Silver skrev:Hej
Jag är ny här, fick diagnosen AS och eventuellt ADD i slutet på förra året.

Jag bor i Stockholms län, är kvinna och 30 år gammal. Mina största intressen är hästar och konst (ritar och målar, fast inte just nu). Och så gillar jag att läsa väldigt mycket. Jag är vegetarian sedan 97.

I måendet är jag väl lite periodare, mår bra en period sen dåligt. Jag är inte super-social men gör mitt bästa

Hej. Gillar du att promenera i naturen?
Tänkte ifall du ville träffas någon gång. Måste dock påpeka att jag inte är något större fan av hästar.

Jag är man , 31 år och bor i Stockholm.

Man
Gift
Två barn
Snart 50
Sitter förtvivlat fast i Östergötland
Nyställd Aspergerdiagnos i privat regi långt bort från Landstingets käftar
Rockmusiker som söker arbete inom något statsvetenskapligt område som jag kan snöa in på

Hej

Här har ni en ung man på 29 år som så länge jag min har haft asperger syndrom.
Bor i lilla staden Karlstad som är Värmlands huvudstad.
Jobbar för tillfället på 2 jobb som är en liten lunchrestaurang och McDonalds.

Efter jobbet gillar jag att ta en fika med kompisar och dra till gymmet.

Mina intressen är:

Träning, film, spel

Så där har ni mig kort och gott!

Ta hand om er

@blueplastic: känner igen mej i att sitta förtvivlat fast i något, hoppas det löser sej. Kul med en till statsvetenskapligt intresserad på forumet. Välkommen.

@svensktlejon: skulle va kul att höra hur du pallar jobbet inom restaurang, lär ju va rätt stimmigt kan jag tänka mej. Känner i övrigt igen mej mycket i din beskrivning, är också i samma ålder och haft diagnos sen väldigt tidigt. Välkommen hit du också.

Hej, 25 år gammal, man, fick diagnosen asperger + ad(h)d i år. Kom lite som en chock, men det har förklarat mycket, speciellt min barndom
Bor i Stockholm, men jobbar ofta över hela Sverige.

Gillar allt som har med IT(tekniskt) att göra(Känns det som), speciellt infrastruktur och säkerhet - Utvecklar även som hobby, så har nog något intresse inom varje kategori inom IT..
Är en periodare när det kommer till träning, och då är det 24/7 kost och träning som gäller.. he..he

Har lyckats väldigt bra med jobbet, men det är nog det ända som fungerat riktigt bra.

Sjunker ofta ned i depressioner och orkeslöshet, speciellt när jobbet inte är stimulerande nog.

Mvh
//L

Snart 48, ogift numera, nyss/äntligen flyttat till en ny lägenhet, jobbar som systemutvecklare sedan 15 år, bitvis träningsfantast, speciellt jogging.

Snart 42, snart gift igen (nr 2). Fick min diagnos för ett par veckor sen men misstänkt det länge sen ett av mina barn fick diagnosen. Haft många depressioner men blev inlagd 2007 då jag kraschade rejält och fick börja "bygga om" livet.
Jobbar idag på Samhall ( inge bra ställe för mig) 50% har torp stor familj varannan vecka, hästar hundar och mina motorcyklar i garaget som är mitt intresse just nu.


Skickas från min iPhone via Tapatalk

Njos72 skrev:Snart 42, snart gift igen (nr 2). Fick min diagnos för ett par veckor sen men misstänkt det länge sen ett av mina barn fick diagnosen. Haft många depressioner men blev inlagd 2007 då jag kraschade rejält och fick börja "bygga om" livet.
Jobbar idag på Samhall ( inge bra ställe för mig) 50% har torp stor familj varannan vecka, hästar hundar och mina motorcyklar i garaget som är mitt intresse just nu.


Skickas från min iPhone via Tapatalk

Det är en svår omställning att få diagnosen eftersom man börjar ifrågasätta sig själv och självbilden. Det blir dock bättre med tiden. Hoppas du kan "finna dig" i din diagnos och att du i framtiden kan hitta en bättre arbetsplats i den mån att du trivs.

38 år, frånskild, två barn.

Inte den roligaste livshistorien, detaljer oväsentliga i detta sammanhang. Söker konstant kontakt och umgänge, men har svårt att hålla liv i relationer, av vilket slag de än månde vara. Engagerad i rättvise- och miljöfrågor sedan tonåren, men hur aktiv jag är varierar. Har aldrig haft ett fast jobb (jo, en gång, i sex månader). Hoppas på att få igång en utredning om As nu nu nu, för att få en chans att få lite ordning på livet.

