Vad skall man säga om man skall vara PK?
"Jag har tornedalsfinskt påbrå" eller "jag har meänkieli-påbrå"? Det sistnämnda är ju så svårt att böja, men jag har läst att ordet "tornedalsfinska" inte riktigt gillas, eftersom språket även talas i Lappland. Men om man menar det folk som talar språket kan man väl inte säga "han är meänkieli", eftersom det, om jag inte minns fel, betyder "vårt språk"? Lite som att säga att någon är "romani".

Och vad pratar egentligen kvänerna i norska Finnmark? Är kvänska samma sak som meänkieli?

Det är rätt, meänkieli är språket vilket ibland kallas för tornedalsfinska.
Tornedalning är väl den "korrekta" namnet.

Jag har läst att det inte är politiskt korrekt att säga tornedalsfinska, eftersom språket även talas i delar av Lappland. Meänkieli skall det heta. Men vad heter en person som talar detta språk, då? Meänkieli betyder "vårt språk", så att säga "han är meänkieli" skulle vara lite som att säga "han är franska". Meänkielifolket har jag sett, men meänkieliperson kan man väl inte säga?
Och vad heter det då som predikatsfyllnad? Meänkielisk!? "Jag har meänkieliskt påbrå", nä, det låter helt galet. Kvänsk? Men det syftar väl på finsktalande i Norge?

Efter att ha googlat lite verkar det som om tornedalsfinnar och kväner (eller lantalaiset) är samma folk i grund och botten, men kväner är just den nordliga grupp som bor i Lappland. Om man vill kalla sig tornedalsfinne, kvän eller något annat är främst något man bestämmer själv, tydligen.

Lantalaiset tycker jag ligger närmast. Tornedalsfinne är för mig ett ord som används av svenskar, tornedaling när man benämner sig själv på svenska och kvän behövs det väl en lektion i historia för att förstå. Sen tror jag kväner även är norskans benämning på befolkningen i Nordnorge som utvandrat från Sverige och Finland.

Min farfarsmor och farfars farfar var finnar från just Tornedalen. Då kan jag väl säga att jag har tornedalsfinskt påbrå?

Visst kan du det. Jag menar bara att tornedalsfinne inte är den benämning man använder om sig själv (som jag vet, kanske ska tilläggas). Det finns även en uppdelningen mellan svenskar/finnar och språket skiljer sig nog en del. Innan nationsdelningen måste man vart mer av ett folk.

Jag kommer aldrig att lära mig komma ihåg ordet "meänkieli" så jag kör med tornedalsfinska, vill folk bli sura ("kränkta") får de bli det.

Jag har aldrig fattat det där med Meänkieli. Det enda Meänkieli är, det är jätte dålig finska. Alltså man pratar finska och grammatiken är helt uppåt väggarna galen och att krydda det så slänger man i några svenska ord lite då o då.
Meänkieli pratar man på svenska sidan av Tornedalen, långt ifrån alla runt Tornedalen pratar Meänkieli.
Med kväner ser jag ingen som helst språkmässigt samband. Har aldrig kopplat ihop kväner med Tornedalen men om det finns någon historisk samband där, så all ärä till det.
Men det att Meänkieli skulle vara eget språk på något sätt, det har jag svårt med. Dialekt ja, men eget språk är väl att ta i.
Så där slutar det i Tornedalen när man inte ha något annat att göra så skapar man ett eget språk o börjar bråka om det då. Då går tiden fortare
(ursäkta sarkasmen, men kan inte låta bli)

Kahlokatt skrev:
"Jag har tornedalsfinskt påbrå" eller "jag har meänkieli-påbrå"? Det sistnämnda är ju så svårt att böja, men jag har läst att ordet "tornedalsfinska" inte riktigt gillas, eftersom språket även talas i Lappland.

Tornedalen är Lappland. Alla fall på finska sidan tillhör Tornedalen i Lappland, finns i Lapplans län, serru.

Meänkieli-påbrå låter helt galet

Red and green skrev:Det enda Meänkieli är, det är jätte dålig finska. Alltså man pratar finska och grammatiken är helt uppåt väggarna galen och att krydda det så slänger man i några svenska ord lite då o då.

