Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Garanterat fel diagnos och Inflation i AS-diagnos?, två tvivlande kommentarer på Autismforums vuxenutredningssida.
Senast redigerad av linek 2011-05-04 16:27:02, redigerad totalt 1 gång.
linek skrev:Garanterat fel diagnos och Inflation i AS-diagnos?, två tvivlande kommentarer på Autismforums vuxenutredningssida.
Jag måste ju säga att jag har blivit rejält less på den sorts uppenbara utifrån-oförståelse Lisas inlägg andas. Ingenting hindrar att hennes scenario är korrekt i ett (litet, förmodar jag) antal enskilda fall, men generellt - nej, jag vet alltför många av oss, inte bara mig själv, som har farit illa av exakt den sortens oförståelse. Som förresten tycks mig ofta förenad med känslomässiga investeringar hos den oförstående som yttrar sig som en vilja att inte förstå. Resultatet lägger bara sten på börda och kan sabotera mycket om personen sitter i maktställning över en. "Lat", "du känner efter för mycket", "vi känner oss väl alla ibland [...]"... Jo, hoppas de får känna på det i ett annat liv.
Lisa skrev:Om det nu är som många tror att t ex Einstein mfl stora vetenskapare, konstnärer osv hade/har AS så betyder ju det att när så många idag diagnosticeras med AS pga av att de 'känner' sig utanför el på annat sätt udda, så kan det leda till att världen går miste om nya upptäckter, därför att dessa begåvade men förvisso känsliga personer nu betäcknas som handikappade och sätts i skyddad verkstad, ges stöd men stigmaticeras, vare sig de vill eller inte.
Här har hon däremot en brännande poäng. Men då kan hon ju börja med att se över sin egen och försöka påverka andras och samhällets syn på oss som intellektuella och kreativa krymplingar då. För i dagens hypade samhälle tror inte jag det finns något alternativ till att de känsligaste på ett eller annat sätt får kopplas av, och ju mer hypat det blir, desto fler kommer att behöva kopplas av. Men något sådant kan ju inte ökningen av NPF-diagnoser bero på .
Och det kan ju givetvis inte gå an att någon får tillfälle att göra nytta på begåvningsadekvat nivå trots att den får ett litet mer skyddat liv än de flesta. Ty varför skulle inte då alla andra också ha rätt det skyddet?
Ja, varför inte?
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 16:27:02, redigerad totalt 1 gång.
linek skrev:Garanterat fel diagnos och Inflation i AS-diagnos?, två tvivlande kommentarer på Autismforums vuxenutredningssida.
"Men att vanliga människor som känner sig udda och utanför, skall diagnosticeras i så stor omfattning som nu verkar ske, gör mig rädd och förvånad."
Men är det verkligen så?
Den bild jag har fått genom att googla precis efter samma info som Lisa, tycker jag snarare mig se att diagnoser som dystlexi, ADHD, Asperger börjar att bli en klassfråga.
Hur många av oss har genom ett felaktigt bemötande och feltolkningar sedan tidig barndom fått ett knäckt psyke - som en konsekvens av att vi har haft svårt att verbalisera våran upplevelser?
Medan de som är barn av föräldrar med lite högre utbildning, hamnar ju ganska snapt under terapi - vilket leder till tidig rätt diagnos, mindre psykiska problem m.m.
- Point being, det är ganska självklart att t.ex en person som mig själv som blir diagnossirrad med asperger i en ålder av 29, med återkommande depressioner, och ganska omfattande ångest problematik kommer att kosta samhället en hel del ressurser, och blir det för många sådana personer - vill man för eller senare försöka undvika den kostnaden. Åtminstone den bild jag har fått genom att läsa på olika forum var detta har tagits upp, och även något som jag kan se som en möjlig orsak till att region skåne totalt nekade ge mig en diagnos till trotts för att jag uppfyllde kriterierna, och jag fick göra en helt ny utredning i privat regi - finansierad av mig själv, för att få rätt diagnos. Säger inte att det är orsaken till att neuropsyk i Lund var så svåra att ha med att göra, men jag ser det som en möjlig orsak.
