Vi har en son som snart fyller 15 år med Asperger som har haft en krånglig skolgång. I snabba drag: Han var hemma ifrån skolan vårterminen i 6:an. Fick börja i en autism specialgrupp på höstterminen i 7:an, det fungerade inte alls, så det blev tre timmars hemundervisning i veckan och lite senare även cirka tre lektioner på BUP skola (Ett led i att få ut honom ur huset) under resten av skolåret.

I höstas i 8:an började han i en annan autism spektrum grupp. För att aldrig någonsin behöva hamna i situationen som "hemmasittare" igen har vi verkligen gjort allt för att få dit honom dag efter dag. Det har fungerat ganska bra av och till ifrån början och rent akademiskt. Det stora problemet är att han inte klarar av många olika situationen med lärare och elever. Listan kan göras lång...

Nu till största problemet. Det finns olika saker som känns övermäktiga att klara av för honom. Det finns en regel att alla ska ta av sig skorna när de kommer till skolan på morgonen. När han till exempel vägrade att ta av sig skorna i höstas satte läraren klockan på fem minuter sedan skulle de vara av! Naturligtvis var de inte av så läraren bestämmer sig för att dra av skorna, när han drog undan benet försökte läraren hugga tag i den utan framgång. naturligtvis blir det tumult och fysisk strid ifrån båda håll. Efter ett tre timmar långt möte lyckades jag övertyga lärarna att det var bättre att han var i skolan med skorna på än att inte vara där alls.Så resten av skolåret får han som enda elev ha skorna på.

Häromdagen vägrade han att gå ut på rast, han hatar raster och vill helst sitta inne och läsa i lugn och ro. Det är bara det att alla måste ut på rast! Så när han sa att han vägrade att gå ut på rast blev det bråk, först verbalt, sedan drog två lärare ut honom från klassrummet, genom korridoren med våld genom ytterdörren.Det blev stort motstånd ifrån sonen! Sedan var det strax dags att gå in och jobba i klassrummet, då var han inte upplagd för det. Då räknade lärarna till tre och drog tillbaka honom samma väg till klassrummet, då blev det naturligtvis slag, sparkar och stort motstånd.

Efter sådana här händelser vägrar sonen att gå till skolan dagen efter och ofta någon dag till. Alla andra gånger det här läsåret har jag lyckats att få dit honom igen efter några dagar. Det är bara det att det är helt kört efter den sista händelsen... Han säger att han har tappat all respekt för lärarna och deras bemötande.

Min stora fråga är om det är acceptabelt att lärare som är specialutbildade inom autismområdet bemöter elever fysiskt? För oss känns det som om våld föder våld. Själva försöker vi föräldrar med stor framgång att bemöta sonen med låg affektivt bemötande.

BUP och HAB är överrens om att han mår så dåligt av situationen i klassen att han inte kan gå dit igen. Förhoppningsvis ska vi få ett möte med berörda i skolan nästa vecka.

Hur har ni andra föräldrar löst liknande situationer? Vi har alltså en son som vill ta sig igenom skolan men inte orkar med miljön och allt som händer där trots att det är autism spektrum klass. Vi behöver tips och idéer. Vi vet inte vad vi har för rättigheter och vad vi kan kräva.

Moderator Alien: Förtydligade rubriken.

momtoaspieboy skrev:Min stora fråga är om det är acceptabelt att lärare som är specialutbildade inom autismområdet bemöter elever fysiskt?

Det är naturligtvis någonting som skall undvikas oavsett man arbetar som lärare eller ej, oavsett hur gammal den man för konflikten med är och oavsett vad den personen har för neuropsykiatrisk predisposition. När det gäller specialutbildade lärare för en särskild autismgrupp är det särskilt illa att inte kunna hantera dessa konflikter klokt.

De bör ju inte ställa irrationella krav som man inte hade kunnat ställa till vilken vuxen människa som helst.

Att dessutom ta till fysiskt våld för att upprätthålla regler är onödigt, skadligt för eleven och är inte något föredömligt exempel. Som vuxen människa bör man kunna inse vilka regler som är viktiga och vilka som kan struntas i. Som specialistutbildad autismlärare bör man dessutom kunna använda verbal kommunikation för att lösa eventuella konflikter.

Så svaret är:
Nej det är inte acceptabelt.

Spontant kan jag känna att fysiska metoder tar man till när man måste försvara sig eller andra, t ex om barnet anfaller en eller ett annat barn. Eller om barnet råkar vara på väg göra något skadligt mot sig själv.

