Borsjtjskvätt innehåller en halvlurig övergång från r-ljud över tje-ljud och sje-ljud till s-ljud. Det är ett ord som i Sverige antagligen mest används vid diktionsövningar för körer o.dyl.

Dagobert skrev:Kaltstartkraftstoffdüse, Kraftstoffschlauchstutzen och Streichholzschachtel är för mig tungvrickare. S uttalas sch. Försök.

Schubbetriebsgemischanreicherungsventil är lättare, mest bara långt.

Men jag talar ju inte tyska; vad tycker genomsnittstysken om de där orden - eller är det svermanska?

Lakrits skrev:Borsjtjskvätt innehåller en halvlurig övergång från r-ljud över tje-ljud och sje-ljud till s-ljud. Det är ett ord som i Sverige antagligen mest används vid diktionsövningar för körer o.dyl.

Var kommer det extra j:et ifrån?

atoms skrev:

Lakrits skrev:Borsjtjskvätt innehåller en halvlurig övergång från r-ljud över tje-ljud och sje-ljud till s-ljud. Det är ett ord som i Sverige antagligen mest används vid diktionsövningar för körer o.dyl.

Var kommer det extra j:et ifrån?

Dels är tanken att efterlikna det ryska uttalet där sje-ljudet följs av ett tje-ljud, dels är det så ordet stavas när det translittereras från ryskan.

Edit: Enligt SAOL är det dessutom så det skrivs på svenska.

Lakrits skrev:

atoms skrev:

Lakrits skrev:Borsjtjskvätt innehåller en halvlurig övergång från r-ljud över tje-ljud och sje-ljud till s-ljud. Det är ett ord som i Sverige antagligen mest används vid diktionsövningar för körer o.dyl.

Var kommer det extra j:et ifrån?

Dels är tanken att efterlikna det ryska uttalet där sje-ljudet följs av ett tje-ljud, dels är det så ordet stavas när det translittereras från ryskan.

Edit: Enligt SAOL är det dessutom så det skrivs på svenska.

så var det ock i min SAOL.

Om man uttalar det långsamt är det inte så svårt.

Flyg fula fluga flyg - och den fula flugan flög.

atoms skrev:Om man uttalar det långsamt är det inte så svårt.

*Håller tummarna för en hjärnblödning med påföljande afasi*

Lakrits skrev:

atoms skrev:

Lakrits skrev:Borsjtjskvätt innehåller en halvlurig övergång från r-ljud över tje-ljud och sje-ljud till s-ljud. Det är ett ord som i Sverige antagligen mest används vid diktionsövningar för körer o.dyl.

Var kommer det extra j:et ifrån?

Dels är tanken att efterlikna det ryska uttalet där sje-ljudet följs av ett tje-ljud, dels är det så ordet stavas när det translittereras från ryskan.

Edit: Enligt SAOL är det dessutom så det skrivs på svenska.

Det är det ukrainska uttalet man efterliknar, bildade ryssar slutade uttala bokstaven щ som sjtj för 200 år sedan. När kommunisterna bestämde att analfebetismen skulle utrotas var man väldigt noga med att alla ryska barn skulle lära sig standarduttalet.

Modernt ryskt uttal

Ukrainskt och äldre ryskt uttal.

De ryssar jag känner är alla disputerade och samtliga uttalar ordet med -sjtj.

Tillägg: Det gäller f.ö. även de disputerade litauer jag känner. När de talar ryska, förstås.

Gurka uttalas väldigt olika beroende på vad man har för dialekt..
Om du är 08:a kan d bli speciellt med Göööörka t ex

På norska heter det agurk http://no.wikipedia.org/wiki/Agurk

Zima33 skrev:På norska heter det agurk http://no.wikipedia.org/wiki/Agurk

På danska heter det agurk http://dk.wikipedia.org/wiki/Agurk

Om borsjtj: alltså, sånt där går inte att förenkla. Till och med i ett litet och rätt hårt likriktat språk som svenska finns massor med dia- och sociolektala skillnader, även om man inskränker sig till "bildat" uttal (eller vad som till nyligen gällde som bildat; mina jämnåriga och yngre är nästan aldrig bildade nog att känna igen regionalt högspråk från andra områden än sitt eget). Inte heller brukar påbud från en regim ha det totala inflytande över folks språkbruk lekfolk alltid föreställer sig.

Så, med all reservation för en wiki som källa till någonting, jag tror den här sajten ger en mindre missvisande bild av gängse uttal än två (2) ljudexempel (som vem har etiketterat?): http://en.wiktionary.org/wiki/борщ. Där kan man ana att kanske inte ens det t som en gång fanns mellan glidljuden (och finns kvar i polskan, t.ex. i Barszcz, Szczecin) kan räknas ut helt riktigt än.

(För övrigt undrar jag om inte det ukrainska ordet är lånat från ryskan. Ljudlagsenligt borde det lyda birsjtj?)

Zombie skrev:Barszcz

Menade barszcz — ingen ort, utan borsjtj på polska.

