Tar vi oss på lite för stort allvar, samt sätter oss på för "höga hästar" i Asperger-kollektivet, om ni ursäktar metaforerna? Eller är det helt enkelt en försvarslinje, man drar upp för att klara sig i NT-samhället...?

Det är högst individuellt skulle jag vilja påstå.

tahlia skrev:Det är högst individuellt skulle jag vilja påstå.

Ja, men gör det att man blir stressad eller på andra sätt påverkad, för att ta del av samhället, en som har klart synbara tillkortakommanden kanske inte känner samma spänning, som de inget syns utåt på, så att säga? En som stammar eller är utan ett ben, behöver inte direkt ha en skylt med vad som fattas, nu har dom det besvärligt ändå, men där är inte ett tvivel...

Jag själv började livet skyddad från alkohol rätt länge, och blev inte intresserad så mycket. Och rökning och narkotika har jag klarat mig från.

Men sedan tidigt i livet så har jag varit finkänslig om småsaker.

Så nu när det blir att "live amongst the dead", så har jag inte vilja att döma någonting. Jag tror dock att Bibeln säger att man behöver döma i någon mån, man kan ju inte sky "världens människor" helt.

Stackars missbrukare och alkoholister har jag hjärta för att vilja rädda. Och inte döma - vad hade dom för chans från början t.ex.?

Nuförtiden så gäller för mig att Bibeln (Romarbrevet) säger att man bör när man ser någonting istället döma sig själv - man har gjort sammalunda själv, förr i livet om inte annat!

Aspergersyn på saken vet jag inte exakt hur ni menar, mer än som sann människa, som också har missat.

Vet inte?
Jag upplever det som att jag själv har någon sorts miniminivå av grundmoral som gärna skulle kunna vara högre.
Därför är det...upprörande i brist på bättre ord, att det uppenbarligen finns människor som helt ogenerat skyltar med ännu lägre moral än det som jag anser vara en acceptabel grundnivå.
Eller det blir upprörande när det handlar om folk som uppenbarligen tänker och har en viss nivå av intelligens men ändå resonerar galet.

Har du (TS) nåt exempel på vad du menar? Nåt speciellt du tänker på?

Kan inte se att det finns nån hög gemensam moral här som de flesta är överens om? Snarare tvärtom så är det väldigt spretigt här sett till vad vi tycker är rätt och fel. I sån mån att vi har svårt att förstå hur en del andra kan ha de åsikter och moral den har?

Moggy skrev:Har du (TS) nåt exempel på vad du menar? Nåt speciellt du tänker på?

Att man läser på om vett och etikett t ex inför en tillställning (bara det överambitiöst), för att ha en hög moral som sen kan visa sig vara tveksam...

Står det "kom som du är" på ett inbjudningskort, blir det helt förvirrat och man övertolkar allt...

Ordet "casual" ger en kalla kårar, man anländer i jeans, naturligtvis har alla kavaj...

Nu var det mycket om klädsel, var kanske inte bara det jag tänkte på, utan snarare att man blir lite stiff upper lip, i desperata försök att så att säga platsa...

Tror inte det. Som yngre så hade jag en övertro på lag och moral, men efter diverse "incidenter" bl.a. med socialtjänsten, så inser jag att allt detta är relativt och subjektivt, och att det inte finns någon universell moral, bara folk som tror de har hög moral för att de håller med om kulturella fenomen. Detta är ju något helt annat än en universell moral. Inte sällan så är dessutom både lag och moral konstruerade för att passa folk som vill förtrycka oliktänkande.

rdos skrev: Detta är ju något helt annat än en universell moral. Inte sällan så är dessutom både lag och moral konstruerade för att passa folk som vill förtrycka oliktänkande.

Ja om inte annat så har de säkert försökt...

Jag tror att ni kanske har höga nivåer av normer som jag inte vet, men jag skulle skämma ögonen ur mig om jag snokade i folks badrumsskåp.

notwoodstock skrev:Jag tror att ni kanske har höga nivåer av normer som jag inte vet, men jag skulle skämma ögonen ur mig om jag snokade i folks badrumsskåp.

Bra exempel...

Fast å andra sidan:

Moral relativism may be any of several philosophical positions concerned with the differences in moral judgments across different people and cultures. Descriptive moral relativism holds only that some people do in fact disagree about what is moral; meta-ethical moral relativism holds that in such disagreements, nobody is objectively right or wrong; and normative moral relativism holds that because nobody is right or wrong, we ought to tolerate the behavior of others even when we disagree about the morality of it.

https://en.wikipedia.org/wiki/Moral_relativism

Det är väl det här med nivåerna på etiken och moralen, som kan gå fel som de neurotypiska har gratis eller en mer avslappnad inställning till, eftersom de inte direkt behöver jaga sin plats i tillvaron, eller i varje fall inte på samma sätt, när de besitter vad man kan förmoda är bättre självförtroende...

Folk tar sig själva på för stort allvar i allmänhet. De tror andra bryr sig jättemycket om dem (på gott eller ont). I verkligheten finns det alldeles för många människor för att det ska inträffa. Om 100 år är vi alla glömda. De enda som egentligen bryr sig är våra närmaste.

Jag fuskar en del på cykeln. Händer att jag cyklar på trottoaren där det inte är cykelbana. Cyklar mot enkelriktat här och där och kör lite fort och vårdslöst ibland.

Moggy skrev:Jag fuskar en del på cykeln. Händer att jag cyklar på trottoaren där det inte är cykelbana. .

Är du en sådan där jobbig person som fnyser och blänger om inte dom gående makar på sig?

slackern skrev:

Moggy skrev:Jag fuskar en del på cykeln. Händer att jag cyklar på trottoaren där det inte är cykelbana. .

Är du en sådan där jobbig person som fnyser och blänger om inte dom gående makar på sig?

Nä, kör aldrig nära gående och tar det lugnt om det är så att jag cyklar där jag inte ska cykla. Fast på GC-vägar kan jag väl tycka att gående inte behöver gå tre i bredd och ta upp hela vägne.

Moggy skrev:

slackern skrev:

Moggy skrev:Jag fuskar en del på cykeln. Händer att jag cyklar på trottoaren där det inte är cykelbana. .

Är du en sådan där jobbig person som fnyser och blänger om inte dom gående makar på sig?

Nä, kör aldrig nära gående och tar det lugnt om det är så att jag cyklar där jag inte ska cykla. Fast på GC-vägar kan jag väl tycka att gående inte behöver gå tre i bredd och ta upp hela vägne.

OK låter bra det för jag irriterar mig grymt på cyklister som inte respekterar gående på trottoaren. Jag förstår att du irriterar dig på folk som går i bredd och inte släpper förbi andra gående och cyklister.

Mammor som stannar upp och klumpar ihop sig med sina barnvagnar är ett annat irittationsmoment.

kiddie skrev:Folk tar sig själva på för stort allvar i allmänhet. De tror andra bryr sig jättemycket om dem (på gott eller ont). I verkligheten finns det alldeles för många människor för att det ska inträffa. Om 100 år är vi alla glömda. De enda som egentligen bryr sig är våra närmaste.

Tack!

/Bibelord:/