Vill först säga att om det finns en liknande tråd, så länka den gärna till mig. Själv hittade jag ingen.

Jag har försökt att få göra en utredning för asperger via öppenpsykiatrin och fick nej på grund av anledningar som jag inte håller med om. De utesluter asperger hos mig eftesom jag har intresse för sex och intima relationer och skaffa vänskapliga relationer med andra. Dessa saker har folk med asperger inget intresse av (enligt dom) vilket jag vet inte stämmer till 100%. Vissa är sådana, men inte alla med asperger. Min psykoterapeut säger ockå att asperger är en medfödd hjärnskada och det syns när man är barn då man inte intresserar sig för andra, och det har ju jag gjort (trots att jag knappt berättat om min barndom de gånger jag varit där, och det HAR funntits tecken från när jag var liten men jag har knappt fått prata om det). Sedan har jag varit utsatt för trauman och mobbing och har då "utvecklat drag av asperger". Jag tycker det låter som skitsnack alltihopa.

Jag kan acceptera ifall mina symtom inte är tillräckliga för en diagnos, och det har visat sig att de på psykiatrin kommer fixa så jag får hjälp med min enorma ångest och med att söka jobb vilket jag har stora svårigheter med, så ingen utredning är just nu OK för mig. Men dessa människor som inte verkar veta eller förstå hur asperger är gör mig så frustrenand och arg.

Så jag undrar, var finns det folk som KAN asperger? Jag skulle gärna vilja träffa en sådan person och höra vad han eller hon tycker. Gärna någon som kan asperger hos vuxna kvinnor, så de vet hur symtomen kan yttra sig hos mig. Jag har gett upp hoppet på öppenpsykatrin. Finns det någon jag kan kontakta? Jag bor i stockholmsområdet, men har inget emot att resa, så om ni vet någon jag kan kontakta kan ni väl höra av er till mig.

Tack!

Hjärnskada? Nja. Visst kan miljögifter, komplikationer vid födsel, trauma etc ge symtom som liknar de vid AST, vad som verkar mer sannolikt är att det är ärftligt.

AS slår sig olika - totalt ointresse av sociala relationer stämmer inte nödvändigtvis. Om öppenpsykiatrin nekade dig, kan en alltid bekosta (har hört siffror mellan 10000-45000kr) en egen utredning hos privat verksamhet - ingen garanti för att de ställer upp.
Nu får du ju stöd av psykiatrin, så de tar ju dig på allvar med de svårigheter du upplever.

Lemonad skrev:Vill först säga att om det finns en liknande tråd, så länka den gärna till mig. Själv hittade jag ingen.

Jag har försökt att få göra en utredning för asperger via öppenpsykiatrin och fick nej på grund av anledningar som jag inte håller med om. De utesluter asperger hos mig eftesom jag har intresse för sex och intima relationer och skaffa vänskapliga relationer med andra. Dessa saker har folk med asperger inget intresse av (enligt dom) vilket jag vet inte stämmer till 100%. Vissa är sådana, men inte alla med asperger. Min psykoterapeut säger ockå att asperger är en medfödd hjärnskada och det syns när man är barn då man inte intresserar sig för andra, och det har ju jag gjort (trots att jag knappt berättat om min barndom de gånger jag varit där, och det HAR funntits tecken från när jag var liten men jag har knappt fått prata om det). Sedan har jag varit utsatt för trauman och mobbing och har då "utvecklat drag av asperger". Jag tycker det låter som skitsnack alltihopa.

Jag kan acceptera ifall mina symtom inte är tillräckliga för en diagnos, och det har visat sig att de på psykiatrin kommer fixa så jag får hjälp med min enorma ångest och med att söka jobb vilket jag har stora svårigheter med, så ingen utredning är just nu OK för mig. Men dessa människor som inte verkar veta eller förstå hur asperger är gör mig så frustrenand och arg.

Så jag undrar, var finns det folk som KAN asperger? Jag skulle gärna vilja träffa en sådan person och höra vad han eller hon tycker. Gärna någon som kan asperger hos vuxna kvinnor, så de vet hur symtomen kan yttra sig hos mig. Jag har gett upp hoppet på öppenpsykatrin. Finns det någon jag kan kontakta? Jag bor i stockholmsområdet, men har inget emot att resa, så om ni vet någon jag kan kontakta kan ni väl höra av er till mig.

Tack!

