Läkemedelsverket håller ett extrainkallat möte på grund av en ny studie från Danmark:

Dagens Medicin - Högre risk för adhd när mamman åt paracetamol
Publicerad 2014-02-24 Vetenskap: Barnsjukvård
Uppdaterad tisdag 25 feb kl 14.25 med kommentar av Hans Sjögren.

Barn till mödrar som tagit smärtläkemedlet paracetamol under graviditeten tycks drabbas oftare av adhd, enligt en ny studie från Danmark som publiceras i Jama Pediatrics.

Undersökningen omfattade totalt över 64 000 barn, vars mödrar i mer än hälften av fallen uppgav att de tagit paracetamol under graviditeten.

Barn till dessa mödrar hade 37 procents ökad risk att ha fått diagnosen hyperkinetisk störning, som är en allvarligare form av adhd, jämfört med barn vars mödrar inte använt paracetamol under graviditeten. Vidare var paracetamol under graviditeten kopplat till 29 procents ökad risk att barnet skulle ha fått läkemedel mot adhd utskrivna vid minst två tillfällen fram till som längst 13 års ålder.

Wine skrev:Läkemedelsverket håller ett extrainkallat möte på grund av en ny studie från Danmark:

Dagens Medicin - Högre risk för adhd när mamman åt paracetamol
Publicerad 2014-02-24 Vetenskap: Barnsjukvård
Uppdaterad tisdag 25 feb kl 14.25 med kommentar av Hans Sjögren.

Barn till mödrar som tagit smärtläkemedlet paracetamol under graviditeten tycks drabbas oftare av adhd, enligt en ny studie från Danmark som publiceras i Jama Pediatrics.

Undersökningen omfattade totalt över 64 000 barn, vars mödrar i mer än hälften av fallen uppgav att de tagit paracetamol under graviditeten.

Barn till dessa mödrar hade 37 procents ökad risk att ha fått diagnosen hyperkinetisk störning, som är en allvarligare form av adhd, jämfört med barn vars mödrar inte använt paracetamol under graviditeten. Vidare var paracetamol under graviditeten kopplat till 29 procents ökad risk att barnet skulle ha fått läkemedel mot adhd utskrivna vid minst två tillfällen fram till som längst 13 års ålder.

Jag misstänker att det inte är orsak till ADHDn utan att det bara sammanfaller. Dvs. att mammor som själva har (anlag till) ADHD tar mer smärtlindrande. Man påstod ju också länge att rökning skulle orsaka ADHD, men om jag inte misstar mig har man sedan påvisat att det bara ser ut så för att mammor med egen ADHD oftast röker. Dopaminbristen.

Toblerone skrev:

Wine skrev:Läkemedelsverket håller ett extrainkallat möte på grund av en ny studie från Danmark:

Dagens Medicin - Högre risk för adhd när mamman åt paracetamol
Publicerad 2014-02-24 Vetenskap: Barnsjukvård
Uppdaterad tisdag 25 feb kl 14.25 med kommentar av Hans Sjögren.

Barn till mödrar som tagit smärtläkemedlet paracetamol under graviditeten tycks drabbas oftare av adhd, enligt en ny studie från Danmark som publiceras i Jama Pediatrics.

Undersökningen omfattade totalt över 64 000 barn, vars mödrar i mer än hälften av fallen uppgav att de tagit paracetamol under graviditeten.

Barn till dessa mödrar hade 37 procents ökad risk att ha fått diagnosen hyperkinetisk störning, som är en allvarligare form av adhd, jämfört med barn vars mödrar inte använt paracetamol under graviditeten. Vidare var paracetamol under graviditeten kopplat till 29 procents ökad risk att barnet skulle ha fått läkemedel mot adhd utskrivna vid minst två tillfällen fram till som längst 13 års ålder.

Jag misstänker att det inte är orsak till ADHDn utan att det bara sammanfaller. Dvs. att mammor som själva har (anlag till) ADHD tar mer smärtlindrande. Man påstod ju också länge att rökning skulle orsaka ADHD, men om jag inte misstar mig har man sedan påvisat att det bara ser ut så för att mammor med egen ADHD oftast röker. Dopaminbristen.

