Klistrar in från en annan tråd:

Bror Duktig skrev:Jag tycker att brandgul är en konstig benämning. Det är ju inget eget ord.
Alla andra riktiga nyanser har egna ord, rött, gult, blått, grönt, vitt , svart.

Brandgul låter som en nyans av gult bara. I stil med "höstbeige" färg på en kompakt-Mercedes.

Just vårt ord för just den här färgen råkar vara sammansatt, till på köpet med namnet på en annan färg.

Annars är det få färgnamn (i vare sig svenskan eller något annat språk vad jag vet) som är "egna" i den bemärkelsen att de inte hittills har kunnat härledas till något annat än färgen.

Orange betyder 'apelsin', som sagt i andra tråden. (Och det franska ordet är i sin tur en folketymologisk sammanställning av fornfranskans arange med or 'guld'.) Lila betyder 'syren'; violett 'viol'; indigo är färgämnet ifråga.

Mycket mera fascinerande finns att skriva, men jag avbryter här åtminstone för tillfället.
Andra får gärna ta vid.

------------
* - via arabiska och persiska från sanskrit naranga 'apelsinträd' har jag för mig -

Då passar ju orange bra tycker jag. Eller henna, för vara en pol till indigo.

Även om de andra färgerna har namn som associerar till blommor eller annat, så har de egna namn, inte varianter på varandra, om de inte är smånyanser.

När jag var barn så undrade jag vad brandgul var för något. Jag försökte tänka på färgen på en brand, men det var så många nyanser, så jag visste inte om brandgul var en färg eller om brandgul betydde att ytan med färgen var ojämn färgad som eld (från gulvitt till rödorange).

Jag har aldrig sett en eld som är enfärgat orange.

Bror Duktig skrev:När jag var barn så undrade jag vad brandgul var för något. Jag försökte tänka på färgen på en brand, men det var så många nyanser, så jag visste inte om brandgul var en färg eller om brandgul betydde att ytan med färgen var ojämn färgad som eld (från gulvitt till rödorange).

Jag har aldrig sett en eld som är enfärgat orange.

Om man läser i SAOB och söker på brandgul så verkar namnet på färgen härstamma från en blomma vid namn brandlilja, som har (när man söker vidare på nätet) stora brandgula blommor.

Det borde räcka som härledning varför ordet brand fogats till, men varför man valt gul istället för ex.vis röd (läs brandröd) får du nog fråga Carl August Hagberg (1810-1864) om...
Finns det något medium här?

Det skulle vara bättre om det bara hette "brand" eller "brann" då.

Ett annat problem jag hade med "brandgul" som ord, var att jag inte kunde förstå hur orange kunde vara en sorts gul (om det skulle vara en egen färg).

Nu håller jag med dig igen, Bror Duktig

Självklart, även om risken för sammanblandning med ordet brand ursprungliga betydelse kan bli lite besvärlig...
Kanske hade varit bättre då att kalla färgen brandlilja som man gör på motsvarande sätt med många andra färger!

När Hagberg använde ordet brandgul i boken Minnestal öfver Esaias Tegnér så beskrev han hösten med orden de brandgula löfven falla ned på marken, vilket hade kanske blivit knäppt om det istället stod de brand löfven falla ned på marken eller de brandlilja löfven falla ned på marken. Bättre hade i så fall varit de brandfärgade löfven falla ned på marken, men då hade man lätt kunnat misstolka som att löven var brända...

Argument för att säga "henna" i stället. Känns så trevligt också ihop med "indigo" i andra änden.

Fast jag tycker henna är mer rödbrunt än det är orange-t...

Nu måste jag lägga mig i lite här.

Jag är uppväxt med ordet brandgul och i talspråk "branggul". Det sitter i ryggmärgen. Jag är präglad på brandgul. Orange har jag lärt mig, men känns konstlat.

Brandgul är ett odelbart ord, alltså inte ett sammansatt ord. Att analysera brandgul blir som att analysera ex.vis grön.

Kanske är det gr-ön (arga holmen). Men grön är ingen holme, ej heller en särskilt arg färg. Grön är helt enkelt grön, precis som "branggul".

