Jag pluggar ingenting just nu, men jag tror jag skulle vilja göra det någon gång i framtiden.

Som yngre ville jag bli läkare, men det är jag tyvärr för opraktisk och stresskänslig för att klara av. Nu har jag funderat på psykolog för det är det ämnesområde jag oftast är mest intresserad av, men samtidigt vill jag egentligen inte jobba med människor, och jag kan bara intressera mig och känna empati för vissa speciella. Forskare skulle vara intressant, men jag vet inte om jag är beredd att satsa det som krävs för att göra karriär. Jag har för det mesta bara kunnat koncentrera mig på en sak i taget, och det gör att jag skulle få offra allt annat för att få det att fungera, och jag är inte alls säker på att jag skulle orka ens om jag gjorde det.

Jag läser civiningenjörsprogrammet för datavetenskap och vill jobba med programmering. Någonting annat har jag aldrig känt att jag vill göra, men det finns förstås andra saker i närheten som kan vara intressant typ teknik i övrigt.

Jag hade en underlig önskan om att få studera flygplansteknik när jag gick på högstadiet, synd att skoltiden var som den var. Alla tyckte att jag skulle studera musik men så blev det inte heller.

Det bli väl antagligen musik i slutändan, vi får se. Livet är konstigt.

Sabina skrev:

MsTibbs skrev:Det jag starkast viljat bli genom livet:
* "Doktor" (Läkare altså)
* Journalist
* Psykolog
* Polis

Samma yrken är även nu det jag skulle vilja vara, men vad jag skulle PASSA att jobba med (med tanke på aspergern primärt) är ju tyvärr en helt annan fråga, men jag får väl klura vidare...

Spontant tänker jag på författare och/eller illustratör i ditt fall. Du är bra på att skriva och rita. Du kan kan researcha hemma vid datorn och skriva "journalistiskt".

Sedan är det klart att det är en annan sak att hålla på med något på "heltid" än bara som "hobby". Men det här ett tips i alla fall.

Men vill du verkligen bli t ex polis eller läkare så är det väl inte för sent? Du kan förhoppningsvis må bättre "i framtiden", som möjliggör studier.

Och det borde väl vara så att man passar bra för det man är mest motiverad till???

(Ursäkta om jag lät onödigt hurtigt odrägligt positiv förresten. )

Författare och/eller illustratör skulle jag definitivt också vilja syssla med. Polis och läkare var i förskola/lågstadium, i högstadiet/gymnasiet journalist och därefter polis igen. Psykgrejset har alltid hängt med i bakgrunden, kanske för vi aspergare har nytta av att läsa mycket psykologi/psykiatri? Teckna och skriva gör jag också jämt. Jag har inte lagt nått alls definitivt på hyllan...

Jeg studerer Psykologi, og er snart ferdig med min bachelor, retning kognitiv utvikling.

Får forhåpentligvis direkte opptak til mastergraden, retning kognitiv nevrovitenskap, men det beror på karakterene jeg får på eksamenene mine dette semesteret.

Jeg vet ikke hva jeg skal bli med utdannelsen, men det største ønsket er å få en stipendiatstilling ved et forskningsinstitutt og få en forskerutdanning. Man kan bare håpe...

Pluggar geologi, än så länge med inrikting jordartsgeologi/naturgeografi men efter hösten är alla såna kurser redan avklarade, så då går jag in på berggrundsgeologin också. Då har jag en bred geologisk bas när jag är klar.