Samma allt detta prat med "allt för många med ADHD" - är det inte snarare tal om att vi i dag har långt större kunskap om sådana handikap än vad vi hade f.ex för 10 år sedan - vilket sätter större krav på samhället, ett krav och ansvar samhället egentligen inte önskar ta del av? - Åtminstone den bilden jag för...jag tror mycket bottnar i det ekonomiska, tyvärr.
Senast redigerad av Safek 2011-05-04 16:27:02, redigerad totalt 1 gång.
jag tvivlar varje dag.. sen jag fick min diagnos för typ 2veckor sen ^^
-jag är inte så smart som andra aspies är.(eller jo smart e jag väl, men jag har dåligt minne XD (Jag kommer inte ihåg citat och såna onödiga grejer och onödig fakta)
-inte så noggrann med grejer jag gör.
-Uhh, förstår ironi och skämt ^_^ (fast enligt mannen som gjorde utredningen fattade jag inte ironin i den lilla texten som han läste.)
-har inget special ämne.. Eller? vetinte om jag har de så är det att kolla på anime och spela nått spel på datorn.
-men jag e osocial när jag e hemma.. för jag e trött efter skolan men man får inte vara de
-Jag gillar att hänga med större gäng istället för en person. (kanske för jag e dålig på att kallprata, åhh då har jag aspergers )
--
men jag har säkert AS.. i en liten skala han som gjorde testen har inte gett mej så mycke info om just min "typ" av aspergers.. Han sa bara att jag är osocial.. men jag gillar att vara med vänner ^_^ bara att jag inte pallar o vara med dom efter skolan ^-^
--
ohh yeah... jag skrattar inte åt dåliga skämt
--
Min A.D.D är jag rätt så säker på att jag har
---------------------------------
allt de där jag skrev kanske tyder på att jag har apergers ;:P har bara en stereotyp i hjärnan om vad aspergers är (en nörd med stora glasögon, tunt långt hår, byxorna upp till armhålan) haha nää, inte så överdrivet men nästan .. har nästan inte läst något om AS. orkar inte..
-jag är inte så smart som andra aspies är.(eller jo smart e jag väl, men jag har dåligt minne XD (Jag kommer inte ihåg citat och såna onödiga grejer och onödig fakta)
-inte så noggrann med grejer jag gör.
-Uhh, förstår ironi och skämt ^_^ (fast enligt mannen som gjorde utredningen fattade jag inte ironin i den lilla texten som han läste.)
-har inget special ämne.. Eller? vetinte om jag har de så är det att kolla på anime och spela nått spel på datorn.
-men jag e osocial när jag e hemma.. för jag e trött efter skolan men man får inte vara de
-Jag gillar att hänga med större gäng istället för en person. (kanske för jag e dålig på att kallprata, åhh då har jag aspergers )
--
men jag har säkert AS.. i en liten skala han som gjorde testen har inte gett mej så mycke info om just min "typ" av aspergers.. Han sa bara att jag är osocial.. men jag gillar att vara med vänner ^_^ bara att jag inte pallar o vara med dom efter skolan ^-^
--
ohh yeah... jag skrattar inte åt dåliga skämt
--
Min A.D.D är jag rätt så säker på att jag har
---------------------------------
allt de där jag skrev kanske tyder på att jag har apergers ;:P har bara en stereotyp i hjärnan om vad aspergers är (en nörd med stora glasögon, tunt långt hår, byxorna upp till armhålan) haha nää, inte så överdrivet men nästan .. har nästan inte läst något om AS. orkar inte..
Senast redigerad av lolz 2011-05-04 16:27:02, redigerad totalt 1 gång.
Avdiagnosticerade vovven tvivlar i trådarna Sätts aspergers-diagnosen för lätt? och Efter upphävande av min diagnos Aspergers syndrom.
