 år) från ett tidigare förhållande.
Står i kö för neuropsykiatrisk utredning.
Hemlös (bor just nu på vandrarhem som soc betalar).
Har inget socialt nätverk.

Mitt liv är otroligt krångligt. Soc är efter mig hela tiden och jag har jättesvårt att leva på ekonomiskt bistånd. Jag är så trött på allting att jag skulle ha tagit mitt liv för länge sedan om jag inte hade mina barn.

Mina dagar tillbringas i min säng, framför datorn. När jag mår dåligt sover jag hela dagarna. Annars lyssnar jag på ljudböcker.

Mina mål just nu är att få diagnos och på något sätt hitta någonstans att bo. Jag skulle vilja ha en katt och kunna träffa mina barn oftare. Kanske börja arbeta när min tillvaro har stabiliserat sig.

:-)154 Kram till dig!
Det kommer att ordna sig.
Jag har också rörigt omkring mig nu och vet inte hur det kommer att bli.
Ta hand om dig och dina barn. :-)Hug
Alyana
 
Inlägg: 2502
Anslöt: 2009-08-01

Vilka är vi här?

Inläggav HandOfGod137 » 2014-12-09 2:33:53

:-)154 Kram till dig!
Det kommer att ordna sig.
Jag har också rörigt omkring mig nu och vet inte hur det kommer att bli.
Ta hand om dig och dina barn. :-)Hug


Tack!
HandOfGod137
 
Inlägg: 137
Anslöt: 2014-12-06
Ort: Stockholm

Vilka är vi här?

Inläggav EnLitenRosa » 2014-12-11 2:54:33

EnLitenRosa, en kort sammanfattning

(Läser igenom inlägget och inser att det blev långt, och jag har ändå utelämnat stora delar. Hoppas att ni tycker om att läsa :wink: )

TL;DR;

Ålder: 23
Kön: Man

Typisk datanörd, med starka intressen som gärna går ut över min vardag. Har alltid upplevts som konstig, men har aldrig haft några större problem med mobbning.

Jag inväntar min utredning och skapar ett konto här då jag känner igen mig i stora delar av vad som skrivs här, och jag skulle vilja diskutera min problematik på ett konstruktivt sätt, även om jag inte ännu har fått någon diagnos.

Jag fick stora problem på min senaste arbetsplats, främst pga. brist på rutiner och bristande social kompetens. Under mitt liv har jag haft ett flertal depressioner, och senaste året har jag varit stadigt deprimerad. Fick kontakt med psykiatrin under hösten och de har nu bestämt sig för att genomföra en utredning, därför sitter jag här nu.


Den långa versionen:

Spoiler: visa
Jag är en lat och oduglig man på 23 har just nu diagnosen recidiverande depression, men är inbokad för neuropsykiatrisk utredning runt Maj 2015.

Vid min första kontakt med vården tappades min remiss bort, och jag satt i 10 månader och förtvinade medan jag väntade på min första kontakt med psykiatrin där det efter ett kort samtal, ett självskattningstest och ett antal korta frågor kring autismspektrumtillstånd blev bestämt att jag skulle utredas.

Som liten var jag en rätt jobbigt person som gärna plockade isär diverse prylar för att se hur de fungerade. Därefter lämnade jag prylen isärplockad där den var tills dess att mina föräldrar fick nys om det och skällde på mig. Många småsaker blev söndertrasade av min nyfikenhet, men jag fick ett stort lugn i samma stund som jag fick tillgång till en dator.

Jag har sedan min familjs första dator varit oerhört intresserad av datateknik och programmering, och det är även något jag har velat jobba med.

Under skoltiden behöll jag mitt intresse, men visade även naturlig fallenhet för naturvetenskap. Mer specifikt hade jag extremt lätt för fysik, kemi och biologi där jag sällan behövde studera inför prov.

Jag hade även lätt för svenska, engelska och senare spanska. Det skulle vara intressant att lära sig fler språk, men jag har svårt att motivera mig till att faktiskt ta tag i det.

