"Meditation kan reparera en utbränd hjärna" (Åsa Nilsonne)
![Inlägg Inlägg](http://www.aspergerforum.se/styles/afterburner/imageset/icon_post_target.gif)
Det finns ju flera olika tekniker som fungera ganska olika...
Men om man ska ta skillnaden mellan meditation om avslappning så är det för mig att avslappning är en grundare form av sömn, medan all meditation vad jag känner till är väldigt medveten...
Det är inte så att meditationen liknar sömn på något sätt... Som någon skrev så har jag upplevt meditativa tillstånd när jag var ung och stark och orkade löpträna... Så hände det ibland att en halv mil försvann i skogen och man kände sig fräschare än innan man började springa... Vid sådana tillfällen hände det att jag sprang upp till 2,5 mil på ett pass, det var som att springa utan motstånd... Svårt att förklara, men kroppen kändes helt avslappnad fast man samtidigt sprang...
Mycket underlig känsla, som inte inträffade allt för ofta...
Men den meditativa känslan var ändå mycket ytligare än den man kan uppleva under meditation i vila...
Jag har bara lyckats koppla av så att jag kommit in i något jag skulle kunna kalla för meditativt tillstånd vid ett fåtal tillfällen... Men jag förstår verkligen att det illustrerats som flygande... Det är som att vara tyngdlös och totalt avslappnad... Om jag kunde uppnå denna känsla varje gång skulle jag antagligen inte ha några problem att motivera mig att meditera varje dag...
Men det är som olika nivåer av meditativa tillstånd, så när jag började så var det likadant de första fem gångerna, sen kom det som ytterligare en nivå av djup, sen en till osv...
Men den djupaste meditation jag upplevt var den på avslutningen av kursen... De sa innan att de som tyckte det var jobbigt att sitta så länge kunde gå ut... Jag var helt säker på att jag skulle gå ut efter en halvtimma. Men jag satt igenom de, jag tror det var två, timmarna och när de tände lampan i rummet var jag helt säker på att de avbrutit meditationen tidigare... Hade någon frågat hur länge jag suttit där hade jag svarat max 45 minuter... Men när jag försökt meditera längre pass hemma är det alltid någon som kommer i hissen eller något annat ljud som stör... Det konstiga var att på kursavslutningen så var det ju tio personer i rummet och det var de som gick ut under meditationen och jag hörde allt detta men det störde inte... Så antagligen är det så att tar man sig över en viss tröskel vid en meditation så störs man inte längre av ljuden runt om kring... Skumt eftersom jag normalt som sagt är extremt ljudkänslig...
Om man då tar den enklaste form av meditation att fokusera på andningen in genom näsan ut genom munnen så kan detta ha en viss avslappnande effekt men jag kan inte påstå att jag känner något meditativt tillstånd av att göra detta... Däremot kan det vara ett sätt att samla ihop sig snabbt...
Så i min värld är meditation något mer än bara avslappning...
Sedan finns det som sagt olika metoder att nå dit... När jag upplevde det när jag sprang så var det ju inte därför jag sprang, utan det var som en positiv överraskning.
Det var en nyttig tråd för mig det här, nu känner jag verkligen motivationen att komma igång med meditationen igen....![Skämtar ;-)](http://www.aspergerforum.se/images/smilies/icon_wink.gif)
Det som egentligen liknar meditationen mest är nog morfin om man nu ska jämföra det med en drog... Det är lite samma känsla fast utan ruset...
Men att kroppen blir viktlös och det känns nästan som man svävar, och andning, tankar flyter fram utan ansträngning. Så tankarna blev åtminstone för mig aldrig en belastning i meditationen.... Så det fungerar som terapi också eftersom du släpper fram tankar du normalt skulle försöka stoppa... Så har man en stor ryggsäck av obearbetat material kanske man ska vara lite försiktig. Eller åtminstone beredd...
Därför tycker jag att det kan vara bra att lära sig meditera av folk som är medvetna om allt detta... Det är också motiveringen till att de ber en när man går kursen att inte lära ut det till andra utan att ha gått deras utbildningar först... Jag trodde när de sa det var för att det skulle vara någon form av mysticism runt det hela... Men sen var det som sagt två i gruppen som fick obehagliga minnesbilder under meditationen, så det var nog faktiskt det korrekta motivet som angavs...
Vill bara tillägga att jag är ateist och var extremt reserverad när jag gick dit... Jag kände sekt vibbar och allt möjligt.. Samt att jag var övertygad om att det var något som inte passade mig.... Problemet kan vara att hitta tystnaden i storstaden... När jag gick kursen så var det de som hade familj som gick ut i garaget och satte sig i bilen...
Lurar eller proppar fungerar tyvärr inte för mig då min puls blir för påtaglig... Men min mor mediterar med öron proppar, så det är inget generellt...
Jag kanske kan gå till Soc och fråga om de har något kreativt brainstorming möte, om jag kan få sitta med därinne måste det ju vara tyst som i graven...