Senast redigerad av linek 2011-05-04 16:27:02, redigerad totalt 1 gång.
Jag tvivlar ständigt. Det går lite i cykler, ibland känns det rätt, ibland känns det helt fel och jag vill be världen om ursäkt för att jag tror att jag är något (dålig självkänsla - javisst).
En psykperson (minns ej korrekt benämning) utredde mig och vi "enades" om asperger istället för den här, vad heter den, PDD-NOS som jag tyckte kändes rätt flummig.
Jag tänker att, visst, om jag jämför mig med vissa människor är jag absolut en alien, men jämfört med många andra är jag hur normal som helst. Allt är relativt. Bara för att jag är en smula mer inåtvänd än många andra betyder inte det att jag är så jävla unik att jag förtjänar en egen diagnos. Speciellt när det finns de som får extra hjälp pga sin diagnos, medan jag klarar allt utmärkt, varför ska jag ha en diagnos då?
Eller utmärkt och utmärkt... Det funkar.
Någon gång kanske jag försöker mig på en ny utreding. Känns samtidigt lite deppigt att bli fråntagen den här diagnosen.
Jag är kluven.
En psykperson (minns ej korrekt benämning) utredde mig och vi "enades" om asperger istället för den här, vad heter den, PDD-NOS som jag tyckte kändes rätt flummig.
Jag tänker att, visst, om jag jämför mig med vissa människor är jag absolut en alien, men jämfört med många andra är jag hur normal som helst. Allt är relativt. Bara för att jag är en smula mer inåtvänd än många andra betyder inte det att jag är så jävla unik att jag förtjänar en egen diagnos. Speciellt när det finns de som får extra hjälp pga sin diagnos, medan jag klarar allt utmärkt, varför ska jag ha en diagnos då?
Eller utmärkt och utmärkt... Det funkar.
Någon gång kanske jag försöker mig på en ny utreding. Känns samtidigt lite deppigt att bli fråntagen den här diagnosen.
Jag är kluven.
Senast redigerad av locomotiv 2011-05-04 16:27:02, redigerad totalt 1 gång.
Sandra kände inte igen sig, fick AS ändrat till ADHD - se fjortonde svaret på startinlägget - skrev:Under min uppväxt kände jag att Asperger symptom inte stämde in på mej. Jag kom inte ens överens med personer som hade Asperger - eftersom de oftast var lugna och tillbakadragna, lite bessewisseraktiga, medan jag var raka motsattsen. Som 16 åring begärde jag att de skulle kolla mej för Asperger igen.
Senast redigerad av linek 2011-05-04 16:27:02, redigerad totalt 1 gång.
Jag fick veta min diagnos (högfungerande autism) den 18 november i år.
Ibland förstår jag ironi (om det är väldigt uppenbar ironi) och då tvekar jag en aning när det gäller att jag har autism.
Dock så gick jag i en klass i högstadiet där i princip alla var ironiska hela tiden. Då lär man ju sig. De skrek och ropade alltid "NEJ MEN OFTAAAA. NÄÄÄÄ, SÄLLAN VA?" osv, vilket ledde till att det blev väldigt lustigt för mig. Jag tyckte att det var väldigt konstigt att de ofta sa tvärtom vad de egentligen menade. Dock så brukade jag själv använda mig av den typen av ironi ibland (även fortfarande, ibland), eftersom att det lät så roligt.
I seriösa sammanhang och utan det otroligt ändrade röstläget, så kan jag däremot ha svårt för att förstå mig på ironi.
En annan sak som jag gör är att jag ofta svarar på retoriska frågor. Jag förstår inte alltid meningen med retoriska frågor. När jag lärde mig vad "retorisk" var så tyckte jag dock att det var roligt att använda det ordet mycket. Jag repeterar ofta ord och meningar, ibland omedvetet.