Tjej på 24 med Aspergers syndrom.
...vet inte riktigt vad jag ska skriva här så det får räcka så:)

Hej! Har nu vågat bli medlem här.
Tjej. 20+. Diagnos sen jag var liten (utredningen började runt 9, om jag minns rätt!)
Vet inte riktigt vad mer man ska skriva. Tycker jag är så vilsen i livet och i själen så vet knappt hur jag är, hur jag fungerar eller hur jag känner. Gissar på att det är diagnosens fel.

Kvinna född 85 med diagnoserna AS och ADHD. Från Ulricehamn men boende i Karlstad med fru, två katter och hund. Fick diagnoserna så sent som denna månaden och har inte riktigt hunnit landa i det. Plötsligt får jag en förklaring bland annat till varför jag inte klarat förvärvsarbete trots att jag trivts på arbetsplatsen och varför världen tett sig så märklig. Det jag märkt är att många ifrågasatt diagnoserna pga att jag är väldigt mycket av en kameleont. När jag var liten hade jag en vän som jag följde efter och härmade i precis allt. Därav verkade jag relativt NT men kände mig så annorlunda. Men jag hoppas att det bara är okunskap som kommer ebba ut när jag själv lärt mig tillräckligt mycket om NPF för att kunna ge bra repliker.

Jag är glad över att jag hittat hit där jag kan få utlopp för mina tankar och funderingar (även om jag bara läst och inte skrivit än så länge).

När jag skulle regga mig som medlem här visade det sig att jag redan var det, sedan 2009! Det var mao då jag fick min AS-diagnos, privat genom vårdgarantin. Jag var säker på att jag hade ADHD, så jag blev skitsur, och min psykolog tyckte inte heller att jag hade Asperger.

Nu när jag träffat en vän som först haft bipolärdiagnos (precis som jag) och nu AS-diagnos föll många pusselbitar på plats och jag insåg att jag har nog Asperger i alla fall. (Ja, det sade en mycket grundlig utredning för nästan fem år sedan? Varför skulle jag inte ha det? För att jag är tjurskallig och ville ha ADHD, som jag då var superpåläst på och som jag tyckte förklarade alla mina problem genom livet.) Kan så här i efterhand känna viss irritation över min psykolog (psykoterapeut) som gick med på att jag inte hade Asperger fast utredningen sade det. När allt jag berättat om mig själv för henne stämde klockrent, det ser jag nu när jag pratat med min vän som då alltså precis fått veta att hon har Asperger. Men psykologen hade många okunniga och fördomsfulla uppfattningar om vad AS innebär. Och det hade jag med.

Alltså: kvinna, 53 år, bosatt i Stockholm, vuxna barn. Ska leta upp den där gamla utredningen och trycka under näsan på min psykiater när jag träffar honom i augusti. 50% sjukbidrag, jobbar 50% som frilans sedan drygt tio år. Första gången som jag haft samma jobb mer än två år, men så slipper jag numera människor och kan sitta på mitt rum och fnula i lugn och ro (oftast med fel saker, men i alla fall ...)

Niklas, 20 år och går i skolan i AS-grupp där jag försöker läsa in gymnasiet. Diagnostiserad AS samt språkstörning.
Gillar att skapa film, går i teatergrupp och jonglerar i en gycklargrupp.
Tycker livet är tufft och känner mig ofta misslyckad. Har svårt att glädjas över det jag faktiskt lyckats med, som att ta körkort tex...
Vill jobba med film och bli skådis, har ingen tjej men vill gärna träffa någon, är så fruktansvärt blyg bara...
Har kompisar i skolan men vi ses aldrig på fritiden så jag är väldigt ensam på kvällar och helger.
PMa gärna!

60 år, fyrabarnsfar + barnbarn, alldeles färsk utredning, ovanligt otrevlig barndom och skolgång. 2 X + att sista barnet är en ängel har gjort mitt liv outhärdligt. Men jag lever i alla fall!
Men trots att jag är en Aspie har jag fått mycket gjort i mitt liv. Och som tur är har jag några riktigt goda vänner som alltid har accepterat mig som jag är och har dessutom ett jobb jag älskar och fantastiskt coola arbetskamrater.
Det kunde varit värre!