Vänskap är någonting jag har svårt att sätta fingret på. Jag har haft turen att ha väldigt accepterande vänskapskrets, och även om jag ofta blev kallad konstig och nörd så kunde jag omfamna den personligheten och använda den till min fördel. Jag hade många bekantskaper under min skoltid, men endast ett fåtal personer som jag skulle kunna kalla sanna vänner. Detta är personer som var lika intresserade av mig som jag var av dem, och initierade kontakten regelbundet.

Jag valde till mina lärares förfäran bort naturvetenskaplig linje till fördel för en systemvetenskaplig linje, något som jag ångrar i efterhand då jag inte lärde mig ett dugg under min gymnasietid och dessutom begränsade mig rejält inför universitetsstudier.

Efter gymnasiet hittade jag min nuvarande fru som till en början trodde att jag var homosexuell, men hon föll ändå för min ärliga och udda personlighet. Hon hade själv stora psykiska problem inkl. missbruk, och hon verkade tycka att min åsikt var viktig. Jag hjälpte henne ur den stora skiten, och vi blev mycket bra vänner. Vår vänskap stack dock i min tidigare väns ögon, då hon vid tillfället var tillsammans med hans kusin. Det ledde till att min vän uteslöt mig från sitt liv, och därmed hade jag ingen kontakt med någon annan än min nuvarande fru, något som ledde till att vi blev ännu närmre vänner och till slut valde hon att på ett ärligt sätt bryta upp med sin dåvarande.

Nu har jag ett stadigt äktenskap med henne och hon förstår mig precis. Vi har ofta hetska diskussioner om allt möjligt, men vi brukar alltid avsluta på en lugn not. Om någon av oss är stressad och agerar ut det (främst jag i form av raseriutbrott), så sätter vi oss ner och pratar igenom det.

Efter gymnasiet lyckades jag få en timanställning som programvaruutvecklare via min svärfar. Jag fick en lapp via min nuvarande fru som bara sa "C#?" vilket jag svarade ja på. Det ena ledde till det andra och jag fick jobbet. Jag har aldrig trivts så bra på en arbetsplats som då. Under hela tiden som jag jobbade där fick jag dock höra att om jag skulle få en fast anställning så krävdes universitetsexamen, vilket jag var sugen på att skaffa. När jag inte längre hade möjlighet att jobba via tillfällig anställning valde jag att ta en projektanställning på ett annat företag i väntan på studier, och det är här helvetet brakar lös.

Min nya anställning började med en anställningsintervju som gick hyfsat bra, där jag i slutet av intervjun fick höra "Vi vill ju inte ha några sociala missfall här". Jag tyckte vid tillfället att jag var ganska bra på det sociala, eftersom jag inte farit illa av att vara ensam (Aldrig blivit mobbad t.ex.). Jag fick veta att det var bråttom att få färdigt projektet, och att jag kunde flexa med min arbetstid och att jag gärna fick arbeta hemifrån.

Mitt jobb bestod av att rätta ett arbete någon annan stackare hade påbörjat, och jag borde ha börjat ana oråd när alla på arbetsplatsen talade illa om den här killen. Jag äter gärna ensam och fick snart höra kommentarer om att jag inte hälsade på människor som kom in i kontoret, något som jag inte förstod då jag inte jobbade på samma projekt som dessa människor. Jag började flexa för att undvika människor ytterligare, jag var alltid först på jobbet och alltid först därifrån. Detta sved också i ögonen på min chef och mina arbetskamrater, då de tyckte att jag inte presterade på arbetsplatsen. Jag började jobba hemifrån, och fick snart klagomål om att jag inte "checkade in koden tillräckligt ofta". Det betyder att jag inte skickade in resultat tillräckligt ofta, något jag är nöjd över då det i min mening ser bättre ut om man skickar in större mängder kod som fungerar än att man skickar in flera mindre stycken halvfärdig kod.

Till slut klarade jag inte av det hela längre. Jag stängde av helt och hållet, och höll mig till schemalagda tider. Jag slutade jobba hemifrån, och jag presterade oerhört dåligt på jobbet pga. den sociala stress jag upplevde. När jag till slut blev inkallad till min chef och vi diskuterade det hela valde vi att avsluta min anställning, vilket kändes som att hela världen lyftes från mina axlar. Jag blev överlycklig och tackade för mig, då jag nu kunde fokusera på studierna.