Just nu gillar jag: "dock", "eventuell", "relativ" och "helt enkelt".
Jag tappade tråden nu, känner jag. Det var inte meningen. Ska genast plocka upp den igen!
Jag tvivlar hur som helst i vissa lägen på att jag har autism. Främst på grund av min relativt goda förmåga att förstå ironi. Men i och för sig så får jag ibland höra "men, jag var ju ironisk!".
Enligt mina journaler så har jag väldigt många svårigheter, så jag borde antagligen inte oroa mig för att ha fått fel diagnos. Man får ju hoppas att psykologerna vet vad de gör.
Ibland förstår jag ironi (om det är väldigt uppenbar ironi) och då tvekar jag en aning när det gäller att jag har autism.
Dock så gick jag i en klass i högstadiet där i princip alla var ironiska hela tiden. Då lär man ju sig. De skrek och ropade alltid "NEJ MEN OFTAAAA. NÄÄÄÄ, SÄLLAN VA?" osv, vilket ledde till att det blev väldigt lustigt för mig. Jag tyckte att det var väldigt konstigt att de ofta sa tvärtom vad de egentligen menade. Dock så brukade jag själv använda mig av den typen av ironi ibland (även fortfarande, ibland), eftersom att det lät så roligt.
I seriösa sammanhang och utan det otroligt ändrade röstläget, så kan jag däremot ha svårt för att förstå mig på ironi.
En annan sak som jag gör är att jag ofta svarar på retoriska frågor. Jag förstår inte alltid meningen med retoriska frågor. När jag lärde mig vad "retorisk" var så tyckte jag dock att det var roligt att använda det ordet mycket. Jag repeterar ofta ord och meningar, ibland omedvetet.
Just nu gillar jag: "dock", "eventuell", "relativ" och "helt enkelt".
Jag tappade tråden nu, känner jag. Det var inte meningen. Ska genast plocka upp den igen!
Jag tvivlar hur som helst i vissa lägen på att jag har autism. Främst på grund av min relativt goda förmåga att förstå ironi. Men i och för sig så får jag ibland höra "men, jag var ju ironisk!".
Enligt mina journaler så har jag väldigt många svårigheter, så jag borde antagligen inte oroa mig för att ha fått fel diagnos. Man får ju hoppas att psykologerna vet vad de gör.
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Märkligt omodern IQ-artikel i Svenskan ger luft åt överbegåvningsförespråkarna i barndiagnosdebatten.
SvD 11 okt 2011 - Allt du inte visste om särbegåvning skrev:
Asperger eller särbegåvning?
Särbegåvade personer riskerar att felaktigt få diagnosen Aspergers syndrom. Ett av symptomen för denna funktionsnedsättning är intensiv fokusering på specialintressen – något man även ser hos många särbegåvade personer.
Men det finns också tydliga skillnader. Exempelvis har personer med Asperger ofta svårt att leva sig in i andra människors situation, medan särbegåvade ofta uppvisar stor empati. Och medan barn med Asperger oftast är oförmögna att interagera med andra barn som delar deras specialintresse, umgås och samtalar särbegåvade barn gärna med andra som delar deras fascination för ett ämne.
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
linek skrev:Märkligt omodern IQ-artikel i Svenskan ger luft åt överbegåvningsförespråkarna i barndiagnosdebatten.SvD 11 okt 2011 - Allt du inte visste om särbegåvning skrev:
Asperger eller särbegåvning?
Särbegåvade personer riskerar att felaktigt få diagnosen Aspergers syndrom. Ett av symptomen för denna funktionsnedsättning är intensiv fokusering på specialintressen – något man även ser hos många särbegåvade personer.
Men det finns också tydliga skillnader. Exempelvis har personer med Asperger ofta svårt att leva sig in i andra människors situation, medan särbegåvade ofta uppvisar stor empati. Och medan barn med Asperger oftast är oförmögna att interagera med andra barn som delar deras specialintresse, umgås och samtalar särbegåvade barn gärna med andra som delar deras fascination för ett ämne.
