Hejsan,
Ny här.
Jag heter Sandra och bor i Dalarna.
Fick min diagnos för någon månad sen, jag är 21år.
Har inget jobb eller sysselsättning så jag är väl mer eller mindre isolerad.
Kommer inte på så mycket mer att skriva, ni får väl fråga om ni undrar något

Välkommen @Daisymae.

Det känns som om det inte är så många "unga" här, i min ålder. Men jag skriver väl här ändå hihi.

Är förresten ny här!

Jag heter Josefin och är 15 år. Har inte fått någon diagnos än, men ska på utredning, förhoppningsvis ganska snart! Är intresserad av hästar & fotografering, tycker mycket om djur också. Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer, haha.

Sjuttioplus, lärare på högskolan i matte och data. Hatar förändringar, så jag jobbar kvar utan lön. Livet har gått bra och det känns som om mina egenheter mest varit till glädje för mej själv och andra. Jag kan inte gräla och inte kramas, är pedant, okänslig för kyla och smärta, överkänslig för ljud, specialtalang för matte och för musik, umgås helst med barn. I sällskap fick jag förr ofta den obehagliga känslan att vara en alien, att alla andra fattade nåt som inte jag fattade. Diagnosen var en stor befrielse och fick mej att inse hur många av mina medmänniskor som har samma särart och hur illa dom ibland behandlas.

Ja välkommen du med bland oss ''åldringar'' @Kadoor, men en del är ganska ungdomlig här. Och vi som varit med ett tag vet väl en del, ibland

Hej, Daisymae, och välkommen till forumet!

Trevligt också att se att du bor i Dalarna! Jag och LG bor också i länet, i södra delen.

geocache skrev:Hej, Daisymae, och välkommen till forumet!

Trevligt också att se att du bor i Dalarna! Jag och LG bor också i länet, i södra delen.

Hej. Jag bor oxå i Dalarna. Välkommen.

HenrikE skrev:, okänslig för kyla och smärta, överkänslig för ljud

Det här känner jag igen mig i, vissa ljud står jag inte ut med (undulater. Finns ingenting som låter värre.) men fysisk smärta kan jag hantera.
Trivs bättre med kyla än vad jag gör med värme, alltså temperaturer över 25 grader.

Välkommen ska du vara förresten.
Det är bra för forumet med blandade åldrar och det är för få över sjuttistrecket här. Själv är jag 33.

Hallå, är ny här inne jag med. 23 år gammal, kvinna, från Stockholm. Fick först en ADD-diagnos och nyligen även Aspergers. Ansågs först vara "för trevlig för att kunna ha aspergers", under utredning, vilket slog mig som en extremt inkompetent motivering då det i min erfarenhet av andra med Aspergers kan vara mer eller mindre omöjligt att märka tydligt i ytligare sociala kontakter om någon har sådana drag eller ej, i vuxen ålder.

Dagglarv skrev:extremt inkompetent motivering då det i min erfarenhet av andra med Aspergers kan vara mer eller mindre omöjligt att märka tydligt i ytligare sociala kontakter om någon har sådana drag eller ej, i vuxen ålder.

Så sant. Har själv "lyxproblemet" att folk inte upptäcker att jag är udda fören de lärt känna mig.

antonius skrev:Välkommen @Daisymae.

geocache skrev:Hej, Daisymae, och välkommen till forumet!

Trevligt också att se att du bor i Dalarna! Jag och LG bor också i länet, i södra delen.

kullan skrev:Hej. Jag bor oxå i Dalarna. Välkommen.

Tack så mycket, känner mig lite mindre missanpassad här än vad jag gör i riktiga världen
Jag bor också i södra delen

Dagglarv skrev:Hallå, är ny här inne jag med. 23 år gammal, kvinna, från Stockholm. Fick först en ADD-diagnos och nyligen även Aspergers. Ansågs först vara "för trevlig för att kunna ha aspergers", under utredning, vilket slog mig som en extremt inkompetent motivering då det i min erfarenhet av andra med Aspergers kan vara mer eller mindre omöjligt att märka tydligt i ytligare sociala kontakter om någon har sådana drag eller ej, i vuxen ålder.

"För trevlig för att ha Aspergers" låter som en bra titel på en sarkastisk komedi om "vanliga" människors oförmåga att styra upp nån sorts samhälle som inkluderar alla och som inte innehåller en massa låtsaskommunikation som tex. "vad har du för bil då?" eller klassikern "vad jobbar du med?"