+1

Wine skrev:I USA har det skett en markant ökning av antalet barn och ungdomar som får diagnosen ADHD under det senaste decenniet och det finns nu en växande oro bland många läkare om huruvida det sker överdiagnostisering av ADHD och att medicinering överutnyttjas. Även personer med milda symtom får diagnos och kan därmed erbjudas medicinering:

The New York Times - A.D.H.D. Seen in 11% of U.S. Children as Diagnoses Rise
By ALAN SCHWARZ and SARAH COHEN Published: March 31, 2013

Nearly one in five high school age boys in the United States and 11 percent of school-age children over all have received a medical diagnosis of attention deficit hyperactivity disorder, according to new data from the federal Centers for Disease Control and Prevention.

“Those are astronomical numbers. I’m floored,” said Dr. William Graf, a pediatric neurologist in New Haven and a professor at the Yale School of Medicine. He added, “Mild symptoms are being diagnosed so readily, which goes well beyond the disorder and beyond the zone of ambiguity to pure enhancement of children who are otherwise healthy.”

And even more teenagers are likely to be prescribed medication in the near future because the American Psychiatric Association plans to change the definition of A.D.H.D. to allow more people to receive the diagnosis and treatment.

A.D.H.D. has historically been estimated to affect 3 to 7 percent of children. The disorder has no definitive test and is determined only by speaking extensively with patients, parents and teachers, and ruling out other possible causes — a subjective process that is often skipped under time constraints and pressure from parents. It is considered a chronic condition that is often carried into adulthood.

“There’s no way that one in five high-school boys has A.D.H.D.,” said James Swanson, a professor of psychiatry at Florida International University and one of the primary A.D.H.D. researchers in the last 20 years. “If we start treating children who do not have the disorder with stimulants, a certain percentage are going to have problems that are predictable — some of them are going to end up with abuse and dependence. And with all those pills around, how much of that actually goes to friends? Some studies have said it’s about 30 percent.”

Eller så beror det på att föräldrarna har blivit allt äldre och att det är en reäll ökning.

Förskrivningen i Sverige av ADHD-läkemedel har ökat kraftigt sedan 2006, 1836 individer per 100 000 invånare fick förra året metylfenidat utskrivet i jämförelse med 361 per 100 000 år 2006 enligt Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen - Förskrivning av centralstimulantia vid adhd - Utvecklingen från 2006 till 2013

Vilken inte är så konstigt eftersom man en gång i tiden inte skrev ut några preparat allas emot ADHD...
Narurligtvis finns det en ond konspiration bakom det hela det finns det ju alltid nuförtiden,Big pharama eller illuminati...

Wine skrev:Förskrivningen i Sverige av ADHD-läkemedel har ökat kraftigt sedan 2006, 1836 individer per 100 000 invånare fick förra året metylfenidat utskrivet i jämförelse med 361 per 100 000 år 2006 enligt Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen - Förskrivning av centralstimulantia vid adhd - Utvecklingen från 2006 till 2013

Då börjar det ju faktiskt komma upp i ungefär hälften utav dom som har ADHD som faktiskt äter medicin för det. Beräknas att ungefär 4-5% utav befolkningen som har ADHD. 1836/100000=1.8%.

ADHD-mediciner ökar inte självmordsrisken. Har man trott det? Ja, tydligen har en del studier pekat åt det hållet, men nu motbevisar en svensk studie den hypotesen:

UNT skrev:Misstankar om att läkemedel som används för att behandla adhd skulle kunna öka risken för självmordsförsök och självmord är förmodligen obefogade.

Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska institutet i en ny studie, som publiceras på nätet i den välrenommerade medicintidskriften British Medical Journal.
– Våra resultat visar att adhd-läkemedlen med allra största sannolikhet inte kan kopplas till någon ökad risk för självmordsförsök eller självmord. Snarare verkar de ha en skyddande effekt, säger docent Henrik Larsson, forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Han har lett undersökningen, som gjorts mot bakgrund av en del mindre studier som pekat på att adhd-läkemedel kan öka förekomsten av självmordstankar. I USA har detta bland annat lett till att läkemedlet Strattera försetts med varningstext om detta.
---
Bland patienterna som bara periodvis hade medicinerat mot adhd var självmorden och självmordsförsöken inte fler under perioderna med någon adhd-medicin än under medicinfria perioder.
– Tvärtom var självmorden och självmordsförsöken bland dem färre under perioderna när de fick något adhd-läkemedel. Bland de äldsta patienterna var denna skyddande effekt av adhd-medicineringen statistiskt säkerställd, säger Henrik Larsson.