Fast om man läser artikeln lite noggrannare så står det att det bara finns 18 särbegåvade personer i hela Sverige. Och det finns ju betydligt fler som har AS. Så det är ju bara en bråkdel som skulle kunna bli feldiagnostiserade.
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
slackern skrev:linek skrev:Märkligt omodern IQ-artikel i Svenskan ger luft åt överbegåvningsförespråkarna i barndiagnosdebatten.SvD 11 okt 2011 - Allt du inte visste om särbegåvning skrev:
Asperger eller särbegåvning?
Särbegåvade personer riskerar att felaktigt få diagnosen Aspergers syndrom. Ett av symptomen för denna funktionsnedsättning är intensiv fokusering på specialintressen – något man även ser hos många särbegåvade personer.
Men det finns också tydliga skillnader. Exempelvis har personer med Asperger ofta svårt att leva sig in i andra människors situation, medan särbegåvade ofta uppvisar stor empati. Och medan barn med Asperger oftast är oförmögna att interagera med andra barn som delar deras specialintresse, umgås och samtalar särbegåvade barn gärna med andra som delar deras fascination för ett ämne.
Fast om man läser artikeln lite noggrannare så står det att det bara finns 18 särbegåvade personer i hela Sverige. Och det finns ju betydligt fler som har AS. Så det är ju bara en bråkdel som skulle kunna bli feldiagnostiserade.
Förlåt jag själv läste inte så nog jag kollade upp hur det var det stod extrem särbegåvning.
Abbervition stort grattis du är unik går bara 2 som du på miljonen
Grundläggande särbegåvning IQ 112-115 (1 av 5 personer)
Måttlig särbegåvning IQ 125-130 (1 av 35 personer)
Hög särbegåvning IQ 140-150 (1 av 600 personer)
Extrem särbegåvning IQ 155-160 (1 av 500.000 personer)
http://hj.se/hlk/forskning/personal/chi ... ioner.html
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Landstinget i Stockholm sviker den psykiatriska vården – Carina Hellström, överläkare, spec. psykiatri skrev:Vi kan få tillbaka patienter som efter fyra timmar fått diagnosen Aspergers syndrom (AS) utan att egentligen uppfylla några kriterier. Deras berättelser och problembeskrivning har feltolkats. Utredaren har fastnat i sin egen kartbild utan att lyfta blicken och ställer ledande frågor som går snabbt. Patienten hinner i ett sådant fall inte tänka efter ordentligt och ge utförliga svar på frågorna utan på sin höjd svara ja eller nej. Man letar bevis på det man bestämt sig för att finna. Att gilla ridning har till exempel av en utredare klassats som ett ”begränsat, repetitivt och stereotypt intresse.”
Välfungerande patienter med familj och heltidsarbete, som möjligen trodde sig ha ADHD, kommer tillbaka upprörda över att i stället ha fått en AS-diagnos och dessutom blivit erbjudna överföring till Habiliteringen och LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Andra som felaktigt fått samma diagnos har lättade kunnat konstatera att ingen längre vågar sätta sig emot deras vilja eller ställa krav. De har fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning. Patienterna har fått med sig ett papper på sin diagnos och en kopia på utredningen. De behöver aldrig lyssna på andra förklaringar till sina problem. Detta eftersom AS är ett genomgripande, medfött funktionshinder, som personen aldrig blir fri ifrån. Det är därför extremt viktigt att sådana utredningar genomförs på ett korrekt sätt och att slutresultatet blir det rätta.
…
Neuropsykiatriska tillstånd har kommit i ropet och en glidning i diagnoskriterierna har skett, särskilt bland autismspektrumstörningar. Man menar och lär ut att AS kan vara osynligt, bara synas i testningen eller, vill jag påstå, i deras tolkningar. Alla behöver som en konsekvens av dessa resonemang därför en utredning. Man struntar glatt i grundläggande diagnoskriterier och blandar dessutom samman dem med kriterierna för personlighetsstörningar. Dessa idéer drivs av personer som inte bara brinner för sitt arbete utan även kan ha egna vinstintressen i verksamheten när landstinget inte klarar av ett massivt utredningstryck.