Jag vet att riksfinnar brukar ha en nedsättande syn på tornedalsfinska. Åtminstone på den svenska sidans. Men den är inte sämre finska än någon annan dialekt.

Det är fel på alla möjliga sätt att betrakta dialekter som någon sorts urspårade avarter av riksspråket, eller andra dialekter än sin egen som urspårade avarter av sin egen dialekt. Det är nedsättande mot dem som talar dem; det visar okunnighet om hur människor och deras språk fungerar (det finns ingen "etnisk" grupp som kan sägas inte behärska det språkliga); det är historiskt fel (i regel, och så även i finskan, är det riksspråket som är sekundärt till dialekterna och ett hopkok av flera dialektdrag, så om något är ett mischmasch är det riksspråket); i fallet tornedalsfinska råkar det dessutom vara så att det har en del drag kvar som har försvunnit ur de dialekter som standardfinskan har blandats ihop av, så om tornedalsfinskan är sämre för att "taloon" heter "talhohon" så har alla finnar talat illa.

Vad man kan diskutera är de svenska inlånen: var gränsen går mellan inlån och ren språkblandning och vad det kan få för följder för språkets framtidsutsikter, eller finskhetens (inte sagt i nationalistisk mening) framtidsutsikter på svenska sidan gränsälvarna. Men tornedalsfinskan har då också länge varit trängd mellan svenskarnas förtrycks- och försvenskningspolitik och riksfinnarnas förakt.

Red and green skrev:Tornedalen är Lappland. Alla fall på finska sidan tillhör Tornedalen i Lappland, finns i Lapplans län, serru.

Landskap och län är olika saker i både Finland och Sverige, men just i Tornedalen råkar de sammanfalla. Finska Tornedalen ligger i Lapplands landskap och län, svenska Tornedalen i Norrbottens landskap och län.

Glömde frågan om språk och dialekt, så litet kort om den.

Den är i hög grad en politisk fråga. Svenska och norska är olika språk för att det utvecklades olika maktcentra öster och väster om Kölen (fjällkedjan) på den skandinaviska halvön; någon annan rent språklig anledning att betrakta dem som olika språk finns inte. Kan vara något liknande med finska och estniska. Sedan har vi karelskan i Finland och angränsande Ryssland eller älvdalsmålet i Sverige, som har en del särdrag som har odlats av olika skäl, och tornedalsfinskan i Sverige som nog skiljer sig mer från riksfinskan än vad standardfinlandssvenskan gör från rikssvenskan. Gränserna är flytande.

Men betydelsen av att i de centralstyrda nationalstaternas tidevarv befinna sig på "fel" sida om en riksgräns ska inte underskattas. Även om nationalister gör sitt bästa för att uppfinna gränser som inte finns kan det också uppkomma stora verkliga skillnader av en sådan situation. I svenska Tornedalens fall har den isolerats från resten av det finska språkområdet, man har försökt få alla att övergå till svenska och lyckats till stor del; det har gjort att man i flera generationer inte har haft någon riksfinska att relatera till så som de på finska sidan har haft, utan bara svenskan och sin egen dialekt. Det har accentuerat situationen som minoritet, som redan i sig skapar en annan verklighet att leva i än vad de på den finska sidan har, och som man kanske inte känner kan fångas in på ett majoritetsspråk.

Tack för lektionen, Zombie!
Jag är STOLT över att härstamma från TORNEDALSFINNAR, inte från "pseudo-finnar" som inte är lika "fina" som "riktiga" finnar. Så det så.

Orten Kvänum då, har den nåt samband med detta?

Tack Kahlokatt! Och bär huvudet högt av både det skälet och andra!

En sak till jag förbisåg:

Zombie skrev:Vad man kan diskutera är de svenska inlånen: var gränsen går mellan inlån och ren språkblandning och vad det kan få för följder för språkets framtidsutsikter, eller finskhetens (inte sagt i nationalistisk mening) framtidsutsikter på svenska sidan gränsälvarna. Men tornedalsfinskan har då också länge varit trängd mellan svenskarnas förtrycks- och försvenskningspolitik och riksfinnarnas förakt.

