Kärlek
![Inlägg Inlägg](http://www.aspergerforum.se/styles/afterburner/imageset/icon_post_target.gif)
kullan skrev:Tänk om man kunde älska sig själv
Och ? Skulle världen blir ( mer ) kärleksfull ?
kullan skrev:Tänk om man kunde älska sig själv
elle skrev:kullan skrev:Tänk om man kunde älska sig själv
Och ? Skulle världen blir ( mer ) kärleksfull ?
rapchic skrev:elle skrev:kullan skrev:Tänk om man kunde älska sig själv
Och ? Skulle världen blir ( mer ) kärleksfull ?
Faktiskt tror jag att den skulle vara det.
Att älska och respektera sig själv går hand i hand med att älska och respektera andra enligt min erfarenhet.
Om man är så negativ som habiti uppvisar i de få citat jag ser av honom så kan man knappast känna kärlek heller eller tro på den. Ingen lär ju heller vara intresserad av att vara med honom när han hela tiden klagar.elle skrev:habiti skrev:kärlek och att vara kär finns inte. det är redan bevisat..
Lustigt. Du som skriver om Guds kärlek , eller tror du inte på den heller ..
Jag håller med till 100% vilket kanske framgår av en del av mina andra inlägg.rapchic skrev:elle skrev:kullan skrev:Tänk om man kunde älska sig själv
Och ? Skulle världen blir ( mer ) kärleksfull ?
Faktiskt tror jag att den skulle vara det.
Att älska och respektera sig själv går hand i hand med att älska och respektera andra enligt min erfarenhet.
rapchic skrev:Jag tror själv inte att man kan vara kär i fiktiva personer, däremot förälskad (och de två är svåra att skilja åt innan man varit kär på riktigt).
rdos skrev:rapchic skrev:Jag tror själv inte att man kan vara kär i fiktiva personer, däremot förälskad (och de två är svåra att skilja åt innan man varit kär på riktigt).
Klart man kan. Kanske inte i helt fiktiva personer, men om man använder en mall av en riktig person så går det hur bra som helst. Ser heller ingen väsentlig skillnad mot att vara kär i någon på mer traditionellt sätt (har upplevt båda).
rapchic skrev:rdos skrev:rapchic skrev:Jag tror själv inte att man kan vara kär i fiktiva personer, däremot förälskad (och de två är svåra att skilja åt innan man varit kär på riktigt).
Klart man kan. Kanske inte i helt fiktiva personer, men om man använder en mall av en riktig person så går det hur bra som helst. Ser heller ingen väsentlig skillnad mot att vara kär i någon på mer traditionellt sätt (har upplevt båda).
Jag menar kär på riktigt, inte förälskad el idoldyrkan eller liknande.
elle skrev:habiti skrev:kärlek och att vara kär finns inte. det är redan bevisat..
Lustigt. Du som skriver om Guds kärlek , eller tror du inte på den heller ..
jesusiscool skrev:Verkar bara jobbigt att vara kär!
Jag mår väldigt bra av att vara kär, kärleken ger mitt liv mening, jag har en människa att jämt kunna dela mina tankar med och att bry mig om.jesusiscool skrev:Varför skall man bli kär? Varför bara tycka om nån utan bli kär?
Verkar bara jobbigt att vara kär!
rojona skrev:Jag tror att det finns lika många personer runt omkring oss som blir kära i oss som vi blir i dem. Självfallet varierar detta från person till person tack vare samhällsidealen. Men tyst attraktion är säkert mycket vanligare än vi märker. Detta är något som jag tror är väldigt vanligt i Sverige, vilket kanske är anledning till varför Sverige är världens singel-tätaste land (per capita) Vi är fruktansvärt rädda för att visa våran attraktion för andra.
Och jag har ännu inte förstått varför. De flesta vågar ju inte ens prata med folk på bussen i det här landet. Jag tycker svenskar är socialt jävligt fega människor i allmänhet. Många lider också i tystnad eftersom de inte heller vågar erkänna att de är ensamma. Jag tycker ärligt talat att vi borde införa dejting-kunskap under sexualundervisningen i det här landet.
rojona skrev:Jag tror att det finns lika många personer runt omkring oss som blir kära i oss som vi blir i dem. Självfallet varierar detta från person till person tack vare samhällsidealen. Men tyst attraktion är säkert mycket vanligare än vi märker. Detta är något som jag tror är väldigt vanligt i Sverige, vilket kanske är anledning till varför Sverige är världens singel-tätaste land (per capita) Vi är fruktansvärt rädda för att visa våran attraktion för andra.