Ur debattartikel i Dagens samhälle. Funnen via aktuell artikel av samma hand i Läkartidningen – Finns det plats för klarspråk? Om psykiatrins välförtjänt dåliga rykte
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Debattartikeln skrev:Välfungerande patienter med familj och heltidsarbete, som möjligen trodde sig ha ADHD, kommer tillbaka upprörda över att i stället ha fått en AS-diagnos och dessutom blivit erbjudna överföring till Habiliteringen och LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Andra som felaktigt fått samma diagnos har lättade kunnat konstatera att ingen längre vågar sätta sig emot deras vilja eller ställa krav. De har fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning. Patienterna har fått med sig ett papper på sin diagnos och en kopia på utredningen. De behöver aldrig lyssna på andra förklaringar till sina problem. Detta eftersom AS är ett genomgripande, medfött funktionshinder, som personen aldrig blir fri ifrån
Eftersom de öht velat ha en utredning så är det ju något som inte fungerat, så helt "välfungerande" är de ju inte. Om de har ADD/ADHD i stället för AS, så har de blivit feldiagnosticerade och kan då inte få den medicin de behöver för att fungera.
Men om man redan har ett arbete och det fungerar, varför skulle man öht vilja göra en utredning? Har svårt att tro att man skulle välja ett liv med sjukersättning och LSS i stället för arbete och lön. Ingen tvingas heller till detta liv, om arbetsgivaren är nöjd med ens arbete. (Jag blev tvingad men min arbetsgivare ville ju bli av med mig.)
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Alien skrev:Debattartikeln skrev:Välfungerande patienter med familj och heltidsarbete, som möjligen trodde sig ha ADHD, kommer tillbaka upprörda över att i stället ha fått en AS-diagnos och dessutom blivit erbjudna överföring till Habiliteringen och LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Andra som felaktigt fått samma diagnos har lättade kunnat konstatera att ingen längre vågar sätta sig emot deras vilja eller ställa krav. De har fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning. Patienterna har fått med sig ett papper på sin diagnos och en kopia på utredningen. De behöver aldrig lyssna på andra förklaringar till sina problem. Detta eftersom AS är ett genomgripande, medfött funktionshinder, som personen aldrig blir fri ifrån
Eftersom de öht velat ha en utredning så är det ju något som inte fungerat, så helt "välfungerande" är de ju inte. Om de har ADD/ADHD i stället för AS, så har de blivit feldiagnosticerade och kan då inte få den medicin de behöver för att fungera.
Men om man redan har ett arbete och det fungerar, varför skulle man öht vilja göra en utredning? Har svårt att tro att man skulle välja ett liv med sjukersättning och LSS i stället för arbete och lön. Ingen tvingas heller till detta liv, om arbetsgivaren är nöjd med ens arbete. (Jag blev tvingad men min arbetsgivare ville ju bli av med mig.)
Fast det finns ju en massa andra diagnoser som kan ge liknande symptom och är diferinsialdiagnoser. Skillnaden är att NPF är medfödda och är mer eller mindre kroniska.
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Jo, de kan i så fall vara feldiagnosticerade, men en diagnos har de troligen.
Och har man fått diagnosen AS (med rätt el orätt), så måste man inte berätta det för sin arbetsgivare, begära sjukersättning och LSS och nöja sig med ett overksamt liv i fattigdom. Eller är det vad folk tror?
Och har man fått diagnosen AS (med rätt el orätt), så måste man inte berätta det för sin arbetsgivare, begära sjukersättning och LSS och nöja sig med ett overksamt liv i fattigdom. Eller är det vad folk tror?