Nu vet jag inte vilken sorts tornedalsfinska Röd och grön hade i åtanke. Men när folk kritiserar tornedalsfinskan verkar det ofta inte ens vara den de åsyftar, utan ett vardagligt blandspråk hos folk som försvenskningspolitiken håller på att lyckas hos. (Kommer inte ihåg något autentiskt exempel; hittar på "mä ska tjöörätä baarni till skuulahan" bara för att ge en väldigt ungefärlig uppfattning.)

Men sådana blandspråk är en rätt normal företeelse i språk som är utsatta för utrotningstryck, och har varit även annars i till exempel gränshandel, och de ska inte förväxlas med språket i mer "egentlig" form. Även om de naturligtvis kan både leda till förändringar i det "egentliga" språket och i vissa fall utveckla sig till nya "riktiga" språk, som då brukar kallas kreolspråk. Sedan har även det mer "egentliga" språket olika stilarter, tornedalsfinskan som alla andra.

Red and green är Tornedalning, håller huvudet högt och håller fast med sina åsikter.
Det vad andra tycker om hennes åsikter det påverkar varken henne eller hennes åsikter. Ni får tycka precis vad ni vill o leka besserwisser, var så goda o ha en bra dag.

Red and green skrev:leka besserwisser

Det där tycker jag du ska belägga.

Tycker du något om det jag skrev är du välkommen att svara på det.
Jag har inte skrivit ett ord om vad jag tror eller inte tror att du är. Möjligen kan man tolka in att jag har gissat på riksfinska, men vad spelar det för roll som argument för en åsikt? Det finns alla sorter, till exempel skåningar som avskyr skånska och inte för sitt liv kan betrakta den med respekt. Det kan de ju låta bli, men de får tåla att andra argumenterar för att den är respektabel. Ingen hindrar dem från att ge motargument. Men personangrepp är inget argument.

Zombie skrev:Kan vara något liknande med finska och estniska.

Det är det inte. Finska och estniska är inte inbördes begripliga. De är väl ungefär lika lika som svenska och tyska (och med ungefär samma tidsdjup på splittringen):

Estniska skrev:Kõik inimesed sünnivad vabadena ja võrdsetena oma väärikuselt ja õigustelt. Neile on antud mõistus ja südametunnistus ja nende suhtumist üksteisesse peab kandma vendluse vaim.

Finska skrev:Kaikki ihmiset syntyvät vapaina ja tasavertaisina arvoltaan ja oikeuksiltaan. Heille on annettu järki ja omatunto, ja heidän on toimittava toisiaan kohtaan veljeyden hengessä.

Tyska skrev:Alle Menschen sind frei und gleich an Würde und Rechten geboren. Sie sind mit Vernunft und Gewissen begabt und sollen einander im Geiste der Brüderlichkeit begegnen.

Svenska skrev:Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap.

Det var inte begripligheten numera jag syftade på, utan utvecklingsgången med att språk dras isär genom inflytande från olika maktcentra trots geografisk närhet.

Fast svenska och tyska? Inte för att jag är någon expert, men litet större likhet har jag fått intryck av. Den där FN-deklarationen är nog inte heller någon bra representant för vardagligt språkbruk. Innehåller till exempel många abstrakta ord, som kanske inte är så gamla, och där finskan och estniskan är välkända för att ha gått olika vägar.

Eftersom Sverige och Norge de facto talar samma språk med två lite olika standardvarianter och eftersom de geografiska förutsättningarna i de två fallen är så olika tror jag inte att det är en användbar jämförelse. Det är också tydligt att många delar av Norge och Sverige genom att de anpassat sig efter sina respektive maktcentras språkbruk också närmat sig det andra landet.

Alla lån från de västgermanska språken gör kanske jämförelsen med tyska lite väl krånglig, så det är nog bättre att jämföra med isländska. Lagtexter, biblar och liknande är det som brukar vara lätt att få tag på för sådant där även den som inte kan språken i fråga kan göra en jämförelse. YouTubevideor ger mig därtill bilden av att vardaglig isländska är något närmare svenska än talad estniska är finska.