Jag har gallsten, och kommer väl bli kallad till operation så småningom.

Finns det nån som varit med om det och kan berätta hur det går till?
T. ex: Är det titthålsoperation eller öppen kirurgi?

Typ snabb googling gave det här svaret.

Hur går behandlingen till?
Oftast blir man opererad med så kallad titthålsteknik, då kirurgen arbetar med speciella instrument som förs in genom små hål i magen. En liten rörformad kamera förs också in så att arbetet kan följas på en bildskärm. Kirurgen stänger gallblåsegången och blodkärlen med hjälp av en knut eller ett metallclips. Sedan lossas gallblåsan och dras ut genom ett av hålen i magen. Om stenar upptäcks i gallgången tar kirurgen bort dem också. Efter operationen, som tar ungefär en timme, sys hålen igen och man får ett förband.

Ingreppet kan även göras som en öppen operation om titthålstekniken bedöms som olämplig. Då gör kirurgen ett kortare eller längre snitt i magen, strax under höger revbensbåge.

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och- ... operation/

Jo, men jag ville ha info ur aspie-perspektiv.

Flia skrev:Jo, men jag ville ha info ur aspie-perspektiv.

Hur menar du? Jag fattar inte.

Gall operation är en rutin operation, det går fint till. Går det att operera i titthål-style då får du enbart 4 pyttelilla sår. Det ska röntgas och grejas under operation.

Ibland måste man konvertera till öppen kirurgi mitt i operationen.

Been there done it.

Mera aspigt än så blir det inte.

Red and green skrev:

Flia skrev:Jo, men jag ville ha info ur aspie-perspektiv.

Hur menar du? Jag fattar inte.

Gall operation är en rutin operation, det går fint till. Går det att operera i titthål-style då får du enbart 4 pyttelilla sår. Det ska röntgas och grejas under operation.

Ibland måste man konvertera till öppen kirurgi mitt i operationen.

Been there done it.

Mera aspigt än så blir det inte.

Lite av det jag undrar över:
Är man vaken under operationen?
Ska man vara fastande? Hur lång tid brukar operationen ta? Får man åka hem samma dag?

Man är sövd, och som vid alla andra operationer där man sövs måste man fasta innan. Vid titthålsoperation som tar en dryg timme kan man få åka hem samma dag om man har tur.

Red and green skrev:Mera aspigt än så blir det inte.

Inte?

Alltså. Beror inte behandlingen på hur stor gallstenen är? Jag tycker du ska fråga sjukhuset. Om du funderar över det här bör du få möjlighet att få reda på hur de ska göra i förväg och inte så sent som vid inskrivningen.

Bjäbbmonstret skrev:Alltså. Beror inte behandlingen på hur stor gallstenen är? Jag tycker du ska fråga sjukhuset. Om du funderar över det här bör du få möjlighet att få reda på hur de ska göra i förväg och inte så sent som vid inskrivningen.

För övrigt behöver det inte ens bli en operation. Gallstenen kan tydligen försvinna med hjälp utav mediciner. Så operation är ett sistahands alternativ. Det medför ju trotts allt risker med att få narkos. förutom det själva kirurgiska ingreppet.

Blir det operation så kommer du sova. Det är klart att du måste fasta innan narkos, vanligtvis 6 h innan; Inge mat eller dryck och det är jätte viktigt.
Operation kan ta typ två timmar, men det kan bero jätte mycket på olika saker.

Det är en helnarkos och inte dagkirurgiskt ingrepp så vad jag vet blir det inte hemgång samma dag och det är för ditt bästa.

Vildsvin: Tackar för dina bilder men jag behöver inte dom.

Been there done it, som jag skrev.

Flia skrev:Jag har gallsten, och kommer väl bli kallad till operation så småningom.

Finns det nån som varit med om det och kan berätta hur det går till?
T. ex: Är det titthålsoperation eller öppen kirurgi?

Flia skrev:Jo, men jag ville ha info ur aspie-perspektiv.

Gallstenar kan man ha utan att det blir nödvändigt med operation. Har de sagt att stenarna ska tas bort eller har de bara noterat förekomst?

Jag förstår inte vad du menar med "aspie-perspektiv". Skulle det göra någon skillnad när det gäller operationsmetod eller vad som ska opereras? Att öht vistas på sjukhus kan vara påfrestande för någon med AS. Det kan då vara en fördel om man får gå/åka hem så snart som möjligt om man har problem med miljön.