Men det här är förstås svårt att sätta sig in in för den som inte har brandgul i ryggmärgen från födsel och ohejdad vana.

Jag är uppväxt på samma sätt. Brandgul är en färg som inte är gul på ungefär samma sätt som att en smörgås inte är en gås eller ett granatäpple inte är ett äpple.

Jag vet alltså vad brandgul betyder men jag använder det inte. Jag använder orange i stället.

Duras, att du är präglad på brandgul betyder inte att det är ett ord. Jag är som sagt också präglad på brandgul men föredrar orange just för att det är ett eget ord som inte innehåller någon annan färg. Försöket att dela upp grönt i två ord var knappast en hållbar jämförelse.

Ingen hindrar dig från att fortsätta använda ordet brandgul, men du kan inte komma ifrån att det innehåller ordet "gul".

Duras skrev:Kanske är det gr-ön (arga holmen). Men grön är ingen holme, ej heller en särskilt arg färg. Grön är helt enkelt grön, precis som "branggul".

Full pott i stilpoäng.

TK skrev:

Duras skrev:Kanske är det gr-ön (arga holmen). Men grön är ingen holme, ej heller en särskilt arg färg. Grön är helt enkelt grön, precis som "branggul".

Full pott i stilpoäng.

Tack

Inger: Gul i brandgul har inte betydelsen gul. Sätter man ihop träd och gård får man trädgård, men de är långt ifrån ett krav med fysiska träd i "trägårn". Den behöver dessutom inte ens se ut som en gård.

Sen finns ordet smörgåsbord. Det behövs varken smör, gås eller bord för att det ska vara ett smörgåsbord. Ett sammansatt ord kan alltså ha en helt eller delvis annan betydelse än de ingående del-orden.

Jag tror inte någon av oss kommer ändra ståndpunkt så jag avstår från ytterligare kommentarer om just brandgult.

Själv tycker jag det blir förvirrande med alla ord för violett:

Violett - av engelskans ord för viol
Gredelin - av franskans gris-de-lin = lingrå (används sällan nuförtiden)
Lavendel - från lavendelblomman
Lila - av engelskans ord för syrén (vilket i sin tur kom via spanskan från persiskan)
Purpur - rosalila pigment från snäckor av släktena Murex och Purpura.

På engelska finns det ännu fler:

Purple = engelska standardordet för alla färger mellan rött och blått
Violet = djupviolett (viol)
Lavender = blåviolett (lavendel)
Lilac = ljusviolett (syrén)
Heliotrope = rosalila (heliotropblomma)
Mauve = rosalila (malva?)

Har jag missat någon?

Jag är liksom flera här uppväxt enbart med ordet brandgul, orange var något jag lärde mig först i skolan. När jag var riktigt liten hängde jag dock upp mig vid just brand- i ordet brandgul, och associerade till brandbilar och deras - åtminstone på den tiden - knallröda färg.

Detta gjorde att jag fick tänka till en extra sekund över vilken färg som avsågs varje gång jag hörde ordet. Sedan jag lärt mig ordet orange istället, har jag uteslutande använt mig av det.

Detta har väl mer att göra med hur min hjärna fungerar än vad brandgul egentligen står för .

"Brandgul" kanske helt enkelt är kulören mellan "gul" och "orange" (sic!)?

(Och "orange" i sin tur kulören mellan "brandgul" och "röd"?)

Orange är färgen mellan gul och röd.

Ibland används ordet brandgul som synonym till orange.

weasley skrev:Orange är färgen mellan gul och röd.

Ibland används ordet brandgul som synonym till orange.

Hej weasley!

Jo så är det förvisso. Men alla färger/kulörer "går ju i varandra", som på denna bild:



Knepigt värre, det...

Inger skrev:Jag tror inte någon av oss kommer ändra ståndpunkt så jag avstår från ytterligare kommentarer om just brandgult.

Helt plötsligt blev vi rörande eniga

Betr violett så har den samma status som orange, dvs nåt jag fått lära mig. Min ryggmärgsbeteckning är lila. Dom andra vet jag än idag inte riktigt hur dom ser ut. Är det samma som violett?

