weasley skrev:Jag funderar lite på vad det är som gör att Pemer (förlåt, P, men jag menar nog egentligen alla singelkillar här på forumet, men du blir nån sorts frontfigur...) har sån otur med tjejer.
Det är ju jätteovanligt med karlar som vill ha barn och en kvinna att pyssla om med choklad och blommor och annat sånt därnt romantiskt. Vad är det då som fattas för att de egenskaperna ska synas under ytan? För precis som P säger, så är det ju det väldigt många drömmer om. Kan karln laga mat dessutom, så faller de ju pladask. Trodde jag iaf.
Någon som har något förslag? Tips? En fundering?
På nätet står det i alla fall klart att sådana bitar är helt irrelevanta, för det lockar inte på något sätt att nämna sådana sidor i sin presentation, det är helt likgiltigt eller i värsta fall snarare bara fel. "Nej självklart, alla sådana fina goa sidor hos en kille vill man ju upptäcka som ren bonus när man redan har fallit för honom" har man ju uttryckligen fått höra ibland.
Och i så fall är ju sådana sidor absolut inga företräden i sig att kunna locka med, om det är så att alla är helt inkörda på att de först ska falla för personligheten i största allmänhet eller utseendet, eller något ännu mer ytligt som yrket eller tjockleken på plånboken.
Men undantag måste väl finnas???Tacka fan för att många bara faller för män som helt saknar sådana sidor och sakta men säkert blir besvikna över det, om utgångsläget inte är att man letar efter sådana egenskaper.
Men varför ska det behöva vara så svårt att tänka lite rimligt och logiskt på en sådan punkt, ungefär som jag själv funderar på hurdan tjejen för mig ska vara?
"Jag vill hitta en man som jag inser att jag kommer att trivas med närheten till på kvällarna i soffan och på nätterna i sängen, och som är både min bäste vän och en älskare som alltid vill hitta ännu bättre sätt att få mig att njuta... som ser mina behov och känner på sig när jag vill att han ska komma och lägga armen om mig och fråga hur det är... som kan komma med en spontan kram eller puss när jag som minst anar det... och som vill ha barn precis som jag, som han kommer att bry sig om och älska att vara med, och bli en kanonpappa till. Råkar jag vara den som tjänar bäst av oss två är det helt irrelevant, det är honom jag vill möta för att han är just den han är, det handlar ju inte om att jag ska bli försörjd... och om han dessutom gillar att lagar mat, och dessutom kan kyssas så man nästan tappar andan..."
Skulle det finnas någon som tänker ungefär så om den hon vill möta, så sitter han i Tullinge...
![Wink ;)](http://www.aspergerforum.se/images/smilies/icon_wink.gif)
Sedan har jag kanske taskiga foton där jag ser sämre ut än på riktigt, för jag brukar aldrig få höra av folk som sett och träffat mig IRL att jag i någon större mening har utseendet emot mig, mer än då givetvis övervikten, som naturligtvis är ett minus. Och det är mitt yttre - med stor mage och fula glasögon och allt - som faktiskt brukar kunna skapa attraktion i lite festliga miljöer när jag är lite snyggt uppklädd dessutom.
Den här bilden har jag på Vilda Webben:
![Bild](http://pemer.net/vilda.jpg)
Men där har jag å andra sidan nyligen också ändrat min presentation och nämner Asperger direkt, för att hellre stöta bort alla det stöter bort på en gång, så får man ha det så gott med dem som möjligtvis blir kvar. Det känns bättre än att tappa bort alla som blir bortstötta av ordet Asperger när det kommer längre fram. Och så brukar det ju gå, de klart flesta gångerna...
Erfarenheten så här långt visar att det inte kommer några som helst nyfikna brev från tjejer som undrar vad Asperger är, eller som vet vad det är och tycker det är starkt av mig att nämna det, och än mindre några tjejer som t o m blir intresserade av mig i vilket fall som helst.
Vet en tjej i vår krets som går ut öppet i sin presentation på SprayDate med sina diagnoser och gästboken på hennes egen sida är smockfull med empatiska killars varma hälsningar i största allmänhet om att hon är söt och verkar intressant, och inte minst tillägg om att det är strongt att nämna sina diagnoser.
Men det beror väl bara på den stora skillnaden i att tjejer generellt mest sitter stilla och bara väntar på att killar ska ta kontakt, eller hur?
Pja. Spontana brev från tjejer har jag t o m själv fått förr, har aldrig riktigt hittat rätt läge och nivå i min egen presentation för att maximera det, eftersom jag så ofta har testat att ändra hit och dit. Men det är alltså absolut tystare än någonsin när man är öppen om en NPF-diagnos.
Och mina fejksidor i kontrollsyfte för några år sedan med snodda foton på killar som såg skapligt bra ut, hade i princip min stil och personlighet eftersom jag inte kunde fejka någon burdusare stil, och som alla alltid hade jobb till att börja med, några rentav riktigt glassiga yrken - de fick alltid spontana brev, fler ju ballare jobb de hade.
Så på nätet är det sjukt ytligt.
Jordnära tjejer med lite äkta värderingar som verkligen söker känslor för känslornas egen skull finns naturligtvis där också, men de är väl närmast nålarna man ska hitta i höstacken.
![Rolling Eyes :roll:](http://www.aspergerforum.se/images/smilies/icon_rolleyes.gif)
Sedan säger ju nu många "sluta leta, det händer mest när man inte letar", men bra många nätdejtare (de flesta, antar jag faktiskt?) får ju napp i längden, och de "letar" ju lika mycket som jag - nätdejtandet
handlar ju om att "leta"...
![Shocked :shock:](http://www.aspergerforum.se/images/smilies/icon_eek.gif)