De verkar ju inte kunna något. Jag har intresse för sex och relationer och vet väldigt många andra härinne som också har det. Och även viljan att ha vänskap är utbredd. Jag tror inte heller att AS definieras som hjärnskada. Det har jag då aldrig hört någon psykolog eller liknande säga.

När jag fick min diagnos gick jag till vuxenpsykiatrin i min stad. jag behövde inte göra mer. Det är ju dock iallafall bra att du får hjälp.

Professorer som har asperger som sitt område och terapeuter som har visat att de kan sin sak. Hurvida du kan få tag på dessa är en annan sak.

Sedan finns det ett helt olika sätt som asperger kan uttrycka sig på så att göra bergsäkra uttalanden som att "någon med asperger gör inte X eller Y" är befängt och tyder snarare på okunskap eller mental slöhet. Den enda hjärnskada som finns är i hos de som diagnosticerar andra med det i fråga om asperger.

Det här är skrämmande dålig kunskap...

Vad är det som gör att du misstänker asperger då? Sociala svårigheter är en av kriterierna så vem säger att dom du inte träffat kan sin sak? Är det DU som avgjort det?

Kan tala om för dig att jag går igenom just samma sak, med undantaget att mina läkare har sagt att jag har drag av det. Det var dem som väckte tanken från första början. Helt ärligt bryr jag mig inte om diagnos kanske. Jag vill bara lösa mina problem och vetskapen om att jag har så många dra etc. Gör att jag kan bearbeta mitt sätt på eget vis med.

Intressant skrev:Kan tala om för dig att jag går igenom just samma sak, med undantaget att mina läkare har sagt att jag har drag av det. Det var dem som väckte tanken från första början. Helt ärligt bryr jag mig inte om diagnos kanske. Jag vill bara lösa mina problem och vetskapen om att jag har så många dra etc. Gör att jag kan bearbeta mitt sätt på eget vis med.

Om man är medveten om sina problem borde man väl kunna jobba utifrån det? Förstår inte vitsen med att först få höra att du möjligtvis har asperger eller drag av det för att sedan efter det påbörja någon form av bearbetning. Utgå från vart du är nu, hur du mår och hur du fungerar. När du själv skriver att diagnos inte är så viktigt och med tanke på att du inte ens uppfyller en av de viktigaste kriterierna är det väl bara att börja med dina nuvarande problem? Varför vänta?

Batman skrev:Vad är det som gör att du misstänker asperger då? Sociala svårigheter är en av kriterierna så vem säger att dom du inte träffat kan sin sak? Är det DU som avgjort det?

Jag känner inte att jag behöver lista all symtom jag har i den här tråden, men jag har uppenbarligen tillräckligt många för att vilja göra en utredning, bland annat sociala svårigheter. När jag säger att jag vill träffa någon som kan asperger så menar jag någon som är insatt i ämnet, och personen som har kommit med dessa uttalanden verkar uppenbarligen inte vara insatt eller påläst om asperger.

Batman skrev:

Intressant skrev:Kan tala om för dig att jag går igenom just samma sak, med undantaget att mina läkare har sagt att jag har drag av det. Det var dem som väckte tanken från första början. Helt ärligt bryr jag mig inte om diagnos kanske. Jag vill bara lösa mina problem och vetskapen om att jag har så många dra etc. Gör att jag kan bearbeta mitt sätt på eget vis med.

Om man är medveten om sina problem borde man väl kunna jobba utifrån det? Förstår inte vitsen med att först få höra att du möjligtvis har asperger eller drag av det för att sedan efter det påbörja någon form av bearbetning. Utgå från vart du är nu, hur du mår och hur du fungerar. När du själv skriver att diagnos inte är så viktigt och med tanke på att du inte ens uppfyller en av de viktigaste kriterierna är det väl bara att börja med dina nuvarande problem? Varför vänta?

Jag kanske lurar mig själv, vem vet. Jag har mina orsaker att känna av och misstänka AS. Jag vet helt ärligt inte vad en diagnos skulle göra för skillnad, det är väl inget man kan medicinera bort ändå, eller har jag fel så rätta mig, jag är ganska nykläckt. Jag kan säga att 20 pers har sagt att jag har AS sedans dagis. Jag som inte kunnat identifiera mig med andra AS personer jag mött, har trott att allt beror på dålig sömn.

