Jag arbetar med elever i Aspergerverksamhet på gymnasiet. Jag och mina kollegor har lite funderingar och oro för en del av våra elever. Vi undrar vilket stöd som finns efter gymnasiet? Hur kan man få hjälp när skolans skyddsnät försvinner? Vi försöker hjälpa våra elever vidare till utbildningar, men det är inte alltid som de orkar precis efter gymnasiet och vad händer då? Kan man få bra stöd? Vi skulle gärna ta emot lite råd på hur vi kan hjälpa våra elever så mycket vi kan. Vi försöker få igång kontakter med LSS och habiliteringen innan de lämnar oss, men är det något mer man skulle kunna göra. Vi bryr oss om eleverna väldigt mycket och vill att de ska få rätt information.

Vad menas med Aspergerverksamhet?

Elever med Asperger som får stöd för att klara av att gå på nationellt program (gymnasiet). En del kallar det för Aspergergrupp.

På vilket sätt får de stöd?

Finns det inte universitet med extra stöd för elever med asperger?

Det finns viss hjälp att få på universiteten men inte i samma utsträckning som på gymnasiet Jag tror även att man kan få läsa deltid med csn men få bidrag/lån för heltidsstudier.

Har någon erfarenhet av vilken hjälp man kan få av kommunen och arbetsförmedlingen? Det finns väl andra alternativ (privata)? Har hört talas om något som heter MISA...

Många verksamheter går ut på att göra personer med NPF till ett hanterligt objekt för samhället snarare än att de förverkligar sig själva. En stor varning för denna fallgrop.

Skulle nog säga att högskola/universitet är betydligt mer fritt upplagt.

Carma76 skrev:Det finns viss hjälp att få på universiteten men inte i samma utsträckning som på gymnasiet Jag tror även att man kan få läsa deltid med csn men få bidrag/lån för heltidsstudier.

Har någon erfarenhet av vilken hjälp man kan få av kommunen och arbetsförmedlingen? Det finns väl andra alternativ (privata)? Har hört talas om något som heter MISA...

det som ofta "behövs" för en person med AS är att antingen själv kunna kämpa för ens rättigheter eller ha nån (anhörig ej lss person) som kan kämpa för en.

däremot vet jag inte exakt vad ni söker efter då jag inte fick nån hjälp alls från skolan så just för mig är det en nästan konstig fråga.

Stämmer det att man kan få CSN för heltid men bara läsa halvtid?

plåtmonster skrev:Stämmer det att man kan få CSN för heltid men bara läsa halvtid?

inte vad jag förstått däremot kan man få aktivitetsersättning på de resterande 50%
(fast inte för mig typ)

Varför inte för dig.. eller snarare vad är det för undantagslista?

Vad händer förresten om man tar poäng för en heltid?

plåtmonster skrev:Varför inte för dig.. eller snarare vad är det för undantagslista?

Vad händer förresten om man tar poäng för en heltid?

vet inte varför men jag fick inte det då jag hade studieork och ville göra klart gymnasiet (kanske helt enkelt dåligt informerade FKtant/studievägledare)

Bidragssystemes outgrundliga beslutstycken..

kanske ska säga att folk nu säger att jag skulle kunna tex studera på aktivitetsersättning (vilket var big nono förut enligt fktanten) men nu har jag inte ork att studera, inte sånt iallafall.

Det gäller bara grund- och gymnasieskola.

Här kommer en länk från CSN om regler för studiebidrag när man har en funktionsnedsättning:
http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-k ... edsattning

Jag tror att det generellt är svårt att säga eftersom vi som har asperger inte är lika varandra som individer. Jag har själv asperger och jobbar i en verksamhet som liknar din på många sätt.

För min egen del hittade jag hem först när jag kom till högre studier. Det var första gången jag tycket att studier var riktigt lätt och riktigt roligt. För att jag fick välja själv efter intresse och för att studierna var mer fria för mig att lägga upp på mitt eget sätt.

Jag vet att man med stöd i LSS har rätt till högre studiemedel än andra, t ex fullt studiemedel för 75% takt om behov finns.

Såhär i backspegeln hade jag som ung varit hjälpt av ett stöd på BUP eller som vuxen på Haben/Psykiatrin för att få ett bollplank, någon som kunde ge mig andra perspektiv och tankar och lite stöd kring struktur av livet. Det var svårt att plötsligt vara vuxen och klara av ett eget boende osv med så många pusselbitar (mat, tvätt, studier, arbete, ekonomi osv).

@Lindansare, Vilket ämnesområde läste du? och vilka råd skulle du ge en blivande student med asperger ?
(givetvis öppen för andra att svara på också)

Då blir man gravid men en försupen snubbe som heter Andreas.

