Jag vet inte hur ni har det, men jag anser att de sociala svårigheterna beror på att vi tänker lite annorlunda. Det annorlunda tänkandet leder till - som ni redan vet - både positiva och negativa sidor. Kan man inte säga att det är en unik personlighet som ställer till med problem i vardagen?

Nej, det är ett syndrom som delas av människor med tämligen olika personligheter.

Asperger är inte min personlighet. Det är mitt handikapp. Och det är ett skithandikapp för mig.

Med tanke på att aspergare har sinsemellan lika olika personligheter som vem som helst är det rätt uppenbart inte en personlighet.

Men det beror väl på vad man ser som personlighet. Svårighet att läsa av människor i sociala sammanhang? Närsynthet? Kattallergi? Jag ser inte det som personlighetsdrag. Personlighetsdrag är egenskaper men inte alla egenskaper är personlighetsdrag.
DÄREMOT är jag övertygad om att autismen påverkar personligheten på så vis att om autismen skulle trollas bort skulle man vara en annan person. Men där tror jag att påverkan är olika stor beroende på hur svårt autistisk någon är.

Att se Asperger som ett personlighetsdrag snarare än som ett funktionshinder leder till att personer utan behov av hjälp köar för utredning för att lära sig mer om sig själva och på så vis förlänger utredningsköerna så att de som faktiskt behöver diagnos och hjälp måste vänta alldeles för länge.

Men måste det vara antingen eller? Det är klart att det inte är en personlighet, men nog har det ganska stor prägel åtminstone på min. Samtidigt är det ett funktionshinder i flera avseenden. Hur stort hindret är varierar beroende på övriga förutsättningar som tillgängligt stöd, mental ork och känsla av meningsfullt sammanhang. En del av mina styrkor har också att göra med min asperger. Det är dock inte alls självklart att jag kan ta tillvara dem, då hindren kommer i vägen. Genom att lära sig mer om sig själv kan hindren bli mer lätthanterliga, åtminstone tidvis, och de positiva dragen kan ges bättre rättvisa.

Nej det anser inte jag. Däremot präglar det oss, och därmed hur vi är och våra personligheter.

Tintomara Ariadne skrev:Men måste det vara antingen eller? Det är klart att det inte är en personlighet, men nog har det ganska stor prägel åtminstone på min. Samtidigt är det ett funktionshinder i flera avseenden. Hur stort hindret är varierar beroende på övriga förutsättningar som tillgängligt stöd, mental ork och känsla av meningsfullt sammanhang. En del av mina styrkor har också att göra med min asperger. Det är dock inte alls självklart att jag kan ta tillvara dem, då hindren kommer i vägen. Genom att lära sig mer om sig själv kan hindren bli mer lätthanterliga, åtminstone tidvis, och de positiva dragen kan ges bättre rättvisa.

Håller helt och hållet med Tintomara Ariadne. Jag skulle inte kunnat uttrycka det så här bra själv, så jag bara kopierar!

Alexis skrev:

Tintomara Ariadne skrev:Men måste det vara antingen eller? Det är klart att det inte är en personlighet, men nog har det ganska stor prägel åtminstone på min. Samtidigt är det ett funktionshinder i flera avseenden. Hur stort hindret är varierar beroende på övriga förutsättningar som tillgängligt stöd, mental ork och känsla av meningsfullt sammanhang. En del av mina styrkor har också att göra med min asperger. Det är dock inte alls självklart att jag kan ta tillvara dem, då hindren kommer i vägen. Genom att lära sig mer om sig själv kan hindren bli mer lätthanterliga, åtminstone tidvis, och de positiva dragen kan ges bättre rättvisa.

Håller helt och hållet med Tintomara Ariadne. Jag skulle inte kunnat uttrycka det så här bra själv, så jag bara kopierar!

Ja, det var bra skrivet.

Asperger kan beskrivas som en personlighetskategori, en kategori personligheter som samhället är dåligt anpassat efter, och som därför blir ett funktionshinder. Känns därför taskigt att man hädanefter grupperas ihop med personer med klassisk autism.

Tallerger skrev:Asperger kan beskrivas som en personlighetskategori, en kategori personligheter som samhället är dåligt anpassat efter, och som därför blir ett funktionshinder. Känns därför taskigt att man hädanefter grupperas ihop med personer med klassisk autism.