Det är just det, jag brukade vara sjukt social, men kanske utvecklade jag smak för intima förhållanden och sex, vänner, just för att folk gillar mitt yttre och inte för den jag är. Kan det inte bara vara så att, ett av mina intressen är just relationer, just för att jag är dålig på att vårda relationerna med dem som valde att omge sig med mig.

Eller du kanske får relationer som är valda utifrån t.ex utseende istället för personlighet?

Verkar som de inte fått sin kunskap uppdaterad sedan 90-talet när diagnosen var ny och de som diagnostiserades var främst de som hade extremt dåligt theory of mind.

Nuförtiden är ribban inte lika låg alls. De borde veta det. Du kanske borde skicka en skrift till dem där det framgår vad AS är.

Jag har vänner och har alltid haft vänner. Jag har AS iallafall.

Vissa vill ha vänner och kärlek men hittar inte nyckeln till det. Vi alla på forumet vet detta. Det finns de som trots allt hittat nyckeln och BÅDE har ett intresse för andra människor vare sig det är vänskap eller erotik OCH vet hur man får det att funka och hur man skaffar sig kontakter.

Vi kanske kan utbilda dem. Skriva en liten skrift på kanske 8 sidor vad aspergers är för oss. Och sedan skicka till olika psykmottagningar.

Skulle säga att 90 % av de med AS (gissningsvis) är intresserade av människor i någon form. Det kan vara bara mamma och pappa, men det kan även vara kompisar, ibland kompisgäng och att aspergare gifter sig eller blir sambos har vi ju sett exempel på. Tror det är en väldigt liten grupp aspergare som helt skiter i andra.

plåtmonster skrev:Eller du kanske får relationer som är valda utifrån t.ex utseende istället för personlighet?

Jag hoppas att fallet inte är så. Jag får ofta höra att jag har bra personlighet, jag vet inte om folk menar allvar när de säger det dock. Jag får även höra att jag är ganska obekväm ibland.

Om man gillar någons utseende så är det lätt att tolka allt som görs på ett positivt sätt.

Lemonad skrev:Jag kan acceptera ifall mina symtom inte är tillräckliga för en diagnos, och det har visat sig att de på psykiatrin kommer fixa så jag får hjälp med min enorma ångest och med att söka jobb vilket jag har stora svårigheter med, så ingen utredning är just nu OK för mig. Men dessa människor som inte verkar veta eller förstå hur asperger är gör mig så frustrenand och arg.

Hjälpinsatser baserade på en felbedömning är slöseri, det är MKT viktigt att gå till botten med vad som ligger bakom dina svårigheter. Om du har AS och blir felbehandlad så riskerar behandlingen att göra mer skada i längden än den gör nytta på kort sikt.
Läs på själv och fundera, lägg sedan fram en väl underbyggd förfrågan om utredning. Det framgår att du är kvinna, läs tex vad Tony Attwood har skrivit om AS hos kvinnor. Det finns även många självbiografier och annat skrivet i ämnet.
Mycket tyder på att den könsroll man föds in i kan påverka utfallet hos dessa karaktärsdrag som vid tillräckligt stora svårigheter betecknas Aspergers syndrom. Jag känner till många kvinnor, däribland mig själv, som har förmågan att passera som nästintill fläckfritt "normala" i vissa sammanhang. Det behöver inte innebära annat än att man är mycket bra på att imitera och har ett intellekt som med tillräckligt mycket och hårt arbete kan räkna ut vad som förväntas av en.
Om du efter att du läst på är inne på samma linje, tjata vidare och ligg på och argumentera ditt hårdaste! Jag fick jobba mycket för att få min utredning, men det var det värt - nu får jag äntligen rätt insatser.

kiddie skrev:Vi kanske kan utbilda dem. Skriva en liten skrift på kanske 8 sidor vad aspergers är för oss. Och sedan skicka till olika psykmottagningar.

Ja, det är bud på det.

Det är mindre vanligt att kvinnor får asperger diagnos. Förmodligen därför att kompitensen inte finns vid utredningar. Det finns utredningställen som är specialliserade på Autism, det enklaste tror jag är att gå via din husläkare för att utredas.

Om de skall diagnosticera en tjej så fråga om utredaren vet vem Rudy Simone är. Ifall de inte gör det är det kanske läge att hitta någon annan..

Bara för att man har ett Intresse i sex, vara intim och utveckla vänskapsrelationer betyder det inte att man är duktig på det eller förstår det.

Många är inte intresserad av ting man ej förstår. Förstår man inte bilar eller biologi så blir det väl något man ej väljer att spendera sin tid på och tvärt om.

