Ja, att skriva ned allt i ett brev tycker jag låter som en bra idé.

Han bör få veta varför du inte orkar med honom längre. Förhoppningsvis blir det en tankeställare.

Du skulle också kunna skriva avslutningsvis i brevet att detta är en förklaring hur du känner och att det tar för mycket av din energi att ha kontakt med honom oavsett vad han själv kommer med för förklaringar och ursäkter. Och att du därför inte kommer att svara på ev sms.

Jag tror också att han trots att han är en opålitlig vän sett dig som en vän (i periferin) och därför velat ha kontakt med dig igen. Han är kanske en sådan som inte vill klippa av kontakten plötsligt, medan många aspergare är tvärtom.

Frågan är vem det är som är en dålig kompis? Du låter inte så jättetrevlig direkt?

forgotten skrev:

Tardis89 skrev:Känner igen det där....Hade två kompisar på gymnasiet som sakta men säkert drog sig långt ifrån mig och jag kände mig bara som en börda som följde efter dom för att jag inte hade någon annan att vara med...

Och jag förstår fortfarande inte varför D: vad jag gjorde för fel....Är väl för att jag är konstig och annorlunda kanske....


Jag har haft fler vänner också som gjort samma sak..... Och personer jag dejtat har typ sprungit åt andra hållet och bara försvunnit!

undrar mer och mer vad som är fel på mig D:

Jag vet hur det är att ha så pass mycket självinsikt att man vet att man gör något fel, men inte kan sätta fingret på exakt vad det är. Det gör det ju så mycket svårare att jobba med sig själv. Vad ska man jobba med liksom?

Men precis!! och när man dessutom säger att man vill att de ska säga till om man gör ngt fel eller så men de gör aldrig det. Vilket gör att jag aldrig kan veta vad det är och gör (typ) samma misstag om och om igen. Mne jag vet ju inte vad det är som jag gör fel!! ;O
Så otroligt irriterande!!