Under studierna stöter jag dock på problem, jag måste gå en estetisk kurs. Jag är fruktansvärt dålig på estetik och design, och misslyckades efter stort kämpande att slutföra kursen. Jag var också tvungen att läsa matematik. Jag är fruktansvärt dålig på matematik, och har alltid varit. Även med matematiken blev kursen underkänd och oavslutad, och under nästkommande höst kom kollapsen.

Jag kunde inte stå upp utan att det svartnade för ögonen, ungefär som när man reser sig upp för snabbt. Problemet gjorde att jag inte kunde röra mig i lägenheten, och jag tog kontakt med vårdcentralen som fastställde att det inte var något fysiskt fel på mig. Jag blev behandlad för depression, och har gått igenom en lång lista SSRI och SNRI utan att hitta något som fungerar.

Efter den här behandlingen, och strul med remiss till psykiatrin sitter jag nu här och väntar in min kallelse till utredningen. Jag ser mycket positivt till detta, trots att jag läst mycket om att det finns fördomar i samhället gentemot neuropsykiatriska diagnoser.

Vid min senaste samtalstid på psykiatrin valde jag att ta upp min rädsla över att ha blivit hypokondriker då jag förbereder mig på ett besatt sett över hela utredningen. Jag läser stora mängder text, och har svårt att inte testa mig själv inför utredningen. När jag nämnde detta för min terapeut blev hon ganska barsk och jag fick minsann veta att hon hade 25 års erfarenhet och hade mött många människor i sin karriär. Hon misstänkte att det kunde vara en NPF, och försäkrade mig om att det inte bara var min partiska hjärna som spelade mig ett spratt.

Jag tänkte att eftersom jag kan relatera till mycket av de erfarenheter som delas av er här på forumet, så kunde jag skapa ett konto i min väntan och diskutera de eventuella svårigheter eller udda erfarenheter som kan dyka upp i framtiden.

För tillfället är jag intresserad av programmering, neurovetenskap, artificiell intelligens, politik och autism. Jag försöker även att bygga en ordentlig grund i kemi, fysik, biologi och matte i väntan på att studera upp min behörighet i höst nästa år, även om det går lite dåligt i motivationsaspekten.
EnLitenRosa
 
Inlägg: 29
Anslöt: 2014-12-11

Vilka är vi här?

Inläggav Chkm8 » 2014-12-11 17:47:09

Nästan 28 år, kille. Överviktig (att gå på Mirtazapin hjälper knappast mot det iaf). Har inte många vänner nuförtiden, men de jag har brukar tycka att jag är ganska rolig. Har dock ibland tendens att dra skämt för långt.

Har endast haft diagnosen AS i knappt ett år, men det stod klar långt innan att jag hade det, men back then såg jag inte poängen liksom. Nu är det ganska skönt att faktiskt ha det svart på vitt. Ett av testen jag gick igenom kallades RAADS där jag erhöll 162 poäng. 70 är tillräckligt för misstänkt aspergerproblematik.

Till mina intressen hör manga (speciellt psykologiska thrillers) och TV-spel (speciellt Nintendo!)

Min spelsamling börjar se löjligt stor ut nu och det är precis så jag vill ha dem. :roll:

Tack för mig
Chkm8
Ny medlem
 
Inlägg: 3
Anslöt: 2014-12-11

Vilka är vi här?

Inläggav KroonBerg » 2014-12-12 14:31:12

Jag är en påg som väldigt snart fyller 20, jag fick Aspergers och Recidiverade Depression som diagnoser tidigt i våras.

Finns inte så mycket intressant att säga om mig, jag är lite av en stereotyp för Aspergers då jag har sociala problem men älskar matematik, fysik och att lösa logiska problem. Utöver det så läser jag mycket (både skönhetslitteratur (mest Sci-Fi) och vetenskapsböcker (mest fysik inriktade)), kollar en hel del film och i perioder blir det även en del datorspelande.

Jag studerar för närvarande till civilingenjör i teknisk fysik för att sedan jobba som civilingenjör under några år och sedan ta ut en masters till i partikelfysik (helst i Tyskland, men vi får väl se).