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Alien skrev:Jo, de kan i så fall vara feldiagnosticerade, men en diagnos har de troligen.
Och har man fått diagnosen AS (med rätt el orätt), så måste man inte berätta det för sin arbetsgivare, begära sjukersättning och LSS och nöja sig med ett overksamt liv i fattigdom. Eller är det vad folk tror?
Ja man söker ju inte för psykiatrisk vård om man inte har några som helst problem är väll ganska så självklart. Men som sagt depression är en differnsialdiagnos till AS för att man kan bli ganska så isolerad och inte vilja träffa andra människor. Så därför är det så pass viktigt att göra en grundlig utredning och höra efter om problemen har funnits med sedan barndomen. Så måste man utesluta sexuella övergrepp eller andra övergrepp om dom kan förklara beteendet bättre. Därför är det ett omfattade detektivarbete som måste göras så att inte problemen har uppstått hastigt och lustigt när patienten fyllde 30 med familj och barn pga att livspysslet inte fungerar.
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Alien skrev:Eftersom de öht velat ha en utredning så är det ju något som inte fungerat, så helt "välfungerande" är de ju inte.
Vad jag förstår så borde det ju finnas en hel del dokumentation om hur man haft det tidigare i livet som utredarna kan titta på som t.ex. upprepade kontakter med vården, journalanteckningar, sjukskrivningsperioder, perioder av arbetslöshet o.s.v.
Här är ett inlägg från en annan tråd angående differentialdiagnoser:
Om NPF-diagnoser och deras tillämpning (delad tråd)
mar0der skrev:Wine skrev:Kan följande diagnoser, AS, ADHD, bipolär samt borderline förekomma samtidigt? Det verkar som att det måste vara rätt knepigt att särskilja dem från varandra? Har läst att ADHD och borderline har snarlika symptom och att det händer att folk feldiagnostiseras med ADHD fast de har borderline. En person som har borderline men feldiagnostiserats med ADHD och får preparat egentligen avsedda för ADHD som Concerta eller Strattera, hur påverkas personen av dessa läkemedel i så fall?
Det du frågar är, enligt mig, en av orsakerna till både över- och underdiagnostiseringen vi diskuterat här i tråden tidigare. Alltså att särskilja mellan närliggande diagnoser (differentialdiagnostik). Borderline och ADHD har absolut snarlika symtom och vissa grenar inom forskningen hävdar att de till och med är samma sak, samt vissa anser att det 'börjar' med en ADHD och övergår i en personlighetsstörning typ borderline. Åsikterna är många och kunskapen är väl sådär kan man tycka och det är den kompetensen som gör att det sätts diagnoser felaktigt. Antingen är man inte tillräckligt påläst eller så missar man mycket vid differentialdiagnostiken pga otillräcklig tid att utreda, som att ta en ordentlig anamnes.
Det är många som 'svarar' på centrastimulerande läkemedel som inte nödvändigtvis har en uppmärksamhetsstörning eftersom läkemedlet slår mot de symtom är kännetecknande även för andra psykiatriska besvär som depression, ångestsyndrom och även personlighetsstörningar. Som en psykiater uttryckte sig på en konferens jag var på för ett tag sedan lite 'bryskt' men talande: "Vi kan ju inte skriva ut concerta till alla som är lite arga och ouppmärksammade"
ADHD, AS, Bipolär, OCH borderline. Om någon har de diagnoserna så har man verkligen missat något enligt min mening. Detta är verkligen ingen vanlig kombination. Blir en patient tillräckligt sjuk så kan den rent kriteriemässigt uppfylla halva DSM manualens diagnoser, så man får ju vara professionell i situationer när dessa personer kommer upp för utredning och se till vad som verkligen är problemet och se till vilken eller vilka diagnoser som kan hjälpa personen bäst.