Rätt tveksam till att släpa ut någon med våld eller rycka av kläder med våld. Känns inte OK. Skulle de vuxna acceptera att bli behandlade så? De som är normala utan skräck för att det blir "fel", de som klarar beröring utan problem? Nej, jag tror de iaf skulle känna sig hotade och kränkta.

Nej, jag tycker inte det är försvarbart att släpa ut folk med tvång hur som helst.
I synnerhet inte om det gäller småsaker som rast på skolan.
Och varför skulle barn och ungdomar med autism behandlas på det här viset när sk vanliga elever inte behandlas så?

Jag hade också reagerat kraftfullt mot sånt bemötande.

I vuxen ålder läste jag upp gymnasiet på folkhögskola och jag gick inte alltid ut bara för att det var rast.
Eller satt kvar i stolen av artighetsskäl om det blev för jobbigt, t.ex att lyssna på experimentjazz i aulan.
Istället för att sitta kvar och dra på mig en säker huvudvärk gick jag ut, och när det var rast kände jag ibland för att sitta kvar.

Om nån hade försökt tvinga mig på ena eller andra sättet hade det kunnat bli en intressant situation.
Mest av allt kan jag konstatera att man bemöts bättre som vuxen än som barn/ungdom och tyvärr är det en stor social fördel om man har ett hotfullt yttre när man är annorlunda.

Vidare ska folk ha klart för sig att tvång, bestraffningar & belöningar är helt föråldrade metoder såvida det inte handlar om att gripa en brottsling.

Jag tycker man ska lyssna på din son istället för att tvinga honom - ju mer tvång desto mer obstinat lär han bli.
Tycker inte heller att ni ska försöka förändra honom, lirka med motivation istället.

Aspergare måste ha rätt att få vara aspergare, det finns ingenting som säger att det vanliga eller normala sättet alltid är det bästa eller att det funkar för alla.

kiddie skrev:Rätt tveksam till att släpa ut någon med våld eller rycka av kläder med våld. Känns inte OK. Skulle de vuxna acceptera att bli behandlade så?

-Jag kan utan vidare erbjuda mig att mot betalning släpa ut lärarna ur fikarummet med fysiskt tvång.

jisses vad är det för nötter till lärare nästan så en kan hoppas att dom träffar på nån som jag va i den åldern hade slagit dem sönder o samman.

KrigarSjäl skrev:

kiddie skrev:Rätt tveksam till att släpa ut någon med våld eller rycka av kläder med våld. Känns inte OK. Skulle de vuxna acceptera att bli behandlade så?

-Jag kan utan vidare erbjuda mig att mot betalning släpa ut lärarna ur fikarummet med fysiskt tvång.

finns nog många som skulle kunna tänka sig o släpa ut dem gratis

Det verkar ha blivit en maktkamp mellan lärarna och din son. Jag förstår inte hur de tänker.

Om man ska ta av skorna för att inte dra in väta och smuts, hade det kunnat lösas med sådana där skoskydd. Jag är faktiskt förvånad över att det funkar så bra att göra undantag för din son, dvs att inte de andra barnen då kräver samma rätt att slippa ta av sig skorna.

Om de vill att barnen ska gå ut på rast för att få frisk luft, så är det faktiskt viktigare att barnen öht går i skolan. Just att avbryta vistelsen i klassrummet för att gå ut, och sen ha lika svårt att avbryta rasten/utevistelsen tycker jag låter typiskt aspigt. Svårt för mig också, även om jag var ett snällt och lydigt barn som gjorde som lärarna sade.

Att lärarna använder fysiskt våld är oacceptabelt. Det väcker ju bara sonens trots.

Är ni med i någon föräldraorganisation, typ AAF el Attention, där kan ni få råd. Även att prata med BEO. Kan ni få med någon från BUP el Hab med på mötet? Trots att det är en autismspektrumgrupp med speciallärare verkar inte lärarna ha den nödvändiga kunskapen. Känns som dessa lärare borde få bakläxa, men det blir lätt en prestigefråga. Men er son har rätt till utbildning, och det är skolans skyldighet att ge honom det. Vad säger rektorn, håller hen sina lärare om ryggen i första hand el förstår hen problemet?