Jag har inte direkt några vänner utöver familjen och jag och min kusin kommer mycket bra överens.

Jag vet verkligen inte vad mer jag kan säga.. jag bor ensam med en katt på snart 10 månader. Jag är lite av en audiofil och är väldigt pedantisk vad gäller det mesta.

Det var väl det hela.
KroonBerg
Ny medlem
 
Inlägg: 10
Anslöt: 2014-12-09
Ort: Karlstad

Vilka är vi här?

Inläggav Guld21 » 2014-12-14 19:49:47

24 årig tjej, utbildad högskoleingenjör som har ett stort hästintresse. Fick diagnosen -03, men har väl fortfarande inte acceperat den.
Guld21
Ny medlem
 
Inlägg: 6
Anslöt: 2014-12-14

Vilka är vi här?

Inläggav jatkot » 2014-12-15 18:37:43

Kön: Man
Bor: Linköping
Uppehälle: Jo
Ålder: Varierar.. men blir äldre, 45 idag.
Singel: jo
Intresse: Jakt, fiske, musik..
jatkot
Ny medlem
 
Inlägg: 2
Anslöt: 2014-12-15

Är ny här inne - presentation

Inläggav Chaoskvinnan » 2014-12-26 14:03:43

Jag hittade detta forum av en slump, då jag googlade på kedjetäcke. Har varit här inne och läst ganska länge nu och känner mig väldigt hemma så idag vågade jag mig på att bli medlem.

Jag har ingen AS-diagnos och vet inte om jag får någon heller, men något är "fel" och har varit det hela mitt liv (är 40+) Min mamma försökte få hjälp för mig när jag var liten, men okunskapen var stor....Kan vara MBD sas det på BUP, mer än så vart det inte.

För 16 år sedan kraschade jag psykiskt och hamnade in i psykvården. Där är jag kvar ännu och mitt liv är bara ett totalt komplicerat kaos. Det är den sociala världen/livet som är värst och väldigt jobbig. Och så detta kaos. Dessutom är jag väldigt ljudkänslig, så det är jobbigt att vara bland folk och i röriga miljöer.

2003 var jag en vecka i Uppsala på ADHD-utredning. Jag fick ingen sådan diagnos. Jag hade fått det som barn menade de, men inte nu. Diagnoserna jag däremot fick var impulsiv personlighetsstörning, Borderline och så bipolär sjukdom. Dock skrev de i mitt utlåtande att de misstänkte något i autismspektrat och rekommenderade en ny sådan utredning hos neuropsykolog. Något de inte hade tid att göra där och då.

Problemet var bara att denna utredning "glömdes" bort här hemma på sjukhuset och utlåtandet arkiverades. Jag själv orkade inte kämpa mer om att få rätt hjälp, utan sket i saken. Tydligen gjorde läkarna också det :-)006

För ett tag sedan sade "min" psykiatrisjukskötare att nu räcker det, jag måste få rätt hjälp och en ordentlig utredning. Hon letade upp utlåtandet från Uppsala och ska nu sticka det under näsan på min psykiater och psykolog på tisdag. Så håll tummarna :-)Happy

Jag sa till henne att drar hon igång detta nu, med utredning på nytt så får hon baske mig se till att genomföra det hela vägen också. Det skulle hon, sa hon och hon har två till med sig i detta från öppenpsykiatrin.


Jag är sjukpensionär och bor ensam sedan sex år, men har ändå ett förhållande med mina två snart vuxna barns pappa. Jag har efter lång tid som sambo insätt att jag klarar inte av att leva under samma tak som någon annan och "familjeliv" är svårt för mig, det blir för nära och komplicerat. Jag måste få vara själv mycket för att orka med livet. Så då har vi löst vårt förhållande på detta sätt och det funkar för oss.

Mitt största intresse är djur och då främst hundar. Jag känner mig mer bekväm i hundars sällskap än med människor och under hela mitt liv har 2-3 hundar samtidigt funnits runt mig.

