Vad är det jobbigaste med Aspergers?

av **Gafsan** » 2013-01-10 16:00:44

Nessie skrev:Jag går andra året i Gymnasiet och har fortfarande i princip inte pratat med en enda av de andra eleverna. Första året snackades det bakom min rygg, bla. sades att jag var/är både läskig och dryg. Det har hänt att jag har fått ett "Hej!" vilket jag besvarat. Men jag kan inte ta kontakt själv, att svara på ett Hej är betydligt enklare, och jag skulle nog kunna ha en kort konversation om personen i fråga närmade sig på ett lugnt sätt. Vad som baserades på att jag skulle vara dryg var just detta att jag är oförmögen att starta en konversation. En person som följt med till samma gymnasium från 9:an vet att jag har problem med det sociala och har förklarat detta för ett antal personer som tycker att jag är dryg men det besvaras istället med "Det finns inget som heter social fobi". Jag har försökt ta kontakt med folk men det känns som att resultatet enbart slutar i att jag skrämt iväg personen, just därför att jag inte vet hur jag ska bete mig och vad jag ska säga. Jag känner mig så otroligt ensam. Värre är att jag har en vän, eller hade. Men när vi började gymnasiet så gick vi skilda vägar och kontakten hölls fast via sms en tid. Nu har den kontakten tunnats ut därför att jag verkligen inte kan gå den ganska så lilla biten över till henne och träffa henne igen. Jag kan bara inte. Hon har egna problem att stå i vilket också gör det svårt. Jag önskar att jag kunde ha vänner eller bekanta eller whatever. Men det blir antingen sitta i ett hörn för sig själv eller ha en kort tids vänskap och sedan sitta i ett hörn för sig själv. Summan kardemumman. Det jobbigaste för min del är att jag inte vet hur jag ska vara i sociala situationer.

Spontant så känner jag att man borde ha rätt till socialt stöd i skolan på samma sätt som man har rätt till stöd för att klara utbildningen.

Känner skolan till din sociala problematik? För jag tänker att det är inte rimligt att en elev med sociala svårigheter ska behöva bli helt isolerad.

av **Nessie** » 2013-01-10 16:05:13

Gafsan skrev:
Spontant så känner jag att man borde ha rätt till socialt stöd i skolan på samma sätt som man har rätt till stöd för att klara utbildningen.

Känner skolan till din sociala problematik? För jag tänker att det är inte rimligt att en elev med sociala svårigheter ska behöva bli helt isolerad.

Jodå, skulle precis till att redigera in det. Jag går i ett Gymnasium för just ungdomar i behov av speciellt stöd. Men min problematik verkar inte sjunka in hur mycket både jag och modern min förklarar.

av **Gafsan** » 2013-01-10 16:15:15

Nessie skrev:
Gafsan skrev:
Spontant så känner jag att man borde ha rätt till socialt stöd i skolan på samma sätt som man har rätt till stöd för att klara utbildningen.

Känner skolan till din sociala problematik? För jag tänker att det är inte rimligt att en elev med sociala svårigheter ska behöva bli helt isolerad.

Jodå, skulle precis till att redigera in det. Jag går i ett Gymnasium för just ungdomar i behov av speciellt stöd. Men min problematik verkar inte sjunka in hur mycket både jag och modern min förklarar.

Jaha, vad tråkigt

Men kanske ni skulle kunna vända er direkt till dina klasskamrater (om nu personalen på skolan inte fattar). Du kanske kan skriva ett kort brev till alla i klassen där du beskriver dina svårigheter? T.ex.

Hej!

Som du kanske märkt har jag sociala svårigheter och därför är det svårt för mig att lära känna andra, men jag skulle gärna lära känna er andra i klassen bättre. Jag är inte stöddig eller otrevlig, jag har bara väldigt svårt för att ta kontakt. Till och med att hälsa är svårt för mig om inte den andra personen hälsar först.

Jag hoppas att ni som har inte har samma svårigheter som jag kan ta första steget och prata lite med mig. Ett enkelt hej räcker långt!

Tack på förhand.

...eller något i den vägen? Vad tror du? Skulle det kunna fungera?

av **Nessie** » 2013-01-10 16:22:36

Gafsan skrev:
Nessie skrev:
Gafsan skrev:
Spontant så känner jag att man borde ha rätt till socialt stöd i skolan på samma sätt som man har rätt till stöd för att klara utbildningen.

Känner skolan till din sociala problematik? För jag tänker att det är inte rimligt att en elev med sociala svårigheter ska behöva bli helt isolerad.

Jodå, skulle precis till att redigera in det. Jag går i ett Gymnasium för just ungdomar i behov av speciellt stöd. Men min problematik verkar inte sjunka in hur mycket både jag och modern min förklarar.