Och jag har ännu inte förstått varför. De flesta vågar ju inte ens prata med folk på bussen i det här landet. Jag tycker svenskar är socialt jävligt fega människor i allmänhet. Många lider också i tystnad eftersom de inte heller vågar erkänna att de är ensamma. Jag tycker ärligt talat att vi borde införa dejting-kunskap under sexualundervisningen i det här landet.
Alien skrev:rojona skrev:Jag tror att det finns lika många personer runt omkring oss som blir kära i oss som vi blir i dem. Självfallet varierar detta från person till person tack vare samhällsidealen. Men tyst attraktion är säkert mycket vanligare än vi märker. Detta är något som jag tror är väldigt vanligt i Sverige, vilket kanske är anledning till varför Sverige är världens singel-tätaste land (per capita) Vi är fruktansvärt rädda för att visa våran attraktion för andra.
Och jag har ännu inte förstått varför. De flesta vågar ju inte ens prata med folk på bussen i det här landet. Jag tycker svenskar är socialt jävligt fega människor i allmänhet. Många lider också i tystnad eftersom de inte heller vågar erkänna att de är ensamma. Jag tycker ärligt talat att vi borde införa dejting-kunskap under sexualundervisningen i det här landet.
Vi är rädda för att göra bort oss (förlora ansiktet), så är det bara.
Men att man inte pratar med andra på bussen behöver inte bero på att man är rädd. Jag för min del skulle tycka det var jobbigt om okända människor började prata med mig på bussen. När jag åker buss vill jag läsa tidningen, el fundera på mitt el bara blunda och slappna av.
"Dejtingkunskap" vore kanske intressant. Fast allt ändras ju så snabbt, så det läraren berättar om när hen var tonåirng för tio (el 20 el 30) år sedan kanske inte alls stämmer idag? Så "människokunskap" låter mer allmänt och nyttigt.
Miche skrev:Jag mår väldigt bra av att vara kär, kärleken ger mitt liv mening, jag har en människa att jämt kunna dela mina tankar med och att bry mig om.jesusiscool skrev:Varför skall man bli kär? Varför bara tycka om nån utan bli kär?
Verkar bara jobbigt att vara kär!
Kärleken har även botat mig, min bipolaritet är helt bortblåst, inga fler depressioner eller manier, det är hur skönt som helst.
Jag upplevde det som betydligt mycket mer jobbigt när jag var singel.
KroonBerg skrev:Där ser man, för mig är det definitivt inte så, jag blir mest bara stressad och störd av att ha någon annan i min närhet så mycket
Jeopardy Lane skrev:KroonBerg skrev:Där ser man, för mig är det definitivt inte så, jag blir mest bara stressad och störd av att ha någon annan i min närhet så mycket
Det er et av triksene med kärlek, om du möter någon som du vil vara med, selv om den personen kan gjöra dej stressad och störd, då är det kärlek.![]()
Man kan kalle det en "you annoy the crap out of me sometimes, you drive me crazy, but I still love you with all my heart!" situation. Det, är kärlek.
KroonBerg skrev:Jo, jag har hört det med. Får väl se om det blir aktuellt för min del någon gång. Än så länge känns det väldigt tveksamt. ^_^
Jeopardy Lane skrev:KroonBerg skrev:Där ser man, för mig är det definitivt inte så, jag blir mest bara stressad och störd av att ha någon annan i min närhet så mycket
Man kan kalle det en "you annoy the crap out of me sometimes, you drive me crazy, but I still love you with all my heart!" situation. Det, är kärlek.
jesusiscool skrev:Man skall ju som sagt älska hela människan/personen
Jeopardy Lane skrev:KroonBerg skrev:Jo, jag har hört det med. Får väl se om det blir aktuellt för min del någon gång. Än så länge känns det väldigt tveksamt. ^_^
Det er rart, jag mötte en tjej en gång, hun kan irritera mej noe jævligt. Men, jag tycker hon är fantastisk. Til och med när hon irriterar mej. Jag gillar hennas negative sider, det är inte ofta man sejer det. Så man vet aldri hva som kan skje. Lykke til.