Om du medicinerar mot din ADHD får du nog hoppa över den på operationsdagen.

Vet inte om det skulle ses som en för- eller nackdel om kirurgen har AS... Ett lagom socialt yrke, ungefär som patolog.
(Kirurgen kan ha Tourettes också. Carl Bennet är en intressant sådan.
http://oliversacks.tripod.com/sur.html )

Selma skrev:

Flia skrev:Jag har gallsten, och kommer väl bli kallad till operation så småningom.

Finns det nån som varit med om det och kan berätta hur det går till?
T. ex: Är det titthålsoperation eller öppen kirurgi?

Flia skrev:Jo, men jag ville ha info ur aspie-perspektiv.

Gallstenar kan man ha utan att det blir nödvändigt med operation. Har de sagt att stenarna ska tas bort eller har de bara noterat förekomst?

Jag förstår inte vad du menar med "aspie-perspektiv". Skulle det göra någon skillnad när det gäller operationsmetod eller vad som ska opereras? Att öht vistas på sjukhus kan vara påfrestande för någon med AS. Det kan då vara en fördel om man får gå/åka hem så snart som möjligt om man har problem med miljön.

Om du medicinerar mot din ADHD får du nog hoppa över den på operationsdagen.

Vet inte om det skulle ses som en för- eller nackdel om kirurgen har AS... Ett lagom socialt yrke, ungefär som patolog.
(Kirurgen kan ha Tourettes också. Carl Bennet är en intressant sådan.
http://oliversacks.tripod.com/sur.html )

Det är väl mest att slippa stanna kvar över natten jag hoppas på. Det blir så himla mycket logistik med mina matallergier och annat. Hur mycket jag än försöker kan jag inte låta bli att besserwissra om matallergier, tvinga på personalen mina matrutiner som är avsedda att totalsäkra mig mot allergener och blodsockerfall. Jag brukar ta med egen sojayoughurt och havremjölk, som ska få plats i avdelningens kyl, för att jag inte litar ett smack på att det som kommer från storköket är rätt.

Dessutom har det hänt att jag blivit utan för att deras inköpsställen inte för just min lågsockrade havremjölk, eller naturell yougurt (de brukar bli smaksatta med väldigt mycket socker).

Jag har också blivit helt utan mat en gång. Då fick jag ringa min AS-syster (som inte gillar plötsliga akuta händelser) och be henne komma med en grillad kyckling åt mig.

Fy vilken gnälltant man är....

Flia skrev:Det är väl mest att slippa stanna kvar över natten jag hoppas på. Det blir så himla mycket logistik med mina matallergier och annat. Hur mycket jag än försöker kan jag inte låta bli att besserwissra om matallergier, tvinga på personalen mina matrutiner som är avsedda att totalsäkra mig mot allergener och blodsockerfall. Jag brukar ta med egen sojayoughurt och havremjölk, som ska få plats i avdelningens kyl, för att jag inte litar ett smack på att det som kommer från storköket är rätt.

Dessutom har det hänt att jag blivit utan för att deras inköpsställen inte för just min lågsockrade havremjölk, eller naturell yougurt (det brukar bli smaksatta med väldigt mycket socker).

Jag har också blivit helt utan mat en gång. Då fick jag ringa min AS-syster (som inte gillar plötsliga akuta händelser) och be henne komma med en grillad kyckling åt mig.

Fy vilken gnälltant man är....

Det verkar inte som att du behöver oroa dej särskilt mycket över mat efter operationen. Det dröjer ett bra tag innan du får någon mat och då är det i flytande form.

Du kommer att få dropp så du lär inte dö utav näringsbrist. Fast kan säkert bli problem innehåller inte dropp socker? Men dom lär ju ha koll på det om det dtår att du har diabetes i dina journaler. Finns säkert något specialdropp.

