Jag säger morsan och farsan. Har nog aldrig använt mor och far.

kiddie skrev:Mor och far. När jag talar med dem säger jag mamma och pappa, men tycker det låter fjantigt att säga så när man talar om dem. Ibland säger jag min mamma och min pappa, men väldigt ofta säger jag min mor och min far och vid enstaka tillfällen mor och far. Jag hör dock väldigt sällan folk säga det.

Ungefär samma för mig, mor och far känns inte helt rätt men det är åtminstone det bästa alternativet numera. Mamma/pappa och morsan/farsan känns ännu mindre rätt.

kiddie skrev:Mor och far. När jag talar med dem säger jag mamma och pappa, men tycker det låter fjantigt att säga så när man talar om dem. Ibland säger jag min mamma och min pappa, men väldigt ofta säger jag min mor och min far och vid enstaka tillfällen mor och far. Jag hör dock väldigt sällan folk säga det.

Mor och far känns respektfullt. Jag har aldrig respekterat mina föräldrar (båda döda) , och skulle därför aldrig kunna tänka på dem som mor och far.

rapchic skrev:Kangero (eventuellt stavas det med två o), Har bara hört min morfar använda det och sedan översätta det till rikssvenska

Kangero finns nog kvar i norrländska dialekter, även om jag betvivlar att barn och tonåringar använder det.

Soyagumman skrev:gingo, när fler än en går
och då även gack

Verbet "stå" hade formerna "stodo" och "statt".

kiddie skrev:Emedan, enär, ehuru. Ord jag aldrig minns vad de betyder för de låter för lika andra ord.

Emedan = Eftersom, därför att
Enär = Eftersom
Ehuru = Fastän, trots att

Fast nej, inget av dem är vanliga idag.

Furienna skrev:

rapchic skrev:Kangero (eventuellt stavas det med två o), Har bara hört min morfar använda det och sedan översätta det till rikssvenska

Kangero finns nog kvar i norrländska dialekter, även om jag betvivlar att barn och tonåringar använder det.

Jo jag vet men jag har inte hört nån i min ålder (30) som använt det bara min morfar

rapchic skrev:

Furienna skrev:

rapchic skrev:Kangero (eventuellt stavas det med två o), Har bara hört min morfar använda det och sedan översätta det till rikssvenska

Kangero finns nog kvar i norrländska dialekter, även om jag betvivlar att barn och tonåringar använder det.

Jo jag vet men jag har inte hört nån i min ålder (30) som använt det bara min morfar

Visst är det så. Det verkar som att ordet "kangero" kommer från det finska språket, men det fick också en spridning bland svensktalande här i Norrland. Men idag skulle de flesta säga "spindel".

Och förresten... När jag läste om ordet "kangero" i den här tråden, så bestämde jag mig för att prata om det med min mamma. Och det är visst så att även jag har min morfar att tacka för att jag kan det ordet. Mamma lärde sig nämligen det av sin pappa.

Jag hör många säga far och mor men känns mest gammeldags och konstigt för mig.

Min morfar brukade säga att han ville ha krösamos (lingonsylt) på gröten. Jag har inte hört någon annan än han använda det ordet. Krösamaja i Emil i Lönneberga är väl det närmaste.

Solblomma skrev:Min morfar brukade säga att han ville ha krösamos (lingonsylt) på gröten. Jag har inte hört någon annan än han använda det ordet. Krösamaja i Emil i Lönneberga är väl det närmaste.

Sa den äldre generationen där jag växte upp också. Även de som inte säger det. de yngre, vet vad det är. Kommer från Västergötland.

DIProgan skrev:Jag hör många säga far och mor men känns mest gammeldags och konstigt för mig.

Skåningar? Tänker att det är vanligare där pga dansk påverkan?

Solblomma skrev:Min morfar brukade säga att han ville ha krösamos (lingonsylt) på gröten. Jag har inte hört någon annan än han använda det ordet. Krösamaja i Emil i Lönneberga är väl det närmaste.

Jag vill minnas att min far brukar dra någon skröna om en skollärare han hade som barn som var inflyttad och den enda i bygden som inte visste vad "krösabär" var. Och detta var också i Västergötland, antar att ordet bara används där. Här i Bohuslän har jag aldrig hört det men vi brukar i och för sig sällan prata om lingon.

Allestädes
Betyder överallt.

Huggorm skrev:

Solblomma skrev:Min morfar brukade säga att han ville ha krösamos (lingonsylt) på gröten. Jag har inte hört någon annan än han använda det ordet. Krösamaja i Emil i Lönneberga är väl det närmaste.

Jag vill minnas att min far brukar dra någon skröna om en skollärare han hade som barn som var inflyttad och den enda i bygden som inte visste vad "krösabär" var. Och detta var också i Västergötland, antar att ordet bara används där. Här i Bohuslän har jag aldrig hört det men vi brukar i och för sig sällan prata om lingon.

Bäret kalla(de)s även "kröson".

Huggorm skrev:

Solblomma skrev:Min morfar brukade säga att han ville ha krösamos (lingonsylt) på gröten. Jag har inte hört någon annan än han använda det ordet. Krösamaja i Emil i Lönneberga är väl det närmaste.

Jag vill minnas att min far brukar dra någon skröna om en skollärare han hade som barn som var inflyttad och den enda i bygden som inte visste vad "krösabär" var. Och detta var också i Västergötland, antar att ordet bara används där. Här i Bohuslän har jag aldrig hört det men vi brukar i och för sig sällan prata om lingon.

Men tydligen fanns ordet i Småland också, eftersom det finns med i "Emil i Lönneberga".

Furienna skrev:

Huggorm skrev:

Solblomma skrev:Min morfar brukade säga att han ville ha krösamos (lingonsylt) på gröten. Jag har inte hört någon annan än han använda det ordet. Krösamaja i Emil i Lönneberga är väl det närmaste.

Jag vill minnas att min far brukar dra någon skröna om en skollärare han hade som barn som var inflyttad och den enda i bygden som inte visste vad "krösabär" var. Och detta var också i Västergötland, antar att ordet bara används där. Här i Bohuslän har jag aldrig hört det men vi brukar i och för sig sällan prata om lingon.

Men tydligen fanns ordet i Småland också, eftersom det finns med i "Emil i Lönneberga".

Min morfar kom från Nässjö i Småland.

Solblomma skrev:Min morfar kom från Nässjö i Småland.

Ja, där ser man.

Vildsvin skrev:

DIProgan skrev:Jag hör många säga far och mor men känns mest gammeldags och konstigt för mig.

Skåningar? Tänker att det är vanligare där pga dansk påverkan?

Nä blandat.

Enligt wikipedia och SAOB har det tydligen hetat kröson även i Dalsland, Närke, Blekinge svenska delen av Finland och Estland också.

Kröser kan man väl också säga?

Krösor eller kröser är de former jag hört.
Den förra från Närke och den senare från Småland.

"Vi ska till myran och plocka snåttR."

Dialekter är roliga.

Fnaska i betydelse att smyga.