Ehum. De med aspergerdiagnos är redan hopbuntade här på forumet med personer med "klassisk autism" (för övrigt ingen diagnos) som inte har utvecklingsstörning.
Vilket oerhört okunnigt och fördomsfullt uttalande. Jag är benägen att helt taskigt bunta ihop med dig andra i kategorin "folk som inte vill buntas ihop med folk de tror ska ge dem själva dåligt rykte".

Folk tycker så jävla mycket. Nej, en diagnos är inte en personlighet. En personlighet har du i vardagen. En diagnos får du knappast om du inte har problem med arbetslivet eller om det inte är fara för din hälsa.

Min psykolog förklarade överdrivet glatt för mig att AS är ett fantastiskt personlighetsdrag som kommer ta mig långt i livet. Jag vet inte riktigt om jag gillade beskrivningen, det lät lite som att han precis upptäckt en gen i mitt DNA som gjorde så att jag kunde flyga. (Därför är jag lite tveksam till att det skulle vara ett personlighetsdrag.)

Schmetterling skrev:

Tallerger skrev:Asperger kan beskrivas som en personlighetskategori, en kategori personligheter som samhället är dåligt anpassat efter, och som därför blir ett funktionshinder. Känns därför taskigt att man hädanefter grupperas ihop med personer med klassisk autism.

Ehum. De med aspergerdiagnos är redan hopbuntade här på forumet med personer med "klassisk autism" (för övrigt ingen diagnos) som inte har utvecklingsstörning.
Vilket oerhört okunnigt och fördomsfullt uttalande. Jag är benägen att helt taskigt bunta ihop med dig andra i kategorin "folk som inte vill buntas ihop med folk de tror ska ge dem själva dåligt rykte".

Om jag bara slapp bli ihopbuntad med dig.

Tallerger skrev:

Schmetterling skrev:

Tallerger skrev:Asperger kan beskrivas som en personlighetskategori, en kategori personligheter som samhället är dåligt anpassat efter, och som därför blir ett funktionshinder. Känns därför taskigt att man hädanefter grupperas ihop med personer med klassisk autism.

Ehum. De med aspergerdiagnos är redan hopbuntade här på forumet med personer med "klassisk autism" (för övrigt ingen diagnos) som inte har utvecklingsstörning.
Vilket oerhört okunnigt och fördomsfullt uttalande. Jag är benägen att helt taskigt bunta ihop med dig andra i kategorin "folk som inte vill buntas ihop med folk de tror ska ge dem själva dåligt rykte".

Om jag bara slapp bli ihopbuntad med dig.

Varför? För att jag påpekar att du verkar okunnig?

Jag menar alltså inte att alla med asperger har samma personlighet (snarare tvärtom), jag menar att våra problem i vardagen kan bero på att vi tänker och fungerar väldigt annorlunda. Behov av rutiner kan till exempel bero på överdriven slarvig och pedantisk personlighet.

Mina problem tror jag beror på att jag dels är överdrivet känslig för intryck, dels för att jag tänker annorlunda och dels för att jag är extremt introvert. Det är alltså min unika/udda personlighet som ställer till med problem.

Autismsmurfen skrev:Jag menar alltså inte att alla med asperger har samma personlighet (snarare tvärtom), jag menar att våra problem i vardagen kan bero på att vi tänker och fungerar väldigt annorlunda. Behov av rutiner kan till exempel bero på överdriven slarvig och pedantisk personlighet.

Mina problem tror jag beror på att jag dels är överdrivet känslig för intryck, dels för att jag tänker annorlunda och dels för att jag är extremt introvert. Det är alltså min unika/udda personlighet som ställer till med problem.

Det är det fetade som gör att det inte är en personlighet enligt mig, utan något genomgripande avvikande i hjärnans funktion.

Schmetterling skrev:

Autismsmurfen skrev:Jag menar alltså inte att alla med asperger har samma personlighet (snarare tvärtom), jag menar att våra problem i vardagen kan bero på att vi tänker och fungerar väldigt annorlunda. Behov av rutiner kan till exempel bero på överdriven slarvig och pedantisk personlighet.