Dagen efter operationen får man komma upp ur sängen, och man får oftast börja med att äta flytande kost. Tarmarna brukar sluta att röra på sig när man opererar inne i bukhålan, och det tar några dagar innan de rör sig som vanligt igen. Innan dess kan det vara svårt att äta vanlig mat utan att bli illamående eller väldigt uppkörd i magen.
Efter någon dag, när man ser att allt går bra, så får man åka hem. På tionde dagen efter operationen brukar man få ta bort stygnen i huden hos distriktssköterskan.

http://www.1177.se/Stockholm/Fraga-1177 ... operation/

slackern skrev:

Flia skrev:Det är väl mest att slippa stanna kvar över natten jag hoppas på. Det blir så himla mycket logistik med mina matallergier och annat. Hur mycket jag än försöker kan jag inte låta bli att besserwissra om matallergier, tvinga på personalen mina matrutiner som är avsedda att totalsäkra mig mot allergener och blodsockerfall. Jag brukar ta med egen sojayoughurt och havremjölk, som ska få plats i avdelningens kyl, för att jag inte litar ett smack på att det som kommer från storköket är rätt.

Dessutom har det hänt att jag blivit utan för att deras inköpsställen inte för just min lågsockrade havremjölk, eller naturell yougurt (det brukar bli smaksatta med väldigt mycket socker).

Jag har också blivit helt utan mat en gång. Då fick jag ringa min AS-syster (som inte gillar plötsliga akuta händelser) och be henne komma med en grillad kyckling åt mig.

Fy vilken gnälltant man är....

Det verkar inte som att du behöver oroa dej särskilt mycket över mat efter operationen. Det dröjer ett bra tag innan du får någon mat och då är det i flytande form.

Du kommer att få dropp så du lär inte dö utav näringsbrist. Fast kan säkert bli problem innehåller inte dropp socker? Men dom lär ju ha koll på det om det dtår att du har diabetes i dina journaler. Finns säkert något specialdropp.

Dagen efter operationen får man komma upp ur sängen, och man får oftast börja med att äta flytande kost. Tarmarna brukar sluta att röra på sig när man opererar inne i bukhålan, och det tar några dagar innan de rör sig som vanligt igen. Innan dess kan det vara svårt att äta vanlig mat utan att bli illamående eller väldigt uppkörd i magen.
Efter någon dag, när man ser att allt går bra, så får man åka hem. På tionde dagen efter operationen brukar man få ta bort stygnen i huden hos distriktssköterskan.

http://www.1177.se/Stockholm/Fraga-1177 ... operation/

Se där! Skönt att veta. Sockerhalten i näringsdropp måste jag kolla upp. Och flytande föda brukar innehålla mjölk.

Ahaa nu förstår jag, tror jag ! Du som aspie är mera orolig över dina rutiner (mat osv.) än själva operation !

Men då så ! I ditt fall är det en fördel att vara aspie för då flyttas fokus bort från själva ingreppet och det är just det som de flesta patienter har svåraste med.
Fint då !

Du vill istället ha kontroll över dina viktiga ritualer som du är van vid och vill inte de ska rubbas. Nu förstår jag dig !

Det kan bli lite problem om du är jätte petig med maten eftersom det brukar inte vara så där vansinnigt mycket personal på avdelningar och det sjukaste måste prioriteras så klart. Om du har jätte egensinnig struktur med din mat så kan det bli lite strul men det behöver inte alls nödvändigtvis bli det.
Tycker att du kan visst ta med din egen mat om det är viktigt för dig. Kan inte vara så himla omöjligt.

Hur som helst så önskar jag dig lycka till med operationen. Galloperationer brukar gå fint till, så du lär snabbt vara tillbaks hemma och ha dina egna matrutiner som du vill.

Min mamma fick cancer när jag var 15 och pappa gallsten för 15 år sedan... Ok, jag är 43, men jag tror cancern är värre psykiskt och gallsten mycket mer fysiskt. Det är assmärtsamt! Men på det hela taget; cancer är ju dödligt!

Red and green skrev:Ahaa nu förstår jag, tror jag ! Du som aspie är mera orolig över dina rutiner (mat osv.) än själva operation !

Men då så ! I ditt fall är det en fördel att vara aspie för då flyttas fokus bort från själva ingreppet och det är just det som de flesta patienter har svåraste med.
Fint då !

Du vill istället ha kontroll över dina viktiga ritualer som du är van vid och vill inte de ska rubbas. Nu förstår jag dig !