Jaha, vad tråkigt

Men kanske ni skulle kunna vända er direkt till dina klasskamrater (om nu personalen på skolan inte fattar). Du kanske kan skriva ett kort brev till alla i klassen där du beskriver dina svårigheter? T.ex.

Hej!

Som du kanske märkt har jag sociala svårigheter och därför är det svårt för mig att lära känna andra, men jag skulle gärna lära känna er andra i klassen bättre. Jag är inte stöddig eller otrevlig, jag har bara väldigt svårt för att ta kontakt. Till och med att hälsa är svårt för mig om inte den andra personen hälsar först.

Jag hoppas att ni som har inte har samma svårigheter som jag kan ta första steget och prata lite med mig. Ett enkelt hej räcker långt!

Tack på förhand.

...eller något i den vägen? Vad tror du? Skulle det kunna fungera?

Jag skulle inte kunna visa mig där igen, vilket är synd eftersom att det är de enda tillfället som jag kommer utanför lägenheten :roll:

Jag får helt enkelt tycka synd om mig själv. Jag har inga större problem egentligen med att vara ensam. Men jag är 18 år bara om några veckor och jag har ingen bekantskapskrets what so ever. Även om jag tycker att det är jobbigt att vara social så vill jag ha någon i närheten som inte sätter press på mig. Bara någon att få dela ett par ord med någon gång. Men å andra sidan, vill folk inte prata med mig så tvingar jag dom inte heller. Synd är det, men förmodligen så är det såhär det fungerar bland ungdomar. Är man inte påtryckande och alldeles uppåt väggarna så är man tråkig och inget att slösa tid på.

av **Gafsan** » 2013-01-10 16:29:49

Nessie skrev:
Jag skulle inte kunna visa mig där igen, vilket är synd eftersom att det är de enda tillfället som jag kommer utanför lägenheten

Aha, ja jag misstänkte nästan att du skulle svara så :-)

(jag minns ju hur det var att vara tonåring och jag lovar att rent socialt är det nog ett lågvattenmärke för de flesta)

Men hur är det utanför skolan? Har du någon kontaktperson? Det kanske skulle kunna vara något?

av **suuuunnaaa** » 2013-01-10 19:04:26

Att andra behandlar mig annorlunda (på ett dåligt sätt),man kan bli retad å sånt och att det för mig blir svårt i vissa situationer som leder till att jag mår dåligt.Det är svårt att säga vilken av mina svårigheter som är jobbigast men jag tror att det är att jag lätt missförstår andra vilket leder till bråk ofta.

av **vallesmamma** » 2013-01-11 11:30:52

Att inte kunna säga nej med hela kroppen! Sonen lyder inte mig, han lyssnar inte då jag säger nej. Jag förstår inte gester och använder själv få gester. Ska nu få lära mig att använda kroppen. För det är väl något som man kan lära sig som aspie?

Man har svårt att förstå kroppsspråk, svårt med ögonkontakt. Försöker lära mig. Har haft diagnosen i 3 år nu.

av **Vanheden** » 2013-01-11 11:39:51

Vardagliga social situationer tycker jag är det värsta. Men även det här att få tummen ur arslet!

av **rapchic** » 2013-01-11 12:13:10

vallesmamma skrev:Att inte kunna säga nej med hela kroppen! Sonen lyder inte mig, han lyssnar inte då jag säger nej. Jag förstår inte gester och använder själv få gester. Ska nu få lära mig att använda kroppen. För det är väl något som man kan lära sig som aspie?

Man har svårt att förstå kroppsspråk, svårt med ögonkontakt. Försöker lära mig. Har haft diagnosen i 3 år nu.

har du testat enklare dramakurser, kanske inte nått för alla men jag gick drama i gymnasiet och det hjälpte mig jättemycket. det är ju samma kroppsspråk på teaterna som IRL men det på teatern är mer överdrivet (och då för mig iallafall enklare att förstå)

Jag tycker nästan att alla med AS som vill borde få gå dramakurs

av **KaosPrinsessa** » 2013-01-11 15:13:47

rapchic skrev:Jag tycker nästan att alla med AS som vill borde få gå dramakurs

Jag har lärt mig (att använda och lite att tyda) från anime, för då används ju också överdrivet kroppspråk. Dock är mitt kroppsspråk antingen rätt överdrivet eller rätt obefintligt. Inget mellanting... än.

av **treeman** » 2013-01-11 15:40:13

Att man är j-vligt annorlunda jämfört med majoriteten av sveriges kvinnor. Det suger råttskit.

av **onlyhell** » 2013-01-11 19:09:16

Att man måste ha social kontakt med andra människor jämt... Önskar jag kunde vara ensam för alltid. Vad bra jag skulle må då. Ingen ångest :-)Happy

Men tyvärr måste man interagera med folk vad man än måste göra...

av **treeman** » 2013-01-11 19:25:53

Ärligt talat tycker jag Asperger är en mardröm. Önskar skiten inte fanns. Jag verkar inte passa som autistisk alls i alla fall. Jag VILL kunna kommunicera med folk, jag önskar jag kunde lära mig men det är ju omöjligt.