Autismsmurfen skrev:Finns det inte universitet med extra stöd för elever med asperger?

Lindansare skrev:Jag tror att det generellt är svårt att säga eftersom vi som har asperger inte är lika varandra som individer.

Jag fick förklaringen att 'i princip alla tekniska högskolor i synnerhet anställa ett par folk som ger stöd till studenter med AS därför att det finns fler AS folk som läser fysik och kemi och sådant i jämförelse med andra ämnen', som humanistiska grejer. Det sägs vara en liten men viktig del av verksamheten på tekniska högskolor, men... det kan vara svårt att hitta den. Känns för mig som jag har bra stöd på KTH, fast det var totalt osynligt förut. Jag tror det skulle ha varit jättesvårt att hitta dem och få tillgång till stöd om min studierektor inte gav mig direkta kontaktuppgifter till dem.

Jag är sjukskriven nu, men jag har kontakter som väntar på mig att komma tillbaks. Då kommer vi att formulera någon arbetsplan och tänken är 'att helt enkelt stödja mig efter mina behov'. De sa att det funkar på detta sätt för att vi är rätt olika och våra erfarenheter och behov med AS är så individuella och unika, som lindansare nämnde ovan.

Chaos skrev:Jag fick förklaringen att 'i princip alla tekniska högskolor i synnerhet anställa ett par folk som ger stöd till studenter med AS därför att det finns fler AS folk som läser fysik och kemi och sådant i jämförelse med andra ämnen', som humanistiska grejer. Det sägs vara en liten men viktig del av verksamheten på tekniska högskolor, men... det kan vara svårt att hitta den. Känns för mig som jag har bra stöd på KTH, fast det var totalt osynligt förut. Jag tror det skulle ha varit jättesvårt att hitta dem och få tillgång till stöd om min studierektor inte gav mig direkta kontaktuppgifter till dem.

Jag är sjukskriven nu, men jag har kontakter som väntar på mig att komma tillbaks. Då kommer vi att formulera någon arbetsplan och tänken är 'att helt enkelt stödja mig efter mina behov'. De sa att det funkar på detta sätt för att vi är rätt olika och våra erfarenheter och behov med AS är så individuella och unika, som lindansare nämnde ovan.

Det låter som ett väl utformat stöd. Jag vet att det på några andra universitet finns stöd av liknande slag för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Men det är möjligt att stödet är lite osynligt och att det krävs att man själv ber om hjälp eller är öppen med sina svårigheter gentemot t ex studierektorer.

Jag har inte själv haft behov av stöd gällande studier så jag är nog fel person att fråga.

AS-problematiken är bara en del i helheten för mig. Efter flera år som ett mysterium, då jag var nervös att jag skulle få problem, så var jag tvungen att förklara för min studierektor vad det hela handlar om, och han är så extremt snäll att jag gick därifrån helt medveten om det faktum att jag får inga problem alls från KTH. Han önskade att jag hade bara berättat för honom fem år tidigare så att han skulle ha haft en chans att formulera en hel studieplan utan så många krav som möjligt. Jag har tur, och jag vet att det finns många akademiker som skulle inte engagera sig på ett så starkt sätt... ansvar eller inte. Sist jag kollade med dem, det fanns personal på KTH som jobbade med funktionshinder av alla slag, men två kvinnor som helt och hållet koncentrerade sig på AS.

Chaos skrev:AS-problematiken är bara en del i helheten för mig. Efter flera år som ett mysterium, då jag var nervös att jag skulle få problem, så var jag tvungen att förklara för min studierektor vad det hela handlar om, och han är så extremt snäll att jag gick därifrån helt medveten om det faktum att jag får inga problem alls från KTH. Han önskade att jag hade bara berättat för honom fem år tidigare så att han skulle ha haft en chans att formulera en hel studieplan utan så många krav som möjligt. Jag har tur, och jag vet att det finns många akademiker som skulle inte engagera sig på ett så starkt sätt... ansvar eller inte. Sist jag kollade med dem, det fanns personal på KTH som jobbade med funktionshinder av alla slag, men två kvinnor som helt och hållet koncentrerade sig på AS.

Jag visste inte om min diagnos under studietiden, men behandlades under en tid inom öppenvården för ätstörning och behövde berätta det eftersom det kom att påverka mina studier och det krävdes att jag deltog i aktiviteter vid tider som krockade med examinationer osv.

Jag blev oerhört väl bemött och fick de anpassningar och stöd jag behövde för att klara av att genomföra mina studier under tiden.

Vad är det dessa stödpersoner gör rent konkret för att stödja de med AS ..?

Och hur hittar folk dessa?