http://www.expressen.se/noje/bocker/1.1 ... h-salander

Fast de pratar ju inget om aspighet, ju!

Hur det nu ligger till vet ingen men man bör väl beakta att det har varit "intervjuer" med släkten om konfliken efter hans död. Även så kommer det i Uppdrag granskning denna vecka. Funderar på om det är en charmoffensiv..... inför det som "Uppdrag granskning" tänker "avslöja".

Lisbeth Salander är alltså en mix av tre:

Där framkom att böckernas hjältinna var en blandning av Therese, Pippi Långstrump som vuxen och en kvinnlig fotograf på Robert Aschbergs tv-produktionsbolag Strix.

Inte för att jag tycker hon liknar Pippi Långstrump. Pippi var visserligen mycket stark och gjorde som hon vill. Men hon var också snäll. "Den som är mycket stark måste också var mycket snäll" (kommer det från tidningen Bamse?). Och jag ser inte Lisbeth Salander som snäll alls. Iofs har jag inte läst alla tre böckerna.

För att hon ger igen?

KrigarSjäl skrev:För att hon ger igen?

Lisbeth skaffade sig pengar genom stöld och bedrägeri.

Nej, Pippi hämnades inte, däremot gjorde hon narr av konventioner. Lisbeth får mig snarare att tänka på "Fantomen är hård mot de hårda".

Pippi var snäll men så hade hon en lycklig barndom också. Det hade inte Lisbeth, därför blev hon inte snäll.

Lisbeth Salander var omyndigförklarad. Och det var inte ens så att hon inte hade kämpat för att få det hävt. Hon var utan medborgerliga rättigheter. Hon hade absolut ingen annan trygghet att få än den man kan köpa för mycket, mycket och klokt undanstoppade pengar (och genom att jumpa mellan folk man har hållhakar på).
För mig är människors egenskaper (på en, men mycket viktig, och ofta förbisedd, nivå) något man måste värdera efter vad de hade att utgå ifrån. En halvskitstövel som har arbetat sig upp från helskitstövel har gjort sig förtjänt av mer erkännande än ett helgon som aldrig har behövt vara annat än ett helgon.
Och hur man än uppfattar Salander, psykopat var hon inte heller.
Jag uppfattar henne som en genomsnäll person, som hade blivit så sviken man gärna kan bli och tagit det så hårt som bara snälla personer kan göra. Och vars snällhet höll!
(Inte mot alldeles alla, nej då. Men prova hennes liv själv först.)

*märker att jag tar parti som för en riktig människa... (visst kan jag ha kritik mot böckerna, också - men hon går in i mig!)*

Ja, man kanske får en annan uppfattning om man läst första boken. Jag har ju bara läst den sista och tyckte hon var en odräglig övermänniska. Hon klarade ju allt. Och Mikael Blomqvist var en odräglig Casanova; alla kvinnor föll motståndslöst för honom.

Nej, Lisbeth var inte psykopat men jag tyckte hon hade vissa psykopatliknande drag. Inte så konstigt med tanke på arv och miljö.

Och jag hävdar fortfarande att hon inte alls är som jag tänker mig en vuxen Pippi Långstrump. Pippi skulle beskydda mig; Lisbeth skulle jag vara livrädd för.