33 årig man,boendes i sthlms län,fick diagnosen Asperger och ADD i januari i år,sjukskriven pga stressigt jobb,intressen: musik,film,teckna,lira gitarr,lever rätt så isolerat.

Inte riktigt accepterat diagnosen Asperger än

Gabrielle, 21 år gammal!
Bor i Skåne och har som intresse trädgård och natur, samt konstverk såsom att tatuera som är mitt yrke.
Med mitt hus kom där en väldig trädgård som jag för tillfället håller på att rusta upp.
Fick nyligen reda på min asperger och är bekväm i det.
För övrigt väldigt positiv och tycker om att pilla och pyssla.
Skriva brev hade gärna varit en kul grej om där fanns någon att skriva med. )

Kram

brunneng skrev:60 år, fyrabarnsfar + barnbarn, alldeles färsk utredning, ovanligt otrevlig barndom och skolgång. 2 X + att sista barnet är en ängel har gjort mitt liv outhärdligt. Men jag lever i alla fall!
Men trots att jag är en Aspie har jag fått mycket gjort i mitt liv. Och som tur är har jag några riktigt goda vänner som alltid har accepterat mig som jag är och har dessutom ett jobb jag älskar och fantastiskt coola arbetskamrater.
Det kunde varit värre!

Är det du på bilden? Isf ser du nästan exakt ut som en utav mina Media lärare, är så likt att det nästan är lite läskigt!

Och välkommen förresten.

Jo, det är mitt alldeles nytagna foto till förnyelse av körkortet.
Vi har all någon dubbelgångare här i livet och det roliga är ju att jag också undervisar i Media (sort of). Jag lär mina elever att skriva EDM d v s dubstep, house, trance, allt möjligt. Det har jag gjort sedan 1986.
Och tack ska du ha, Lyysa, för välkomnandet.

27 år. Man, har as och add. Fick diagnoserna för ett år sedan. Manodeppresiv
Gick.med här för att lära mig mer om andra i liknande situation. (Har testat den lokala nep-gruppen. Dom är fantastiska människor men vi är ganska få och jag passar lika dåligt in där som med mina nt-vänner.

Hej.
peter på 26 år.
Har asperger syndrom
stockholms län
singel
bor ensammed asperger syndrom. Tycker om att hitta på saker, allt från spela basket till att köra motorcross. Det vill säga aktiv person. Gillar också titta på filmer.

Hej hej, ny medlem här. Har nyss fått diagnosen autism med normalbegåvning efter många års mer eller mindre ineffektiv terapi för social fobi, men kanske förändrar den nya diagnosen någonting. Det skulle vara trevligt att få kontakt med någon likasinnad

Jag är kvinna, 24 år och tycker om att vara ute i naturen, träffa djur, lyssna på debatter (särskilt om etik och religion, vilka jag ABSOLUT INTE tycker är synonymer), se på vetenskapliga dokumentärer och, eh, filosofera och fantisera, kanske?

jag är en man på 23 år som bor i stockholm. jag fick nyligen min diagnos (högfungerande autismspektrumtillstånd) och blev rätt så förvånad. jag har väldigt dålig koll på vad det innebär och skulle gärna träffa folk med samma diagnos för att kunna byta erfarenheter och liknande.
jag har alltid haft vänner omkring mig men haft svårt att skaffa djupare relationer. det har också alltid varit saker jag inte förstått mig på socialt och jag har väl alltid varit mer eller mindre blyg och "awkward" i vissa situationer. det har varit mycket värre när jag var yngre och idag är det mest de "exekutiva funktionerna" som är mitt största problem. jag har otroligt svårt att hitta struktur i min vardag och det känns ibland omöjligt att ta tag i saker som är jobbiga.

jag är väldigt intresserad av musik. jag skriver musik och spelar i band som spelar ute då och då och släpper skivor ibland. jag är intresserad av känslor och uttryck. jag skriver rätt så mycket i perioder. mest dikter eller låttexter. är förtjust i att beskriva känslor i metaforer. jag läser en del. charles bukowski är min favorit författare. jag är väl cynisk och misantrop. jag ogillar normer, fördomar och makt. jag är politiskt medveten och socialist.

jag skulle gärna träffa folk som jag har något gemensamt med.
jag är inte ute efter en kärleksrelation.
helst folk runt min ålder.

/m

-Bukowski, se på fan!

Du har bra smak. Bukowski är en favorit här också.