Naturligtvis håller rektorn sina lärare om ryggen! De har haft stor "framgång" med sina elever. Den klarsynta sonen framhåller att lärarna skrämmer barnen till tystnad och ordning. Själv har vi en tystlåten kille som bara vill sitta bakom sin skärm och göra sitt skolarbete. Det finns däremot några andra killar som "låter" mycket och är fysiskt aktiva. De bemöts med hot om det ena och andra eller så höjer läraren rösten så att de skräms till tystnad! Allt det där blir också för mycket för sonen. Han orkar inte med all röra runt omkring.

Tack och lov har vi fått veta att en mycket klarsynt psykolog som känner sonen kommer att vara med på mötet. Det känns jätte bra! Så att det inte bara blir att vi är besvärliga föräldrar som ifrågasätter deras metoder. Bra att någon utifrån kan hjälpa till att lösa situationen.

Ja, vi är med i AAF.

Det låter som om skolan skulle behöva investera i nya lärare. De metoder du beskriver torde gå rakt emot vad en specialutbildad lärare med inriktning på en autismproblematik har fått lära sig.

Fysiskt tvinga barn till småsaker? Skrika åt dem? Hota dem? Detta är inte ok när det gäller en "vanlig" klass, än mindre när man hanterar individer som har hög stresskänslighet och ofta en perceptionsproblematik.

Förvånar mig oerhört att de vågar vara fysisk med din son öht. Kan väl påpeka att i den grupp som min dotter tillhör (barn med AS/ADD/ADHD) får lärarna inte röra eleverna. Jag fick detta förklarat av mig av en lärare efter en episod där ett av barnen fick ett massivt raseriutbrott och gav sig på inventarierna såväl som en av de andra eleverna. Lärarna blev då tvungna att ringa polisen och invänta dem eftersom de själva inte får ingripa fysiskt genom att t.ex hålla fast barnet och på så vis hindra honom/henne från att skada andra eller sig själv.
I ljuset av det ter det sig anmärkningsvärt att det då ska vara tillåtet för en lärare att rent fysiskt tvinga en elev från en plats till en annan. Så inte nog med att det inte är ett acceptabelt beteende, det verkar inte ens vara ett tillåtet beteende.

Är de verkligen specialpedagoger?

Vilket förtroende kan man ha för specialpedagoger som använder våld?

Skolinspektionen kanske kan vara nåt, om inget annat funkar?

Det är enbart polis och utbildad vakt som får tillgripa våld, men endast då det anses vara nödvändigt.

Skolan borde polisanmälas, de har helt klart överträtt sina befogenheter genom att bruka våld. Förhoppningsvis leder en polisanmälan till åtal och dom gentemot rektorn och kanske även lärarna. En dom bör förhoppningsvis även leda till att de får förbud att arbeta med barn.

Miche skrev:Det är enbart polis och utbildad vakt som får tillgripa våld, men endast då det anses vara nödvändigt.

Skolan borde polisanmälas, de har helt klart överträtt sina befogenheter genom att bruka våld. Förhoppningsvis leder en polisanmälan till åtal och dom gentemot rektorn och kanske även lärarna. En dom bör förhoppningsvis även leda till att de får förbud att arbeta med barn.

Nu försvarar jag inte på minsta sätt det som har hänt.

Men ska man hårdra händelsen så kan det räknas som olaga intrång om eleven befinner sej på en plats där den inte får befinna sej. Och då är ett vist mått utav våld befogat för att avlägsna personen.

OBS jag säger inte att det som har hänt är rätt eller fel. Utan ger bara en förklaring till det inträffade.

momtoaspieboy skrev:Det finns en regel att alla ska ta av sig skorna när de kommer till skolan på morgonen. När han till exempel vägrade att ta av sig skorna i höstas satte läraren klockan på fem minuter sedan skulle de vara av! Naturligtvis var de inte av så läraren bestämmer sig för att dra av skorna, när han drog undan benet försökte läraren hugga tag i den utan framgång. naturligtvis blir det tumult och fysisk strid ifrån båda håll. Efter ett tre timmar långt möte lyckades jag övertyga lärarna att det var bättre att han var i skolan med skorna på än att inte vara där alls.Så resten av skolåret får han som enda elev ha skorna på.