Mina problem tror jag beror på att jag dels är överdrivet känslig för intryck, dels för att jag tänker annorlunda och dels för att jag är extremt introvert. Det är alltså min unika/udda personlighet som ställer till med problem.

Det är det fetade som gör att det inte är en personlighet enligt mig, utan något genomgripande avvikande i hjärnans funktion.

På vilket sätt kan ens sätt att tänka inte ha med ens personlighet att göra?

"Avvikande i hjärnans funktion" låter väldigt negativt. Kan inte ett annorlunda tänk vara positivt i vissa sammanhang, och negativt i andra?

Jag skulle gå med på att kalla det ett personlighetsdrag.

Grav social dysfunktion som ett slags drag i personligheten.

Att något.är.avvikande är inte det samma som att det är sämre. Du lägger själv in en tolkning där.

Autismsmurfen skrev:

Schmetterling skrev:

Autismsmurfen skrev:Jag menar alltså inte att alla med asperger har samma personlighet (snarare tvärtom), jag menar att våra problem i vardagen kan bero på att vi tänker och fungerar väldigt annorlunda. Behov av rutiner kan till exempel bero på överdriven slarvig och pedantisk personlighet.

Mina problem tror jag beror på att jag dels är överdrivet känslig för intryck, dels för att jag tänker annorlunda och dels för att jag är extremt introvert. Det är alltså min unika/udda personlighet som ställer till med problem.

Det är det fetade som gör att det inte är en personlighet enligt mig, utan något genomgripande avvikande i hjärnans funktion.

På vilket sätt kan ens sätt att tänka inte ha med ens personlighet att göra?

"Avvikande i hjärnans funktion" låter väldigt negativt. Kan inte ett annorlunda tänk vara positivt i vissa sammanhang, och negativt i andra?

Jag har (naturligtvis) flera olika sätt att se på asperger,
och väljer bland dessa perspektiv efter sammanhang.

Om jag skulle till Försäkringskassan en dag ser jag AS som ett funktionshinder.
Men resten av årets 364 dagar ser jag snarare asperger som en intressant personlighetstyp, eftersom det perspektivet fungerar bättre för att skapa mig ett bra liv.
Det här är relativt enkel aspergerpsykologi (som aspergarna borde lära sig redan på gymnasiet, anser jag).

TORatANDET skrev:Jag har (naturligtvis) flera olika sätt att se på asperger,
och väljer bland dessa perspektiv efter sammanhang.

Om jag skulle till Försäkringskassan en dag ser jag AS som ett funktionshinder.
Men resten av årets 364 dagar ser jag snarare asperger som en intressant personlighetstyp, eftersom det perspektivet fungerar bättre för att skapa mig ett bra liv.
Det här är relativt enkel aspergerpsykologi (som aspergarna borde lära sig redan på gymnasiet, anser jag).

Vettigare går det knappast att säga det.

Autismsmurfen skrev:Jag menar alltså inte att alla med asperger har samma personlighet (snarare tvärtom), jag menar att våra problem i vardagen kan bero på att vi tänker och fungerar väldigt annorlunda.

Detsamma gäller väl alla andra allvarliga psykiska störningar också? Inte tänker och fungerar en schizofren eller en mongoloid likadant som en normal människa.

Ulfur skrev:Min psykolog förklarade överdrivet glatt för mig att AS är ett fantastiskt personlighetsdrag som kommer ta mig långt i livet. Jag vet inte riktigt om jag gillade beskrivningen, det lät lite som att han precis upptäckt en gen i mitt DNA som gjorde så att jag kunde flyga. (Därför är jag lite tveksam till att det skulle vara ett personlighetsdrag.)

Det tycker jag låter som en psykolog med goda ambitioner. Hälsa den gärna det.
Eftersom den mesta information som ges om asperger är negativ, behöver man tillföra även positiva synsätt, så att personer kan integrera det till en helhet som innehåller både positiva och negativa aspekter. Sen skall man ju leverera informationen effektivt så den inte fastnar helt i motstånd/försvar, vilket psykologen nog kan bli ännu bättre på.

Här är några länkar med positiva synsätt på AS:
http://aspergia.se/
(Rapportera inte döda länkar där, tack.)

Nej, nej, och NEJ! AS är en diagnos och kommer ALDRIG bli en personlighet. Dock din personlighet formar din AS istället.