Generalized Anxiety Disorder. Generaliserad är sant - men av vem? Ångest är ett uttjatat begrepp som kan sättas som etikett på nästan vad som helst. Störning är tveksamt.

Men det är inte bara ångesten som är generaliserad. Man generaliserar allt möjligt. Om jag inte minns några tankar bakom känslorna så drar jag slutsatsen att känslorna kommer från ingenstans eller från något mystiskt inre som vill ut. Om vissa kombinationer av kroppsliga signaler tidigare förekommit vid en viss stämning, så skapar jag åter denna stämning så fort samma kroppsliga signaler registreras. Jag känner efter huruvida jag fortfarande är deprimerad och i så fall är det bara att fortsätta med det. Generalisering är alltså förödande - när det gäller kroppsliga signaler, sinnesintryck och sociala signaler. Nu generaliserar jag i stället mekanismerna bakom det och det är mer fruktbart.

Ångest är en abstraktion. Det är inte en kraft, inte ett fenomen, ingenting "psykiskt". Begreppet syftar på en anspänning som vi inte lyckas uppfatta som anspänning, en förvillande upplevelse av anspänning. Anspänning är därför ett mycket mer förklarande ord än ångest.

Ångest och depression är olika sidor av samma mynt, har det sagts. Men framför allt är depression en överlevnadsfunktion. När hjärnan blir för varm av kvardröjande anspänning, vare sig vi upplever den som ångest eller som ihållande stimulans(=hypomani) kan den stänga ner - av det enkla skälet att de hjärnor som inte kunnat det har gått under och inte fortplantats genom evolutionen. Depression är det ju inte hela tiden, snarare depressivitet. Men för att understryka att det är man själv som på olika sätt åstadkommer det så bör D stå för deprimering.

Det är väl bäst att jag själv påpekar att det inte är en fråga om vetenskaplig bevisning - för att sådan ska komma till stånd måste någon betala för forskningen och man får inga pengar tillbaka i det här fallet. Först när motsatsen är vetenskapligt bevisad blir det ovetenskapligt. Det handlar i stället om att ta fram en begriplig modell som samtidigt verkar fungera - utan att diskvalificera den för att det teoretiskt sett skulle kunna vara någonting annat som fungerar.

G betyder inte nödvändigtvis För alltid, A inte Ängslan, D inte Störd. GAD = Generalisering - Anspänning - Deprimering. Läs vad kroppen faktiskt säger, läs inte mellan raderna! Avslöja signalerna som signaler, inte som påminnelser om att allting är fel!