Den 23 augusti 10:40 Södertörns tingsrätt Björnkullavägen 5 a, pip!

Sms ofredande av föreståndaren på aggensuddens behandlingshem.

http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1493974

På dem bara!

Fast med lite andra ordval och andra formuleringar hade du kunnat undgå åtal för ofredande.
Se över språket inför nästa gång.

Läste inte genom hela skrivning men tänkte bara att lägger någon verkligen tid och energi i att stämma in dig till rätten?

Tänkte bara att om allt som jag har sagt och skrivit tagits med lika stor allvar så skulle jag inte ha nån tid över till någonting annat mellan alla rättegångar.

Det är väl väldigt aspigt att lägga alla känslor på bordet eller hur? Det är så i mitt fall. Jag kan stå ut med orättvisan en stund men det bär inte upp till oändlighet. ... sedan kommer allt ut och Gud bevara de som inte ha rena mjölar i påsen. Då raserar spärrarna i mitt fall och jag kan säga & skriva i princip vad fan som helst, men det som kommer ut är rena sanningen.

Folk har verkligen fått lida pga mitt behov att lägga sanningen på bordet, men man ska komma ihåg att det inte skulle ha ägt rum om man nu hade varit rättvis och korrekt från början.
Till exempel mina chefer har fått lida pga mig med det förtjänade de. Ingen annan vågade ju, men snacka vågar de .... ja bakom ryggen och korridorer.
Sparkar dock alltid uppåt.

Är inte detta väldigt aspigt?

Inte tycker jag att det är aspigt att vilja sparka istället för att lösa problem.
Det tyder på aggression, men det kan uppstå ur många orsaker.
Vem som helst som anser sig felbehandlad kan få svårt att motstå en impuls att skicka aggressiva sms.

Det finns en "rätt-ska-tamejfan-vara-rätt"-attityd i AS, men hur den uttrycker sig är olika.

Grejen är att man kan skriva hur elakt som helst utan att åka dit för ofredande, förtal etc...med lite fingertoppskänsla slipper man undan åtalsrisken. Har själv mailat tjänstemän i eget namn ett par gånger och det hände inte ett smack. Infamt jävla elak, jovisst, men inte på ett brottsligt vis.

Ta inte 'sparka uppåt' bokstavligen. Jag är inte fysisk våldsam, aldrig varit det.
Men aggressivt kan jag bete mig som dom flesta människor kan under press.
Att vara aggressiv tycker jag är en del av att vara människa. En del bara vill förneka den delen i sig (tabu, inte accepterad) o vänder sig hellre aggressiviteten inåt.

Det är ju bättre om man kan lösa problem utan bråk men hur många med AS klarar det?
Man behöver bara läsa Aspergerforum o se alla konflikter, påhopp och kränkningar att inse fakta.

Hellre aggressiv än mes och det får omgivningen ta.

Dock kan ju säga att om jag blir kränkt så är det inte någonting jag släper hela vägen till rättssalen om det nu e inte fysisk våld. Kan ju tycka att där finns gränsen. Samtidigt är ju cybervärlden komplex. Det som finns skrivet där finns för evigt.

Så hur många med AS är ödmjuka, social kompetenta och allmänt trevliga och populära människor?

Kan ju finnas några och resten får ju möta sanningen rakt in i ögat o sluta leva i förnekelse.

Red and green skrev:Ta inte 'sparka uppåt' bokstavligen. Jag är inte fysisk våldsam, aldrig varit det.
Men aggressivt kan jag bete mig som dom flesta människor kan under press.
Att vara aggressiv tycker jag är en del av att vara människa. En del bara vill förneka den delen i sig (tabu, inte accepterad) o vänder sig hellre aggressiviteten inåt.

Det är ju bättre om man kan lösa problem utan bråk men hur många med AS klarar det?
Man behöver bara läsa Aspergerforum o se alla konflikter, påhopp och kränkningar att inse fakta.

Hellre aggressiv än mes och det får omgivningen ta.

Dock kan ju säga att om jag blir kränkt så är det inte någonting jag släper hela vägen till rättssalen om det nu e inte fysisk våld. Kan ju tycka att där finns gränsen. Samtidigt är ju cybervärlden komplex. Det som finns skrivet där finns för evigt.

Så hur många med AS är ödmjuka, social kompetenta och allmänt trevliga och populära människor?

Kan ju finnas några och resten får ju möta sanningen rakt in i ögat o sluta leva i förnekelse.