Vad är det för barfotaskola?! Självklart tar man inte av sig skorna bara för att man är inomhus!

momtoaspieboy skrev:Häromdagen vägrade han att gå ut på rast, han hatar raster och vill helst sitta inne och läsa i lugn och ro. Det är bara det att alla måste ut på rast! Så när han sa att han vägrade att gå ut på rast blev det bråk, först verbalt, sedan drog två lärare ut honom från klassrummet, genom korridoren med våld genom ytterdörren.Det blev stort motstånd ifrån sonen! Sedan var det strax dags att gå in och jobba i klassrummet, då var han inte upplagd för det. Då räknade lärarna till tre och drog tillbaka honom samma väg till klassrummet, då blev det naturligtvis slag, sparkar och stort motstånd.

När jag gick på mellanstadiet (för exakt XX år sedan) hade jag en massa egensinnigheter för mig av denna typ men jag brukade i allmänhet få igenom min vilja, t ex att sitta inomhus på rasten och dyl.

momtoaspieboy skrev: Han säger att han har tappat all respekt för lärarna och deras bemötande.

Mening med skolan är dock att eleverna skall respektera lärarna; eljest är ju verksamheten meningslös.

momtoaspieboy skrev:Min stora fråga är om det är acceptabelt att lärare som är specialutbildade inom autismområdet bemöter elever fysiskt? För oss känns det som om våld föder våld. Själva försöker vi föräldrar med stor framgång att bemöta sonen med låg affektivt bemötande.

Lärarna kanske lider av andra personlighetsstörningar som gör att de blir våldsamma?

Jag tycker det är alldeles uppenbart att ungen behöver lära sig veta hut.
Är man inte myndig är det vårdnadshavaren som bestämmer och man kan hävda att bestämmanderätten automatiskt delegeras till skolpersonalen under tiden i skolan.

Låter nästan som en vanlig klass kanske skulle vara bättre? de brukar köras ut ur klassrummet men sällan ut på gård osv. Och hela historien med våld borde rendera en polisanmälan så att de fattar galloppen.

Ang skor mm. I offentlig miljö använder man skor i olika former såvida inte skolan tillhandahåller fri läkarservice för vårtborttagning + dito ersättning för sveda och värk.


Dock.. hur svårt ska det vara för skolan att koncentrera sig på lärandet istället för en massa kringaktiviteter?? När man går vidare till gymnasiet så är det kunskaperna i matte mm som räknas och väldigt lite annat.

Skulle vara intressant att få veta den formella kompetensen hos dessa "lärare".

Läste i gårdagens DN att man kan komma in på lärarutbildningen med 0,1 på högskoleprovet...

Har också läst att de som undervisar på universitet noterar att elever blir "kränkta" av dåliga betyg och att de inte behärskar grundläggande svenska...och att de blir kränkta av att höra att de stavar fel...

När jag gick på folkhögskola kunde det gå väldigt slappt till ibland. Iofs, folkhögskolor är väl per definition lite mer avslappnade, men att som engelsklärare säga "men det är inte viktigt" när man nyss delat ut en uppgift tycker jag är att gå för långt.

Tycker det känns som en rädsla för att ställa intellektuella krav.
Och en allmän ängslighet kring begreppet intelligens, som om det vore ett demokratiskt problem eller nåt.
Det hela är ju ganska enkelt egentligen - alla är inte ämnade för allting.
Såna som jag ska inte börja på balettakademin med mera och det är inget att huttla om.

Det som är bra med folkhögskolor, för såna som mig, är att det är mindre lokaler och mindre av organisatoriskt arbete.
På de punkterna är folkhögskolorna mycket viktiga men jag kan för mitt liv inte förstå hur klimatet kan regrediera till att så diffusa saker som "social förmåga" ska värderas mer än ämneskunskaper.

Jag tror på katederundervisning hela grundskolan igenom, det gäller att få en kunskapsgrund, och att projektarbeten med mera ska komma senare.
Man ska inte bygga på en grund av kvicksand. Dilettanter ska inte bli lärare och slappskallar & idioter ska anmodas söka manuella arbeten istället för att förstöra undervisningen för elever med ambitioner.

Mina femtio på en höft.
Det kan sägas betydligt vackrare men det har jag inte tid med just nu.

Framtiden tillhör de organisationer som törs ställa intellektuella krav och se till att det finns förutsättningar i form av stabil fysisk miljö. Social förmåga är bara gångbart i förhållande till andra, på gott och ont. En omvandlare för solceller (SMPS) fungerar bara om man har kunskap och fingerfärdighet oavsett hur mycket man ler. Detsamma om man odlar grönsaker, tomaterna blir inte fler för att man hälsar på dom Men om man ska bygga en lada kan dt vara en fördel att få flera personer att samarbeta.