Fucked For Life

Dead

av **animal** » 2013-01-11 20:01:12

Att regelmässigt känna sig helt efterbliven i alla sammanhang som inkluderar främmande människor (i.e. sådana som man inte ligger med).

av **animal** » 2013-01-11 20:28:30

treeman skrev:Ärligt talat tycker jag Asperger är en mardröm. Önskar skiten inte fanns. Jag verkar inte passa som autistisk alls i alla fall. Jag VILL kunna kommunicera med folk, jag önskar jag kunde lära mig men det är ju omöjligt.

Fucked For Life

Dead

Tycker kommunikationsförmåga är ett mindre problem, och ytterst något en normalbegåvad mupp bör kunna lära sig med tillräckligt mycket tid + engagemang till sitt förfogande. När det gäller förmågan att genuint gilla socialt samspel med "folk" och känna att det fyller några djupare behov är jag inte lika säker.

Själv har jag konsekvent gått bet på just "gilla"-biten. :-)004

av **treeman** » 2013-01-11 20:38:48

animal skrev:
treeman skrev:Ärligt talat tycker jag Asperger är en mardröm. Önskar skiten inte fanns. Jag verkar inte passa som autistisk alls i alla fall. Jag VILL kunna kommunicera med folk, jag önskar jag kunde lära mig men det är ju omöjligt.

Fucked For Life

Dead
Tycker kommunikationsförmåga är ett mindre problem, och ytterst något en normalbegåvad mupp bör kunna lära sig med tillräckligt mycket tid + engagemang till sitt förfogande. När det gäller förmågan att genuint gilla socialt samspel med "folk" och känna att det fyller några djupare behov är jag inte lika säker.

Själv har jag konsekvent gått bet på just "gilla"-biten.

Jo men man missar ju massa kommunikation som en NT gör. Miner, gester, kroppsspråk, subtila antydningar och annat. För mig känns det som att jag inte pratar deras språk vilket gör att kommunikationen inte blir särskilt kul. Sen är jag medveten om att jag missar massa som den andra förmedlar. Hade jag förstått all deras kommunikation hade jag antagligen fått mer njutning av det. Nu är det ju mest ett problem som ska lösas.

Hittar jag någon "skum människa" där kommunikationen fungerar bättre än vanligt så "gillar" jag det mer.

Ursäkta min uppgivna kommentar. Jag får "jag vill inte ha autism psykbryt" emellanåt.

av **Gafsan** » 2013-01-11 23:25:17

animal skrev:Tycker kommunikationsförmåga är ett mindre problem, och ytterst något en normalbegåvad mupp bör kunna lära sig med tillräckligt mycket tid + engagemang till sitt förfogande.

Jag tror att det skiljer oerhört mycket från person till person. För vissa med asperger är kommunikationen inte något av de större problemen men för andra är kommunikationssvårigheterna totalt handikappande. Dels beror det ju på hur grav ens autismproblematik är, dels på vilka huvudsymptomen är och slutligen vilka "förmildrande omständigheter" man kan dra nytta av.

Själv tycker jag inte att kommunikationen är något av mina huvudproblem. Visst, jag HAR problem även på det området men inte alls lika stora som på andra områden. Men då tror jag dels att jag inte tillhör de allra mest autistiska aspergarna, dels är jag kvinna (och har som sådan en del gratis vad gäller sociala färdigheter, om det sedan beror på biologi eller sociala strukturer låter jag vara osagt) och slutligen är jag intelligentare än genomsnittet.

Den som råkar tillhöra de mera autistiska aspisarna, är man och kanske inte överdrivet intelligent har det förmodligen svårare med kommunikationen. Det handlar verkligen inte bara om tid och engagemang, utan vi har alla olika förutsättningar.

av **treeman** » 2013-01-11 23:36:16

animal skrev:Tycker kommunikationsförmåga är ett mindre problem, och ytterst något en normalbegåvad mupp bör kunna lära sig med tillräckligt mycket tid + engagemang till sitt förfogande.

Jag håller inte med. Om man kan tyda folks kroppsspråk, mimik och ögonkontakt på ett icke problematisk sätt så har man knappt Asperger väl? Ta en person med IQ på 180 och Asperger och låt den avtolka och hänga med i samtal i en grupp på fem personer, då kommer det säkerligen framkomma att den missat en massa informaton. Autister räknar ju ut logiskt vad kroppsspråk och miner betyder mer eller mindre och blir det för mycket info så hinner inte hjärnan med. Energin kommer också att avta och förmågan försämas snabbt över tiden.