Här är en som är ödmjuk för det mesta, och i grunden rätt snäll.
Hyfsat socialt kompetent i ytliga sammanhang är jag också.
Jag känner flera stycken likadana

Du borde lägga en del krut på den där Sven också. Han som tvingade dig till "Baggen", och senare förstörde möjligheten att få hjälp på Tobohemmet.

Det är ofattbart att sånt här får pågå i samhället, och att de ansvariga inte behöver ta sitt ansvar för dem som blivit skadade av deras "terapi". Vilket jävla flum (t ex sitta i knät på terapeuten och suga på tummen), hur fan kunde det bli godkänt??? Det är ju inte ett dugg seriösare än annat New Age-flum...

Kräv skadestånd!

mikaels liv har blivit förstört pga felbehandling så skadestånd känns rimligt!

Det är inte lätt att få rätt som patient. Man får slåss sig blodigt i de flesta fall. Till slut spiller allt över.

Sjukvården är fortfarande rätt så kass på att erkänna misstag o be om ursäkt. Gjorde man det skulle många svåra tvist kunna undvikas.

Det är faktiskt lite så att sjukvården få ta kål på patienter och det får pågå. Det är sällan fel i vården får konsekvenser jämfört hur ofta det sker.

Behövs kulturförändring, kunskap, proaktiv säkerhetsarbete och hierarkin ska bort. Detta kommer att ta tid. Kanske generationer.

Tusen åriga tradioner påverkar fortfarande vården. Dags att ta detta på allvar.

Ju fler som får rätt desto större möjlighet att de skärper sig!

KrigarSjäl skrev:Grejen är att man kan skriva hur elakt som helst utan att åka dit för ofredande, förtal etc...med lite fingertoppskänsla slipper man undan åtalsrisken. Har själv mailat tjänstemän i eget namn ett par gånger och det hände inte ett smack. Infamt jävla elak, jovisst, men inte på ett brottsligt vis.

Fast det handlar ju om huruvida den du tilltalat vill anmäla eller ej. Skulle polisen anmäla alla som var otrevliga mot dem så skulle det vara det enda de hade att jobba med ...

Red and green skrev:Hellre aggressiv än mes och det får omgivningen ta.

Jag vill hellre hitta en lösning acceptabel av alla parter utan att tumma på vad som är rätt.
Har varit i otaliga vassa konversationer men det är ytterst sällan det lett till bråk, det är jag stolt över.

Brukar kunna hantera situationer men gillar inte att behöva göra det.

mikael skrev:Den 23 augusti 10:40 Södertörns tingsrätt Björnkullavägen 5 a, pip!

Sms ofredande av föreståndaren på aggensuddens behandlingshem.

http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1493974

Om du berättar mer så tror jag våra medforumister förstår det hela bättre.

Sådana här situationer är svåra att förstå för mig. Läste halva din text.
Jag har inte haft denna oturen. Jag har hamnat i mycket goda händer.

Är där några från forumet som kommer? Jag hade själv rättegång för en tid sedan.
Det är ju intressant att höra hur människor i rättssamanhang tänker.

Red and green skrev:Det är ju bättre om man kan lösa problem utan bråk men hur många med AS klarar det?
Man behöver bara läsa Aspergerforum o se alla konflikter, påhopp och kränkningar att inse fakta.

Hellre aggressiv än mes och det får omgivningen ta.

Så hur många med AS är ödmjuka, social kompetenta och allmänt trevliga och populära människor?

Kan ju finnas några och resten får ju möta sanningen rakt in i ögat o sluta leva i förnekelse.

Tror ändå att många med AS är just ödmjuka. Socialt kompetenta är en annan fråga, eftersom detta just är något AS-are kan ha problem med. Se'n finns det ju också dubbeldiagnoser och många med AS kan ju ha lite ADD, som jag, och därför riktigt explodera. Men om man kan anses vara i ett försvagat skick av en felbehandling så är det nog mer förståeligt om man skulle explodera oavsett hur det är med den saken.

mikael skrev:Den 23 augusti 10:40 Södertörns tingsrätt Björnkullavägen 5 a, pip!

Du kan väl skriva här när domen har fallit hur den utföll!

Skickar all styrka jag kan!
Jag är lite för trög i hjärnan just nu för att förstå riktigt vad som hänt. Klickade på länken, men blev inte så mycket klokare. Orkade inte forska vidare och ta in så mycket text i nuläget. Men arga SMS alltså, för att du reagerat på felbehandling och orättvisor? Ursäkta min tröghet. Önskar dig all lycka i alla fall.