Jodå, men jag vill också veta exakt hur det går till (och det fick jag ju länkar till).
Men om nån har länkar till mer ingående beskrivningar är jag tacksam. Också utvecklingen av gallsten, vad som orsakar och om det är vanligt med återfall och sånt.

Flia skrev:Också utvecklingen av gallsten, vad som orsakar och om det är vanligt med återfall och sånt.

Det beror lite på vilken typ av operation du skall göra. Vad jag förstår är det idag allt vanligare att man tar bort gallan helt och inte bara stenarna eftersom man på så sätt förhindrar återfall. Jag opererade bort min gallblåsa i maj för att den var full med sten. Var efter operationen öm i ca två veckor och var rätt dålig i magen beroende av vilken kost jag åt, men efter det inga som helst besvär med galla eller smärtor eller kost.

Jag tycker att den här informationen stämmer med hur det gick till och med den information jag fått av läkarn:

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Behand ... operation/

Lindansare skrev:

Flia skrev:Också utvecklingen av gallsten, vad som orsakar och om det är vanligt med återfall och sånt.

Det beror lite på vilken typ av operation du skall göra. Vad jag förstår är det idag allt vanligare att man tar bort gallan helt och inte bara stenarna eftersom man på så sätt förhindrar återfall. Jag opererade bort min gallblåsa i maj för att den var full med sten. Var efter operationen öm i ca två veckor och var rätt dålig i magen beroende av vilken kost jag åt, men efter det inga som helst besvär med galla eller smärtor eller kost.

Jag tycker att den här informationen stämmer med hur det gick till och med den information jag fått av läkarn:

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Behand ... operation/

Tack.

Joo gallblåsan tas bort i samma vevan, rutinmässigt. Gallblåsan kan man leva utan.

En till två dagar på sjukan efter operationen så att man ser att du börjar kissa igen, att du inte har för ont/utvecklar några komplikationer.

Bump!

Andra metoder, jag har ju läst om att krossa gallstenarna, men det är tydligen inte så vanligt:

Man kan till exempel få ta läkemedel som ska lösa upp stenarna. Det är också möjligt att krossa stenarna med hjälp av stötvågor från en speciell ultraljudsapparat, men den behandlingsmetoden är bara lämplig i vissa fall.

http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-oc ... /Gallsten/

Och besvären kan komma tillbaka trots att man opererat bort gallblåsan:

Även om man har fått behandling för sina gallstenar finns det viss risk för att man får fortsatta besvär. Detta gäller även om man har blivit opererad för gallstensbesvär.

Eftersom gallvägarna finns kvar så kan man få kramper i dem som gör ont även efter operationen. I så fall kan man bli hjälpt av samma smärtstillande och kramplösande läkemedel som man använde före operationen, till exempel Diklofenak eller Voltaren. Man bör också tänka på vad man äter och undvika sådant som tidigare har gett problem.

Jag tycker det är lite oklart vad det är för mat man ska undvika för att slippa gallstensbesvär. Ibland säger de att det är individuellt, man får s a s prova sig fram. Men så här står det på sjukvårdsupplysningens sida:

Gallstensbesvär kommer oftast tillbaka gång på gång. Det går att minska risken för att få tillbaka besvären genom att undvika sådant som ökar gallflödet eller sammandragningarna i gallblåsan och gallgångarna. Risken minskar om man undviker

fet, rökt, stekt eller kolesterolrik mat som till exempel ägg
äpplen, gurka, päron och grön paprika
vissa läkemedel, bland annat sådana som innehåller kodein.

Jag opererade bort gallblåsan för mer än tjugofem år sedan och varken då eller senare har det haft någon betydelse vad jag har ätit utom på en punkt: jag tål inte längre kodein.

Däremot har det hänt att jag fått ont av kramp i gallgångarna ändå, utan känd orsak. Till all lycka är det inte speciellt ofta det händer.

Min mamma tog bort en gallsten.
Sedan fick hon behålla den i en glasburk i storlek med en kryddburk.
Så envisades hon att visa upp den stup i kvarten.
Där låg en äcklig gulsvart sten i botten på burken,
i storlek med en kronas omkrets. Stor alltså!

Det var en del år sedan. Mamma dog för sex år sedan. Men definitivt inte på grund av gallstenen.
Jag vet dock att hon undvek att äta ägg.

Svaret på din fråga i rubriken från mig: Dom avlägsnar gallstenen.