Vad jag förstår beror det på att vi har så svårt att sätta oss in i andras tankar och känslor (vågar man dra upp "theory of mind" här?). Allt som händer begränsas till hur vår egen hjärna hanterar situationen, plus för min egen del glömmer jag lätt att andra inte är tankeläsare.

Vad jag menar är att såna kommentarer tolkar jag utifrån att jag tror att den andre redan vet vad jag tänker och känner, och om kommentaren är sårande i mitt huvud så ska den räknas som avsiktligt sårande, trots att den andre inte rimligtvis inte kan veta hur jag uppfattar det. Sen ingår det inte i min stil/AS att upplysa om mina tankar, och försvara mig, utan det blir antingen taggarna utåt eller sur tystnad,

Jag tror att vi AS:are blir för stora i vår egen värld, jag kan ibland få känslan att det bara är jag som fattar saker, eller bryr mig, vilket jag tro kan bero på att jag samtalar så lite med andra, så att deras åsikter och tankar inte blir synliga för mig - jag bedömer dem bedömer dem bara utifrån vad jag ser "på håll".

(Jag kan visst prata länge om detta...)