Idag har jag "bara" en hund och två katter (hämtar en kattunge till på måndag) Jag tränar och tävlar aktivt i lydnad och spår med min hund och det är oerhört viktigt för mig och mitt sätt att vara social (bortsett från aktiviteterna i öppenpsykiatrin). Så länge jag har hunden med mig så är jag trygg med folk och det finns något att prata om :-)Happy

Det blev kanske för långt det här nu, men om nu någon orkar läsa så är det väl bra :-)Happy
Chaoskvinnan
Ny medlem
 
Inlägg: 18
Anslöt: 2014-12-26

Är ny här inne - presentation

Inläggav Bastuper » 2014-12-26 14:06:40

Välkommen till forumet, är inte heller aspie
har annan diagnos men känner mig hemma här ändå.

Kom gärna in på chatten, där är det nästan alltid aktivitet.
Bastuper
Inaktiv
 
Inlägg: 1003
Anslöt: 2011-02-24
Ort: Sala

Är ny här inne - presentation

Inläggav Chaoskvinnan » 2014-12-26 14:09:53

Bastuper skrev:Välkommen till forumet, är inte heller aspie
har annan diagnos men känner mig hemma här ändå.

Kom gärna in på chatten, där är det nästan alltid aktivitet.


Tack :-)Happy Läste nå regler att man som ny inte kommer in på chatten?!
Chaoskvinnan
Ny medlem
 
Inlägg: 18
Anslöt: 2014-12-26

Är ny här inne - presentation

Inläggav kullan » 2014-12-26 14:23:03

Chaoskvinnan skrev:
Bastuper skrev:Välkommen till forumet, är inte heller aspie
har annan diagnos men känner mig hemma här ändå.

Kom gärna in på chatten, där är det nästan alltid aktivitet.


Tack :-)Happy Läste nå regler att man som ny inte kommer in på chatten?!


Ja det är så att du måste skriva 20 inlägg för att få tillgång till chatten.
kullan
 
Inlägg: 28595
Anslöt: 2011-04-15
Ort: Katastroflandet Jag

Är ny här inne - presentation

Inläggav Bali » 2014-12-26 14:59:24

Varmt välkommen till forumet, Chaoskvinnan!
Hoppas att du kommer att trivas. :-)Happy
Bali
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 3289
Anslöt: 2010-05-15

Vilka är vi här?

Inläggav cikador » 2015-01-02 21:34:40

Född: 85
Kön: Man
Bor: Eskilstuna

Väntar på beslut om full sjukersättning, vilket jag upplever skulle göra mig gott. Fick diagnosen 2007 och har sedan dess arbetsprövat, praktiserat, kartlagt och allt det där. Gång på gång har det resulterat i nederlag och tillvaron i övrigt har inte kunnat upprätthållas, gått ner mig ganska rejält emellanåt.

Stort intresse för musik. Lyssnar, spelar, sjunger, skriver. Bred musiksmak i det att jag inte är bunden till genre och har en fixidé att utmana min smak. Använder lastfm slaviskt, där varje enskild lyssning registreras och lyssnar oftast efter ett schema snarare än på infall. Dvs. jag väljer inte vad jag ska lyssna på utifrån lust lika mycket som utifrån regler jag förutbestämt. Till exempel går jag nu igenom mina topp 500-artister på lastfm och arbetar mig uppåt, försöker ge lite mer tid åt musik som jag inte lyssnat på ett tag, strölåtar med artister som ligger långt ner på listan. Reglerna, eller logiken, är lite mer specifik(a), men syftet är väl att skapa en "balans" i registret och garantera att ny musik introduceras. Det ska kännas "rätt". Gah, tycker alltid att det är lite krångligt att försöka förklara det här. :)

Annars bloggar jag, tittar på tv-serier, lyssnar på poddar.
cikador
Ny medlem
 
Inlägg: 8
Anslöt: 2015-01-02
Ort: Eskilstuna

Vilka är vi här?

Inläggav gandalf2 » 2015-01-05 0:11:59

32 år, man. Trakterar gitarr och är gammal hårdrockare i grunden.Jag fick min diagnos för ett par år sedan.
gandalf2
Ny medlem
 
Inlägg: 1
Anslöt: 2015-01-04

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in