Tidigare studier där patienter med adhd på detta sätt har jämförts med sig själva har visat sänkt brottslighet och sänkt förekomst av trafikolyckor bland under perioder med adhd-medicinering.

http://www.unt.se/omvarld/ingen-okad-sj ... 14154.aspx

Detta betyder förstås inte att det alltid är bra med adhd-mediciner, nyttan måste alltid vägas mot biverkningar. Men en positiv nyhet är att ökad självmordsrisk inte är en biverkning.

Alien skrev:...
Detta betyder förstås inte att det alltid är bra med adhd-mediciner, nyttan måste alltid vägas mot biverkningar. Men en positiv nyhet är att ökad självmordsrisk inte är en biverkning.

Att centralstimulerande läkemedel förändrar kemin i hjärnan, kanske permanent är något jag tycker man borde uppmärksamma, framförallt med tanke på att detta innebär att en person kan bli tvingad att fortsätta medicinera livet ut eftersom medicinen bidrar till en ökning av dopamintransportörer vilket innebär att dosen successivt måste höjas för att önskad effekt ska uppnås.

I en studie där man undersökt effekten av behandling med Ritalin hos en grupp försökspersoner diagnostiserade med ADHD som aldrig tidigare hade behandlats med centralstimulerande läkemedel fann man att det är själva medicineringen med centralstimulantia som bidrar till ökningen av dopamintransportörer. Behandlingen pågick under ett års tid. I jämförelse med 11 friska personer, fann man ingen skillnad innan behandlingen med centralstimulerande läkemedel men efter behandlingen kunde man se att transportnivåerna av dopamin var mycket högre än vid baseline.

Långvarigt bruk av centralstimulerande mediciner som Ritalin kan alltså vara förklaringen till onormala nivåer av dopamintransportörer i hjärnan som man tidigare trodde vara en biomarkör för attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) enligt nyare forskning:

Long-Term Use of ADHD Medications Changes Brain Function

What this study found was in fact what many parents have discovered during their child’s use of medication; taking ADHD medication may change the brain’s chemistry so that the effects of the medication are reduced over time. To accommodate this, one’s pediatrician or medical doctor will often increase the dosage due to drug tolerance.

More questions than answers arise due to this research. Here’s what’s now on the table:

* Medication is commonly taken over many years. The researchers are not sure whether the brains would return to their original state if they stopped taking the drug.

* Other studies have indicated that increased levels of dopamine transporters in the brain could be used as a diagnostic marker for ADHD — a way to screen for ADHD. This research tells us that long-term use of stimulant medications like Ritalin may actually cause these increased levels. So increase levels is not a good biomarker.

* Long-term effects are now questionable; will the medicated person constantly need more risk-associated behaviors including drug use as the effects of medication are reduced over time?

Forskare är inte heller säkra på om hjärnan återgår till det normala efter att man slutat medicinera med centralstimulerande.

PLOS ONE - Long-Term Stimulant Treatment Affects Brain Dopamine Transporter Level in Patients with Attention Deficit Hyperactive Disorder

Men har man stora svårigheter till följd av sin ADHD och blir hjälpt av cs har man väl ändå inga planer på att sluta, eller?
Är du redan vuxen så lär du ju inte plötsligt bli mirakulöst botad.

tahlia skrev:Men har man stora svårigheter till följd av sin ADHD och blir hjälpt av cs har man väl ändå inga planer på att sluta, eller?
Är du redan vuxen så lär du ju inte plötsligt bli mirakulöst botad.

Långt ifrån alla som är diagnostiserade med ADHD har egentligen ADHD eller rättare sagt eftersom orsaken/orsakerna till och patofysiologin vid ADHD är ofullständigt känd och de symtom, beteenden och problem som kan ses hos individer diagnostiserade med ADHD kan orsakas av olika saker som exempelvis kost, ångestproblematik, missbruk o.s.v. så kanske behandling med centralstimulantia inte är adekvat, nödvändigt eller ens önskvärt för alla.