Purpur tror jag är mer mot det röda hållet.

Karminröd gillar jag och tillhör väl violett-gruppen?

Brukar använda blåröd och rödblå för lila som drar sig mot rött resp blått.

Jag håller med weasley om att brandgul och orange är två olika ord för samma färg (eller samma färgintervall).

Jag har fortfarande svårt för brandgul. Färgen känns fortfarande "tigrerad" i alla nyanser mellan gult och rött.

Och jag är aldrig riktigt säker på om folk verkligen menar orange när de säger brandgul.

Angående trädgård så är väl ändå ursprunget just en gård med träd.
Jag har just tagit hem kartor från länstyrelsen, över marken jag bor på, och där finns trädgårdar utsatta, och de måste inte alls vara sådan trädgård som vi menar idag, det kan lika gärna vara som en hage en bit bort, där man har träd, gärna fruktträd.

"Liten trädgård med äple och krikonträd" står det. Några hus finns inte, utan det är avdelad bit, liksom hagarna, och tillhör den lilla byn (sedan en viss "gård", efter laga skifte).

Sedan har väl ordet, som många andra, vridits till och börjat betyda något som inte alltid är exakt vad det står för. Men om man inte är van vid ordet, så låter det konstigt.

Sedan jag lärde mig stava till trädgård, så tänker jag på träd och gård, men innan var ordet ett eget, nämligen "träggård" (med kort "ä").

När det gäller violetta färger använder jag två ord. "Lila" som vardagsord om färg på saker och "violett" om ljus inom vissa våglängder och som regnbågsfärg. Jag säger också "ultraviolett", inte "ultralila".

Det känns som att "violett" är mer en teknisk term för mig och "lila" är mer en upplevd färg. Fast violett är förstås också en färg. Svårt att förklara...

Inger: Räknas magenta till violetta färger? För mig är det ljuslila.

Duras skrev:Betr violett så har den samma status som orange, dvs nåt jag fått lära mig. Min ryggmärgsbeteckning är lila.

Jag har också alltid använt 'lila' som huvudbeteckning för allt mellan blått och rött, men har manuellt fått lov att ändra detta i huvudet till 'violett', (som inte är den där ljusa syrenlila utan mer gångbar som övergripande ord som egentligen passar bättre).

Dom andra vet jag än idag inte riktigt hur dom ser ut. Är det samma som violett?

Jag skrev färgnamnen i färger som ska ge en ungefärlig vink om vilken färg som avses. Dock kan det variera, vilket är frustrerande. Ofta får orden en betydelseförskjutning så att man kommer att associera färgnamnet med en annan ton eller nyans än det pigment eller den blomma den ursprungligen uppkallades efter.

Riktig lavendel är t ex mörkare än den ljuslila man vanligen menar med 'lavendel'. Likaså brukar 'mauve' vara betydligt mörkare och djupare i t ex akvarellfärgpaletten än vad en riktig malva är. (Om det nu kommer från det ordet, nån som vet?)

Purpur tror jag är mer mot det röda hållet.

Det stämmer.

Karminröd gillar jag och tillhör väl violett-gruppen?

Karminrött eller krapplack (carmine/crimson) är en aningen blåröd färg på rätt sida om neutralrött för att rent tekniskt platsa där, men räknas nog räknas mer som röd än som violett.

Brukar använda blåröd och rödblå för lila som drar sig mot rött resp blått.

Jag brukar säga rödlila / blålila eller rödviolett / blåviolett.

Mats skrev:När det gäller violetta färger använder jag två ord. "Lila" som vardagsord om färg på saker och "violett" om ljus inom vissa våglängder och som regnbågsfärg. Jag säger också "ultraviolett", inte "ultralila".

Det känns som att "violett" är mer en teknisk term för mig och "lila" är mer en upplevd färg. Fast violett är förstås också en färg. Svårt att förklara...

Jag fattar, och upplever det ungefär likadant.

Inger: Räknas magenta till violetta färger? För mig är det ljuslila.

Jo, magenta borde nog varit med i min lista.