Det låter som om du behöver samla all kraft du kan. Minns att även om det blir jobbigt nu, så finns det en ljusning och kanske lyfter du upp ett problem som sopats under mattan. Det jobbiga kan leda till förbättringar, kanske inte direkt, men på sikt.

Ibland behövs vi lite "tokiga" människor som går "fel" väg för att röra om i grytan! Annars rullar det bara på, för om ingen reagerar blir det ingen förändring. Vi kanske inte är så smidiga alltid och det blir kaos ett tag, men åtminstone så händer något! Ibland leder det framåt, det är bara att hoppas!

Klandra i alla fall inte dig själv för mycket och grubbla, om du nu är en sådan person (det är jag). Gå igenom vad som hände, dra lärdom av det och gå vidare. Att förlåta sig själv och så småningom andra är viktigt när något går snett. Men ibland måste man bara få vara förbannad också. På något sätt måste ju sanningen fram och känslorna komma ut! Vi väljer den väg vi ser för tillfället, mer eller mindre bra. Sedan drar vi lärdom av följderna och kommer ut lite visare på andra sidan. Har vi tur har vi lyckats göra andra lite visare samtidigt. Kram!

Böter 5300kr

Ja ja, det kan du väl leva med...

Politiker, statliga/ kommunala tjänstemän, läkare och diverse andra individer i samhällets tjänst kan inte av olika orsaker inte göra fel...
De kan följaktligen då inte heller anklagas för att göra några fel...
Om nu någon förvirrad individ har den osmakliga föreställningen att något fel begåtts, så är det just på grund av att åsikten kommer från en förvirrad individ med en felaktig verklighetsuppfattning...
Jag råkar vara en av dessa förvirrade individer med en felaktig verklighetsuppfattning...
Men eftersom personer ingående i grupperna ovan har en korrekt verklighetsbild, vet de ju att allt jag säger är rena fantasier...
Sen att jag kan med faktaunderlag som inspelade telefonsamtal/ möten, mail, brev, journalutskrifter mm. kan visa att mina "fantasier" är reella faktiska händelser saknar betydelse...
Eftersom det jag påstår hänt, inte händer i den politiskaverkligheten gör att faktaunderlag/ bevisning eller inte, så har det aldrig inträffat...
Därav finns det heller ingen orsak att ta något av det jag säger på allvar...

När man som jag levt med detta dagligen i åtta års tid är det inte konstigt om tålamodet tar slut, om jag då råkar explodera på "fel" sätt efter åtta år av negligering. Så är det jag som gör fel...

Blotta tanken för de som "drabbas" av mina, oftast mail, att felet på något sätt skulle kunna ligga i deras agerande är, för dem, så främmande att de aldrig skulle tänka tanken...
Vilket gör att deras slutsats är att det jag är en dj.. jobbig individ...

Jag undrar ibland om det är ett krav bland dessa yrkeskategorier att totalt sakna självkritik, eller om det växer fram med tiden... Jag antar det sistnämnda, om de nu skulle ha någon som helst självkritik från början så fostras denna bort av vänligt hjälpande kollegor...
Om vi tar läkare som ett exempel finns de så vitt jag vet inga som helst krav på empatisk förmåga eller andra för yrkesgruppen lämpliga personliga egenskaper. Så länge de har förmågan att lära in saker och återge detta på ett papper så är personen "lämplig" att arbeta som läkare...

Vi har i Sverige lagstiftningar som i princip säger att en statlig eller kommunal tjänsteman aldrig kan göra fel...

Så om man beaktar allt detta så är det nog så att allt jag varit med om, med största sannolikhet, aldrig hänt... Det är nog lika bra att radera de inspelade ljudfilerna och inse att det som sägs i dessa aldrig blivit sagt...
Åtminstone är det på detta vis i den politiskaverkligheten där dessa individer lever och verkar...

Så vissa sanningar existerar inte...

Vilket får mig att undra, existerar egentligen jag?????

@Gersa, din text påminner mig mycket om Tage Danielssons Harrisburgtext (någon kanske kan hitta den).

Miche skrev:@Gersa, din text påminner mig mycket om Tage Danielssons Harrisburgtext (någon kanske kan hitta den).

Kan bero på att politiker och tjänstemän tänker likadant nu som då..... DVS, fakta är bara intressanta om de stöder den uppfattning man nu har i en fråga...
Samma sak med lagstiftning, den är bara intressant att ta upp när den stödjer deras syn på saken. Annars är bara lagstiftning onödigt tjafs...