Ska böja i morgon.....
Men om man ska ta skillnaden mellan meditation om avslappning så är det för mig att avslappning är en grundare form av sömn, medan all meditation vad jag känner till är väldigt medveten...
Det är inte så att meditationen liknar sömn på något sätt... Som någon skrev så har jag upplevt meditativa tillstånd när jag var ung och stark och orkade löpträna... Så hände det ibland att en halv mil försvann i skogen och man kände sig fräschare än innan man började springa... Vid sådana tillfällen hände det att jag sprang upp till 2,5 mil på ett pass, det var som att springa utan motstånd... Svårt att förklara, men kroppen kändes helt avslappnad fast man samtidigt sprang...
Mycket underlig känsla, som inte inträffade allt för ofta...
Men den meditativa känslan var ändå mycket ytligare än den man kan uppleva under meditation i vila...
Jag har bara lyckats koppla av så att jag kommit in i något jag skulle kunna kalla för meditativt tillstånd vid ett fåtal tillfällen... Men jag förstår verkligen att det illustrerats som flygande... Det är som att vara tyngdlös och totalt avslappnad... Om jag kunde uppnå denna känsla varje gång skulle jag antagligen inte ha några problem att motivera mig att meditera varje dag...
Men det är som olika nivåer av meditativa tillstånd, så när jag började så var det likadant de första fem gångerna, sen kom det som ytterligare en nivå av djup, sen en till osv...
Men den djupaste meditation jag upplevt var den på avslutningen av kursen... De sa innan att de som tyckte det var jobbigt att sitta så länge kunde gå ut... Jag var helt säker på att jag skulle gå ut efter en halvtimma. Men jag satt igenom de, jag tror det var två, timmarna och när de tände lampan i rummet var jag helt säker på att de avbrutit meditationen tidigare... Hade någon frågat hur länge jag suttit där hade jag svarat max 45 minuter... Men när jag försökt meditera längre pass hemma är det alltid någon som kommer i hissen eller något annat ljud som stör... Det konstiga var att på kursavslutningen så var det ju tio personer i rummet och det var de som gick ut under meditationen och jag hörde allt detta men det störde inte... Så antagligen är det så att tar man sig över en viss tröskel vid en meditation så störs man inte längre av ljuden runt om kring... Skumt eftersom jag normalt som sagt är extremt ljudkänslig...
Om man då tar den enklaste form av meditation att fokusera på andningen in genom näsan ut genom munnen så kan detta ha en viss avslappnande effekt men jag kan inte påstå att jag känner något meditativt tillstånd av att göra detta... Däremot kan det vara ett sätt att samla ihop sig snabbt...
Så i min värld är meditation något mer än bara avslappning...
Sedan finns det som sagt olika metoder att nå dit... När jag upplevde det när jag sprang så var det ju inte därför jag sprang, utan det var som en positiv överraskning.
Det var en nyttig tråd för mig det här, nu känner jag verkligen motivationen att komma igång med meditationen igen....
![Skämtar ;-)](http://www.aspergerforum.se/images/smilies/icon_wink.gif)
Det som egentligen liknar meditationen mest är nog morfin om man nu ska jämföra det med en drog... Det är lite samma känsla fast utan ruset...
Men att kroppen blir viktlös och det känns nästan som man svävar, och andning, tankar flyter fram utan ansträngning. Så tankarna blev åtminstone för mig aldrig en belastning i meditationen.... Så det fungerar som terapi också eftersom du släpper fram tankar du normalt skulle försöka stoppa... Så har man en stor ryggsäck av obearbetat material kanske man ska vara lite försiktig. Eller åtminstone beredd...
Därför tycker jag att det kan vara bra att lära sig meditera av folk som är medvetna om allt detta... Det är också motiveringen till att de ber en när man går kursen att inte lära ut det till andra utan att ha gått deras utbildningar först... Jag trodde när de sa det var för att det skulle vara någon form av mysticism runt det hela... Men sen var det som sagt två i gruppen som fick obehagliga minnesbilder under meditationen, så det var nog faktiskt det korrekta motivet som angavs...
Vill bara tillägga att jag är ateist och var extremt reserverad när jag gick dit... Jag kände sekt vibbar och allt möjligt.. Samt att jag var övertygad om att det var något som inte passade mig.... Problemet kan vara att hitta tystnaden i storstaden... När jag gick kursen så var det de som hade familj som gick ut i garaget och satte sig i bilen...
Lurar eller proppar fungerar tyvärr inte för mig då min puls blir för påtaglig... Men min mor mediterar med öron proppar, så det är inget generellt...
Jag kanske kan gå till Soc och fråga om de har något kreativt brainstorming möte, om jag kan få sitta med därinne måste det ju vara tyst som i graven...
![Skämtar ;-)](http://www.aspergerforum.se/images/smilies/icon_wink.gif)
Ska böja i morgon.....