Katederundervisning som undermedicin tror jag inte på men den har sitt berättigande. Dock kan man komplettera med egenarbete, och tillåta samarbete OM eleven vill.

@TS
Det så man jobbar i Asperger och Autism-klasser, man försöker lära ut olika saker även om det är jobbigt. Man sätter en tid, i ditt fall 5 minuter för att ta av sig skorna för att det är lättare och personen får chans att förbereda sig. Helst ska en timstock eller liknande användas.
Nej jag tycker inte att man ska tvinga någon till något men att ha tid, tålamod och försöka göra så att din son tar av sig skorna är bara bra i det långa loppet.
(Kort förklarat)


@andra
Modern skolundervisning får underkänt, traditionell undervisning har bättre effekt enligt forskning, det är dom svagare eleverna som drabbas mest:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/modern ... -underkant

Katederundervisning är en stel form. Det är klart att det finns utrymme för förnyelse. Men dåligt genomförda förändringar i synnerhet utan resurser blir förstås fel. Inte minst så bör pedagogiken anpassas till individen. Korvstoppning är ett uttryck som jag minns..

En del behöver höra saker, andre är effektivare på att läsa.

Problembaserat lärande kräver goda förkunskaper, motivation och driftighet. Så man får se till att de förutsättningarna är på plats först och at projekten som presenteras är intressanta nog.

Använder man läxor som substitut för indragna lärartimmar så blir det förstås problem:

DN skrev:om man inte hinner med något som man har gått igenom. Om man då säger att ”det här får ni göra hemma i form av läxa”. Då är det en väldigt dålig läxa. Däremot kan man ge läxa där man repeterar något man går igenom.

plåtmonster skrev:Inte minst så bör pedagogiken anpassas till individen.

This!

Moderator: Lade till citatägarens namn.

Jag menar att det är åt helvete om man hela tiden leker 'hela havet stormar' i klassrummen med omflyttade bänkar, gruppindelningar, flumuppgifter, dramaövningar och allmän pratsjuka.

Det är ett under om nåt av värde överhuvudtaget går att förmedla under såna förhållanden.

Jag är ju så gammal att jag var ju med när det fanns aga, (upphörde -66) och när den sedan upphörde så började man med psykiskt bryta ner en istället, och jag som var udda och avvikande och ofta vart bestraffad, tog iofs mer illa vid mig av det än om man fick en liten örfil.

Vad jag menar är att min taskiga självkänsla späddes egentligen på mer av det. Men jag förstår ju att om det går till rent fysiskt våld av lite större proportioner typ engelsk skolaga i korektions-skolerna, slag mot bara skinkor med käpp odyl, är ju givetvis rent förkastligt. De barnen mår ju redan nog illa som det är.

Det var väl det att man hadde inget annat att ta till, när agan upphörde, ingen plan för hur gör man nu med bångstyriga ungar, när man inte får hudflänga dem. Jag hadde väl blivit som jag blev ialla fall, men det vart inte bättre.

Man kan skissa på flera framtidsscenarion avseende Svensk Skola:

(1) Alla blir snälla. Den ökade förståelsen för allt och alla har gjort att lärare och elever möter varandra som rena jämlikar i en ljus och inspirerande miljö.

(2) Eleverna tar över allt mer och skolan har i påtagligare utsträckning än idag blivit en förvaringsplats medan förlädrarna förvärvsarbetar i allt högre utsträckning, ibland flera veckor i taget.

(3) Lärarna tar revansch. Myndigheterna får allt större befogenheter att driva verksamheten efter eget skön. Kritik mot överheten kan resultera i svåra disciplinära åtgärder mot eleverna.

(4) Totalt kaos: skolan är en frizon i samhället som i praktiken tillåter såväl elever som lärare att bruka allt möjligt slags våld gentemot varandra.

(5) Den allmänna skolan med skolplikten som idé avvecklas helt och hållet. Vill man att barnen skall lära sig något skickar man dem till privata alternativ.

**********************************************

Man kanske en dag kommer att omvärdera innebörden av fysiskt våld? Det som var självklart innan 1960- och 70-talens reformer, i synnerhet då avseende skolan, kanske åter kommer till heders i framtiden? (Vad är det som gör att fysiskt våld betraktas som så mkt mera fel än psykiskt? Är det kroppens "minne" av våldet: blåmärken mm? Eller att det gjorde ont?)