Är ju hur sjukt som helst ju. Många vuxna får ju idag sina diagnoser på grund av att deras barn fått diagnosen. Hur tusan har dom kunnat få barn och ha familj om dom inte har sex??? Visst kan man adoptera men så är inte fallet när det är frågan om att barnen ärvt det från föräldrarna.

Vet dom inte på din öppenpsykiatri att det är inte ovanligt att personer med AS blir både läkare och jurister??

Stå på dig och gå någon annanstans om det är så du vill ha en remiss. Man behöver ju inte få en remiss för att man vill ha en diagnos utan kanske just för att utesluta en diagnos.

Jag kan asperger väldigt bra...! har det...

Tiblan skrev:Är ju hur sjukt som helst ju. Många vuxna får ju idag sina diagnoser på grund av att deras barn fått diagnosen. Hur tusan har dom kunnat få barn och ha familj om dom inte har sex??? Visst kan man adoptera men så är inte fallet när det är frågan om att barnen ärvt det från föräldrarna.

Jungfrufödsel

Många inom vuxenpsykiatrin har ingen koll, själv har jag tur och har en kunnig psykiatriker. Min utredning fick jag hos Cereb AB, försök att få komma dit här en början http://www.cereb.se/tjanster/psykologi-och-psykiatri/

http://www.adlibris.com/se/bok/den-komp ... 9144075556

Börja med att läsa den boken, den beskriver även några olika kompensatoriska strategier (som du kanske känner igen dig i) och hur asperger tar sig uttryck hos kvinnor. Grunden är att man helt eller delvis saknar social intuition (vanligt att kvinnor DELVIS saknar den) och därför kompenserar bristen via kognition, det är EN av anledningarna till att många aspergare har en hög IQ eftersom de hela tiden söker samband i olika sammanhang för att bland annat kunna förstå social interaktion, sen kan de ta denna uppövade förmåga och använda den i sina specialintressen mm, det kan då vara en fördel att ha asperger om man ska bli duktig på något.

Många kvinnor (vissa män) med AS har social interaktion som specialintresse och är väldigt duktiga på att analysera hur och varför människor beter sig som de gör, man betraktar allt utifrån och ser samband som andra aldrig tänkt på utan bara vet i sitt undermedvetna (typ inuition), det betyder inte att aspergare kan vara duktiga på social interaktion men det kan vara svårt att se några sociala brister hos vissa, när man ser under ytan på en "socialt kompetent" aspergare så inser man att den sociala kompetensen är kognitivt inlärd. Aspergare kan vara självlärda antropologer.

En aspergare kan ha sex som ett specialintresse och bli väldigt "skicklig".

Gränsen för när en människa har asperger är subjektiv, den måste dras någonstans. Du kanske har aspergerdrag, kanske fler aspergerdrag än någon med en diagnos men om ett av hörnen saknas i pusslet (varje bit i pusslet är ett ASdrag) så blir det ingen diagnos, du kanske har alla hörnen men för få pusselbitar. Man måste ha ett visst antal pusselbitar och alla hörnen ifyllda för att få diagnosen. Det vanligaste är att "normala" människor har 20-30% av de egenskaper som krävs för att få en diagnos. Man får heller ingen diagnos om problemen inte är så svåra så att det är svårt att leva ett normalt liv. Om man med lätthet kan leva ett normalt liv så är det meningslöst att bli diagnostiserad. Diagnosen finns för att hjälpa människor som har stora svårigheter, man har klumpat ihop dessa människor med liknande svårigheter och kallar dem aspergare för att lättare kunna hjälpa dem och så att de kan lära av varandras misstag och framgångar.

Tänkte dela med mig att den terapeuten som sa dessa saker om asperger har (som tur är haha) skadat höften och ska operera sig så jag behöver inte träffa henne nåt mer eftersom hon ska sjukskriva sig, vilket är bra för jag kände ändå inte att jag kom nånstans med henne.

Jag har i stället träffat en annan terapeut som har hjälp mig enormt. Han kunde åtminstone erkänna att han inte hade så stor koll på just asperger, men han har enorm kunskap om hur man behandlar ångest vilket är superbra för mig. Jag delade med mig om mina teorier om att asperger kan se olika ut hos kvinnor och män och han verkade tycka det var intressant och sa att det eventuellt kan vara som jag säger, till skillnad från den andra som städnigt sa emot mig.

Så det det blir iaf lite bättre!