Dagglarv skrev:Hallå, är ny här inne jag med. 23 år gammal, kvinna, från Stockholm. Fick först en ADD-diagnos och nyligen även Aspergers. Ansågs först vara "för trevlig för att kunna ha aspergers", under utredning, vilket slog mig som en extremt inkompetent motivering då det i min erfarenhet av andra med Aspergers kan vara mer eller mindre omöjligt att märka tydligt i ytligare sociala kontakter om någon har sådana drag eller ej, i vuxen ålder.

Wow, "för trevlig för att kunna ha aspergers". Blev närmast chockad när jag läste det, fruktansvärt oprofessionell motivering.

Aspergare är generellt väldigt trevliga människor. Problemet är väl bara att vi ofta blir feltolkade...

Hej alla Aliens!

Hittade hit genom en google sökning om filmer som tog upp Aspergers Syndrom för några timmar sedan.

Jag är 37 år från Göteborg och fick min diagnos ADHD och Asperger för snart tre år sedan. Jag har under min uppväxt alltid varit en "veligpelle" och "alltid gjort tvärtemot alla andra", men sanningen har snarare varit att jag alltid gått min egen väg. Andras logik har ofta varit helt ologisk för mig och likaså har min logik varit ologisk för andra. Efter att ha fått medicinsk hjälp med min ADHD så har en helt ny värld öppnats, jag är fortfarande en alien(eller snarare, alla andra är aliens), men nu är jag åtminstone en fokuserad alien Jag upptäckte nyligen att jag nu klarar av att koncentrera mig och läser därför upp mina gymnasiebetyg för att så småningom söka till universitet.

Jag vet att det finns en och annan gällande förening att ansluta sig till och jag gick på ett möte som nydiagnostiserad här i Göteborg men det var inte riktigt min grej. Jag har inget alls emot att träffa andra med liknande diagnos, snarare tvärt om, men att sitta i gruppmöte och följa dagordningen och föra protokoll, nej usch. Då hittar jag hellre på någon aktivitet eller tar en fika

Har tittat runt lite och det verkar vara ett mycket trevligt forum.

Dagglarv skrev:Ansågs först vara "för trevlig för att kunna ha aspergers"

*asgarv* Det där var något av märkligaste.. Jag har själv inte träffat så väldigt många AS:are men de jag har träffat har alla varit utomordentligt trevliga.

Hej
Kille som fyllt 30år här. Jobbar som fastighetsskötare (mest med utemiljön som tur är, fastighetsskötaruppgifter inomhus med en massa folk runt är bara jobbigt)
Är sambo och har en dotter på 7år sedan tidigare.

Har ingen diagnos, men misstänker själv starkt att jag har asperger.
På lågstadiet hade jag kass motorik, fick gå i specialgympa, ha extraslöjd och blev skickad till talpedagog vid några tillfällen.
I dom teoretiska ämnena låg jag dock långt före dom andra. Kunde läsa flytande redan innan jag började skolan.
Var väldigt lillgammal, mina stora intressen var meteorologi och lantbruk. Om någon frågade om hur vädret skulle bli fick dom sin prognos utav mig

Höll mig väldigt mycket för mig själv, men fick 2 kompisar i klassen iaf, varav den ena har jag i dag fortfarande kontakt med. Eller rättare sagt så hör han mest av sig, jag är som alltid kass på det där med att höra av mig till folk om det inte gäller min familj.

Ogillade som så många andra gymnastiken, det enda som jag gillade var innebandy där jag faktiskt var ganska duktig om jag får säga det själv Redskapsgympa och annat gick fetbort och för att inte tala om dans. Kan skriva en bok med dåliga ursäkter för att slippa dessa lektioner haha.

Högstadiet var väl inte mycket roligare det, kom till en nyöppnad skola som var rena experimentet. Här skulle vara mindre lärarledda lektioner och mer egen planering (rena mardrömmen om man inte har dom egenskaperna) Här tappade man ju såklart allt man hade tidigare och betygen blev väl godkända men inte mer.
Efter påverkan från mina päron gick jag 1år på samhällslinjen innan jag bytte till naturbruk inriktning skog.

Kände inte en käft när jag började på denna skolan som var en internatskola, jag bodde för nära så jag fick pendla och inte bo på skolan. Och det var inte heller så bra om man skulle komma in i gemenskapen. Bilden som dom andra fick av mig var nog tystlåten, drack mer alkohol än vad jag borde på fester. Blev dock bra vän med en i klassen. Han var motsvarigheten till mig gällande socialt kunnande Men vi kom bra överens och han blev en av få som jag kände man kunde lita på och som jag kunde öppna mig för. Tyvärr dog han i en bilolycka några år efter studenten.

Jaja det var väl en halv roman redan där.