Sen att bli trött av att logiskt räkna ut vad en person menar exakt på tu man hand tar ju energi. Det kräver också att man startar på en medel/hög energinivå. Vad jag vet måste alla autister tänka efter vad mimik och kroppsspråk betyder i stor utsträckning. En NT person gör sånt per automatik genom ett fungerande hjärncentra.

Måste tyvärr låta bitter och säga att man troligtvis aldrig exakt kommer att förstå vad en NT person menar. Chansen att man missar bitar av informaton är stor. I grupper speciellt.

Jag har i alla fall fått för mig att om man fått diagnosen Asperger så kommer man aldrig få en fullgod kommunikationsförmåga. Den kan vara någorlunda bra om man har energi att orka analysera dock. Men energi tar ju slut.

Mr Bitter Idag

av **Gafsan** » 2013-01-11 23:51:54

treeman skrev:Men energi tar ju slut.

Precis. Och dessutom missar man en massa information medan man håller på och analyserar informationen man just fått.... GAAAHHH... enda lösningen är att totalt dominera samtalet. Då vet man åtminstone vad som har sagts.... :mrgreen:

av **Pieohpah** » 2013-01-12 0:06:52

Gafsan skrev:
treeman skrev:Men energi tar ju slut.

Precis. Och dessutom missar man en massa information medan man håller på och analyserar informationen man just fått.... GAAAHHH... enda lösningen är att totalt dominera samtalet. Då vet man åtminstone vad som har sagts....

Geeeze Gafsan, du låter jättevättig!

av **Gafsan** » 2013-01-12 0:12:24

Pieohpah skrev:
Gafsan skrev:
treeman skrev:Men energi tar ju slut.

Precis. Och dessutom missar man en massa information medan man håller på och analyserar informationen man just fått.... GAAAHHH... enda lösningen är att totalt dominera samtalet. Då vet man åtminstone vad som har sagts....

Geeeze Gafsan, du låter jättevättig!

Eller möjligen totalt odräglig...

(allt sånt ligger i betraktarens öga, antar jag *s*)

av **Pieohpah** » 2013-01-12 0:35:39

Gafsan skrev:
Pieohpah skrev:
Gafsan skrev:
Precis. Och dessutom missar man en massa information medan man håller på och analyserar informationen man just fått.... GAAAHHH... enda lösningen är att totalt dominera samtalet. Då vet man åtminstone vad som har sagts....

Geeeze Gafsan, du låter jättevättig!

Eller möjligen totalt odräglig... (allt sånt ligger i betraktarens öga, antar jag *s*)

Jo, så är det.. Allt i betraktarens ögon,

av **Lindansare** » 2013-01-12 19:54:53

animal skrev:När det gäller förmågan att genuint gilla socialt samspel med "folk" och känna att det fyller några djupare behov är jag inte lika säker.

Själv har jag konsekvent gått bet på just "gilla"-biten.

Ja - där känner jag igen mig. Jag tycker också att jag behärskar konsten att kommunicera och socialt samspel om man är beredd att överse lite bristande ögonkontakt, att jag avbryter människor då och då, att jag tappar intresset för samspelet mitt i ett samtal eller att jag säger en del klumpiga saker. Men jag samspelar - om än lite fyrkantigt. Alla NT samspelar ju liksom inte funktionsfritt heller.

Men gilla det på ett djupare plan... Njä. Jag glömmer lätt bort mina vänner - har inget egentligt behov av att höra av mig mer än några enstaka gånger per år då jag vill umgås. :-)

av **Lindansare** » 2013-01-12 19:59:11

treeman skrev:Jag har i alla fall fått för mig att om man fått diagnosen Asperger så kommer man aldrig få en fullgod kommunikationsförmåga. Den kan vara någorlunda bra om man har energi att orka analysera dock. Men energi tar ju slut.

Det var en rätt bra beskrivning du gjorde iaf vad gäller mig (och jag vill inte gärna tala för någon annan). Jag klarar av kommunikation bra i mindre sammanhang, klarar av något fler personer om jag känner dem väl och vet hur de kommunicerar. (Dessutom är de som känner mig väl väldigt tydliga).

Jag har nog intuitivt löst det så genom åren att jag drar mig undan när det blir för många människor för att jag inte hinner med och inte orkar försöka hinna med i kommunikationen. Fortfarande går jag ofta från t ex lunchrummet när det kommer många dit. Jag har nog aldrig sett det som en svårighet, bara konstaterat att jag fungerar så.