Zombie skrev:(För övrigt undrar jag om inte det ukrainska ordet är lånat från ryskan. Ljudlagsenligt borde det lyda birsjtj?)

Tror jag tänkte fel. Två sorters "o" i ukrainskan.

Vildsvin skrev:Det är det ukrainska uttalet man efterliknar, bildade ryssar slutade uttala bokstaven щ som sjtj för 200 år sedan. När kommunisterna bestämde att analfebetismen skulle utrotas var man väldigt noga med att alla ryska barn skulle lära sig standarduttalet.

Underligt, personen som lärt mig ryskt uttal uttalar щ som sjtj och har akademisk bakgrund.

En tungvrickare mina föräldrar försökt att lära mig (nu lyckades jag googla fram den från boken Om ordlekar):

Gustaf Cederschiöld skrev:Fuhrleute, die vor einen Chokoladen-Laden Laden laden, laden Laden-Mädchen zum Tanz ein

En till (den har jag dock inte lyckats googla fram, min mamma skrev ner den nyss och det kan hända att den inte är helt korrekt):

Once there was a writer who taught his son to write Wright right. He said: Don’t write Wright awry. Write Wright right.

Angående borsjtj: Om ryssarna "uttalar sjtj" beror ju helt på vad man menar med den väldigt approximativa transkriptionen sjtj. Svenskans normala tj är som bekant inte längre en affrikata som det väl var när man fann upp transkriberingen, och ryskans uttal har också förändrats sen dess.

Ryssarna skiljer ju fortfarande på ш och щ på ett eller annat sätt, exakt hur varierar väl beroende på dialekt kan jag tänka (vet inte alls hur). Men uttalet [ʃʧʲ] med frikativa plus affrikata (alltså шч) torde väl vara rätt så ute i standardryska. Istället är väl det vanliga [ʃʲː], ett förlängt sj som dessutom är palataliserat (jämför att ч är palataliserad). Den enda skillnaden är ju att man förlorat t-föreslaget i mitten av klustret.

Soppan är god, för övrigt.

... vad nu "standardryska" är. Finns kanske inte en av den heller.
När Sten Frykberg, den gamle önskekonsertmästaren i radio, spelade något av Rodión Sjtjedrín brukade han tala om att någon hade tipsat honom om "galoschtjuv" som uttalshjälp.

Kaprifolranka skrev:Angående borsjtj: Om ryssarna "uttalar sjtj" beror ju helt på vad man menar med den väldigt approximativa transkriptionen sjtj. Svenskans normala tj är som bekant inte längre en affrikata som det väl var när man fann upp transkriberingen, och ryskans uttal har också förändrats sen dess.

Ryssarna skiljer ju fortfarande på ш och щ på ett eller annat sätt, exakt hur varierar väl beroende på dialekt kan jag tänka (vet inte alls hur). Men uttalet [ʃʧʲ] med frikativa plus affrikata (alltså шч) torde väl vara rätt så ute i standardryska. Istället är väl det vanliga [ʃʲː], ett förlängt sj som dessutom är palataliserat (jämför att ч är palataliserad). Den enda skillnaden är ju att man förlorat t-föreslaget i mitten av klustret.

Soppan är god, för övrigt.

Jag har finlandssvenska rötter och skiljer därmed, till skillnad från rikssvenktalande, mellan sje-ljud och tje-ljud. Jag har förstått att den ljudliga distinktionen dem emellan är något rikssvenskar finner alltför komplicerat.

Tja, riktigt alla rikssvenskar är inte förlorade. Men det är konstigt vad många helt enkelt inte hör.
Och då har jag ändå hört x antal rikssvenskar (av äldre årgångar) hävda att finlandssvenskarna uttalar "sje" som "tje".

Förresten har jag personligen hört en och annan gammal stöt irl fortfarande uttala "tje" som affrikata, alltså med t-förslag. På rikssvenska.

Zombie skrev:Tja, riktigt alla rikssvenskar är inte förlorade. Men det är konstigt vad många helt enkelt inte hör.
Och då har jag ändå hört x antal rikssvenskar (av äldre årgångar) hävda att finlandssvenskarna uttalar "sje" som "tje".

Det enda jag har blivit "mobbad" för är just det uttalet, så jag förändrade sje-ljudet till något mellanting mellan gutturalt rosslande och vasst hyssjande. Min lärarinna hörde skillnaden, men för de övriga var det som att låta en ordblind leda en tondöv.

Lakrits skrev:Jag har finlandssvenska rötter och skiljer därmed, till skillnad från rikssvenktalande, mellan sje-ljud och tje-ljud. Jag har förstått att den ljudliga distinktionen dem emellan är något rikssvenskar finner alltför komplicerat.

Nog uttalar de allra flesta svenskar sje-ljud och tje-ljud på olika sätt, även om sje-ljudet kan uttalas på olika sätt. Skina och Kina t.ex. Eller Stjärna och Kärna.