Enligt sidan 21 i pdf dokumentet som jag länkar till här så står det t.ex. att man ska ta hänsyn vid utredningsprocessen till att drogeffekter, abstinens kan likna ADHD symptom:
http://www.slso.sll.se/upload/CePF/Neur ... dad%5D.pdf
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Tvivlar verkligen inte på diagnosen. Gerlands bok åkte med i lånehögen, men föga trodde jag att jag skulle hitta "mig själv" däri. Sedan vidtog några år där jag på psyk försökte påvisa att det finns aspergere och att det är det enda som passar in på alla mina tillkortakommanden och konstigheter utan att skuldbelägga mitt faktiska jag. Kanske var det bra att jag fick lägga pussel genom att hitta fler böcker och små inslag på tv, för psykvården motarbetade mig. "Om du har aspergers skulle du ju inte ha förmåga att läsa en bok om det". Tack för den.
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
linek skrev:Märkligt omodern IQ-artikel i Svenskan ger luft åt överbegåvningsförespråkarna i barndiagnosdebatten.SvD 11 okt 2011 - Allt du inte visste om särbegåvning skrev:
Asperger eller särbegåvning?
Särbegåvade personer riskerar att felaktigt få diagnosen Aspergers syndrom. Ett av symptomen för denna funktionsnedsättning är intensiv fokusering på specialintressen – något man även ser hos många särbegåvade personer.
Men det finns också tydliga skillnader. Exempelvis har personer med Asperger ofta svårt att leva sig in i andra människors situation, medan särbegåvade ofta uppvisar stor empati. Och medan barn med Asperger oftast är oförmögna att interagera med andra barn som delar deras specialintresse, umgås och samtalar särbegåvade barn gärna med andra som delar deras fascination för ett ämne.
Snacka om att se saker i svart eller vitt.
Många särbegåvade personer har nog starka och snäva intressen mycket riktigt, men många av dessa har antagligen också AS eller drag utav det. AS är ju inte något som man har antingen 100% eller 0%. Plus att en utredning om AS ska ju visa om personen lider av sin AS så pass mkt att den inte kan arbeta heltid eller behöver hjälp på olika sätt. Många kognitiva förmågor testas i utredningen (eller ska åtminstone) och ingen lär väl få en diagnos enbart på premisserna "ensamvarg som sysslar med specialintressen". Så den där artikeln finner jag rätt befängd ur den synvinkeln.
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
@adenin, det är väl få grupper som har så stor kunskap om sin diagnos och tillkortakommanden som just Aspergare...
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Hmm tycker denna diskussion känns igen sedan tidigare
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Samtal med en utomjording – Staffan Rislund Törner i Pedagogiskt Perspektiv skrev:Det är inte första gången jag möter en person med grav Asperger som tvivlar på sin diagnos. Just de problem som hör ihop med Aspergers syndrom hindrar ofta dessa människor att förstå att de påfrestningar de upplever i stor utsträckning kan förklaras av funktionsnedsättningen. Istället skapar man andra förklaringar. Evas är att hon är lat, egoistisk och moraliskt defekt.
Rislund Törner var tidigare aktuell i tråden som tvivlande på hälften av habiliteringens aspergerdiagnoser. Här får han istället en patient att tro på diagnosen.
PDF-länk till tvivelartikeln i Psykologtidningen nummer 3, 2009, sida 14.
Re: Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)
Psykologtidningen nr 3/2009 skrev:Feldiagnostisering av Aspergers syndrom
Psykolog Staffan Rislund Törner, som arbetar inom habiliteringen i Södertälje, uppskattar att runt hälften av de personer med Aspergers syndrom som han möter är feldiagnostiserade. Att felaktigt få diagnosen innebär ofta stora konsekvenser för individen.
Läs mer i nya numret!
Har för mig att jag läst någon gång att om en person fått AS diagnos som barn så kan symtomen "mildras" så pass med tiden att personen i vuxen ålder inte längre uppfyller kriterierna för att få diagnosen, kanske är det så?
Återgå till Aspergare och vården