Dessutom så är det tydligen rätt många barn som får diagnos ADHD som senare när de är lite äldre inte uppfyller kriterierna för att få en diagnos, förmodligen är det många som kan uppvisa de symtom och de beteenden man kan se vid ADHD vid en viss ålder men som mognar och växer ifrån det så jag antar då att man inte kan inte betrakta ADHD som ett livslångt funktionshinder.

Att börja medicinera med centralstimulerande läkemedel, vilket alltså medför att hjärnan förändras samt på sikt leder till tillvänjning är säkert en utveckling som läkemedelsbolagen ser som positiv, patienter kan bli fast redan från barndomen, kanske i ett livslångt beroende av centralstimulerande läkemedel samt eventuellt andra läkemedel för att bota nya symtom och besvär som i framtiden uppkommer till följd av läkemedelsbehandlingen med centralstimulerande.

Ska man vara riktigt krånglig och utgå från att de hittat en möjlig anledning till varför man måste häja dosen allt eftersom så kan vi utgå från att oerhört många mediciner färändrar hjärnan eftersom doshöjning och ibland till slut helt utebliven effekt kan ses hos antidepressiva, lugnande, smärtstillande och antipsykotiska läkemedel - för att nämna några. Ska vi sluta medicinera allt?

http://medicalxpress.com/news/2013-05-l ... amine.html

Original artikel utan en massa tredjeklassens populärvetenskapliga spekulationer.

Many studies have shown that an acute increase in dopamine signaling while on methylphenidate treatment can improve ADHD symptoms in the short term, but this is the first study to analyze the long-term effects of treatment.

Möjlig slutsats:
ADHD mediciner kan ge fortsatt positiva effekter På personer med ADHD efter ett uppehåll av medicineringen.

Det fanns lite fler artiklar där:
http://phys.org/news105865204.html#nRl
Personer med ADHD får inte samma respons som NT personer av Ritalin.
Dettta kan vara värt att tänka på när man läser Wines spekulationer om Ritalinets missbruks potential och skadliga effekter som Wine så ofta oroar sig för.

Flawed skrev:http://medicalxpress.com/news/2013-05-long-term-adhd-treatment-brain-dopamine.html

Original artikel utan en massa tredjeklassens populärvetenskapliga spekulationer.

Many studies have shown that an acute increase in dopamine signaling while on methylphenidate treatment can improve ADHD symptoms in the short term, but this is the first study to analyze the long-term effects of treatment.

Möjlig slutsats:
ADHD mediciner kan ge fortsatt positiva effekter På personer med ADHD efter ett uppehåll av medicineringen.

Du kan ju gärna dra dina egna slutsatser, men det är precis samma studie som kommenteras och originalartikeln länkade jag tidigare till i inlägget här:

post1176985.html#p1176985

PLOS ONE - Long-Term Stimulant Treatment Affects Brain Dopamine Transporter Level in Patients with Attention Deficit Hyperactive Disorder

Din länk innehöll ingen text.
Det är förvisso en kvalitetsförbättring när det gäller dina länkar.
Du vet fortfarande inte någonting om det du postar, sluta låtsas vara något du inte är.

Flawed skrev:Det fanns lite fler artiklar där:
http://phys.org/news105865204.html#nRl
Personer med ADHD får inte samma respons som NT personer av Ritalin.
Dettta kan vara värt att tänka på när man läser Wines spekulationer om Ritalinets missbruks potential och skadliga effekter som Wine så ofta oroar sig för.

Har ju tidigare presenterat forskning och studier som visar hur metylfenidat/Ritalin påverkar individer diagnostiserade med ADHD samt utan ADHD, bl.a. i tråden "Neurolog: ADHD finns inte – men det är en utmärkt ursäkt" men även i tråden AS & behov av höga doser av mediciner?:

Vad gäller ADHD, dopamin och medicinering med metylfenidat så hänvisar jag till denna studie från 2013, en dubbelblind studie där man undersökte hur metylfenidat/Ritalin påverkade både individer diagnostiserade med ADHD samt frivilliga vuxna utan ADHD som deltog i studien:

University of Cambridge - Imaging study shows dopamine dysfunction is not the main cause of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

Research suggests that the main cause of the disorder may lie instead in structural differences in the grey matter in the brain.