Har iaf senaste åren funderat mycket kring mig själv och av någon anledning så började jag läsa om aspergers, och jag känner igen mig i så mycket.
Har alltid kännt mig annorlunda mot alla andra, är inte särskilt intresserad utav andra människor, tvärtom så känner jag mig rätt ofta misantropisk.
Tror inte jag är särskilt lätt att leva med heller, totalt oromantisk, har svårt som fan att ta initiativ till saker och ting. I dag är mina största intressen bilar och streetrace och musik. Framförallt extremare metal som gör att jag kan få utlopp för min inneboende frustration

Jaja hade kunnat skriva hur mycket som helst men får dra gränsen här, är det något är det bara att fråga

Jaa du, @Necrophobic välkommen i gänget, du har nog en liknande uppväxt och liv som flera här, så du kommer nog känna dig hemma

antonius skrev:Jaa du, @Necrophobic välkommen i gänget, du har nog en liknande uppväxt och liv som flera här, så du kommer nog känna dig hemma

Tack för det

Hej där alla!

Kille här på 29år o ett barn+mina fiskar då
Diagnos AS

Spindelmannen skrev:Hej där alla!

Kille här på 29år o ett barn+mina fiskar då
Diagnos AS

Ja välkommen du med

Tjena!

Det är kanske dags att presentera mig själv.
Jag är en tjej med asperger och social fobi. Jag tänker inte skriva ålder eftersom den ändras hela tiden - men vill du veta står det på min profil.

Mina intressen har hållit i sig i princip hela mitt liv - djur och böcker. Jag älskar att läsa skönlitteratur och är intresserad av väldigt många djurarter. Men närmast hjärtat ligger nog husdjuren. Jag delar mitt liv med några djur, och det blir garanterat fler i framtiden. Ett annat intresse jag har är att se på serier, så jag har sett en hel del sådant.

Min lilla presentation.

->

Kvinna, född 88.
Bor själv i en underbar etta i Västerort, Stockholm.

Jobbar emellanåt som statist.
Skall utbilda mig till konditor här framöver.

Är väldigt intresserad av träning. Styrketränar själv sedan fler år tillbaka.
Är även förtjust i att promenera, både i stan och ute i naturen.
Bakar, lagar mat. Älskar uteliv..såsom att gå ut och dansa..
Musik & näringslära är också 2 stora intressen.

Fick min aspergerdiagnos för några år sedan.
Har även OCD samt PÅ.

Tittar in och presentera mig lite. Ny på forumet men sökt en del stöd här senaste året. Ingen diagnos, eftersom jag inte vill gå igenom en utredning, men har kontakt med en psykiatriker som hjälper mig att vända på stenarna utifrån ett AS perspektiv.
Snart i medelåldern har jag anpassat mitt liv ganska väl utifrån mina behov, och lever ett bra liv. Med dippar då och då. Har under senaste 2 åren gått från en hopplöshet med självmordstankar till att flytta, gifta mig (med mannen jag levt med i 12 år men inte vågat knyta an till pga självmordstankarna bla...) och nu till och med väntar barn.

Hej forumet!

Jag levde vad jag själv ansåg vara ett ganska normalt liv fram tills jag var runt tjugofem. När man börjar närma sig trettio så förändras förväntningarna från samhället. Man förväntas vara klar med studierna och påbörjat en yrkeskarriär, man förväntas leva i en parrelation, gärna gift, och framför allt ska man skaffa barn och samla på pengar.
Det var där någonstans som omgivningen började reagera på mitt beteende och då ökade kraven på anpassning. Det som hade varit charmigt excentriskt blev istället till något som diskuterades som ett problem av mina närstående.

Fem år senare sitter jag nu här och skriver en presentation på ett forum som befolkas av kufar med neuropsykiatriska diagnoser.
Som trettioårspresent fick jag nämligen själv en diagnos på autismspektrumstörning, eller Aspergers syndrom för att vara mer exakt. Det var en omtumlande resa som tog tre år från första läkarbesöket tills det att jag fick mina papper i handen förra veckan.

Jag är alltså en kille på 30 år och bor i Göteborg. Jag har ganska många intressen, men framförallt är det tv-spel, serietidningar och film som får tiden att gå i min kokong.
Jag är egentligen väldigt social och extrovert men har de senaste åren isolerat mig ofrivilligt, mycket på grund av alla de bakslag som uppstått i mina relationer med andra.

Hoppas att kunna diskutera med likasinnade här på forumet och att bryta isoleringen. Är av den anledningen också väldigt nyfiken på att träffa andra högfungerande i verkliga livet.