... dopamine receptor levels in an area of the brain called the striatum were similar in the patients and healthy individuals. Ritalin also increased dopamine levels in the striatum to a similar degree, importantly suggesting that there was no underlying deficiency in dopamine function in the ADHD patients. Interestingly, Ritalin also improved sustained attention performance in some healthy individuals as well, and this overall ability of the drug to improve performance (with or without ADHD) was related to the increases in dopamine levels in the striatum caused by Ritalin.

Professor Barbara Sahakian who led the study at the BCNI said: “We feel these results are extremely important since they show that people who have poor concentration improve with methylphenidate (Ritalin) treatment whether they have a diagnosis of adult ADHD or not. These new findings demonstrate that poor performers, including healthy volunteers, were helped by the treatment and this improvement was related to increases in dopamine in the brain.”

Professor Trevor Robbins, co-author of the study and Director of the BCNI, said: “These findings question the previously accepted view that major abnormalities in dopamine function are the main cause of ADHD in adult patients. While the results show that Ritalin has a 'therapeutic' effect to improve performance, it does not appear to be related to fundamental underlying impairments in the dopamine system in ADHD.”

I den dubbelblinda studien fick försökspersonerna i båda grupperna behandling med antingen centralstimulerande läkemedel, metylfenidat (Ritalin) eller placebo. Avbildning med hjälp av PET-kamera för att mäta eller kartlägga dopaminreceptorer användes och forskarna kunde mäta hur Ritalin påverkar dopamin hos patienter med ADHD och personer som inte har ADHD.

Som förväntat förbättrade metylfenidat (Ritalin) förmågan hos patienterna att behålla uppmärksamheten, dock fick både individerna utan ADHD samt de med ADHD en likartad ökning av dopaminnivåer i striatum och detta tyder på att det inte fanns någon underliggande brist i dopaminfunktionen hos ADHD-patienterna, dopaminreceptornivåerna i ett område av hjärnan som kallas striatum var liknande hos individerna i båda grupperna. Ritalin förbättrade också koncentrationen samt förmågan att behålla uppmärksamheten en längre period hos vissa friska individer och denna effekt av läkemedlet hos individer med eller utan ADHD var relaterade till de ökade nivåerna av dopamin i striatum orsakade av behandlingen med Ritalin.

Professor Barbara Sahakian som lett studien vid BCNI: "Vi känner att dessa resultat är mycket viktiga eftersom de visar att människor som har svårt att koncentrera sig/dålig koncentrationsförmåga förbättras av behandling med metylfenidat (Ritalin) oavsett om de har en ADHD diagnos eller inte. Dessa nya rön visar att individer som presterade dåligt, även friska försökspersoner, fick hjälp av behandling och denna förbättring var relaterad till ökningen av dopamin i hjärnan."

Professor Trevor Robbins, medförfattare till studien och chef för BCNI: "Dessa resultat ifrågasätter den tidigare accepterade uppfattningen att stora avvikelser i dopaminfunktionen är den främsta orsaken till ADHD hos vuxna patienter. Även om resultaten visar att Ritalin har en "terapeutisk" effekt för att förbättra prestanda, verkar de inte vara relaterade till grundläggande underliggande försämringar i dopaminsystemet hos personer diagnostiserade med ADHD."

post1177615.html#p1177615

Jag har postat en massa undersökningar om adhd och metylfenidat och dess verkningar som du inte förstår alls och som du ignorerar.

Om kostens betydelse för symtom vid ADHD:

Uppsala universitet - Kosten viktig för barn med ADHD?
Publicerad 2015-03-16

Ny forskning från Uppsala universitet talar för att barn med ADHD har påverkad blodsockerreglering. Detta skulle i sin tur kunna påverka barnens förmåga att koncentrera sig. Det skulle också kunna innebära att kosten kan vara viktig för barnens symtom.

Resultaten ger alltså ett visst stöd för att blodsockerregleringen kan vara påverkad vid ADHD. Teoretiskt skulle detta också kunna ha betydelse för ett av huvudsymtomen vid ADHD, nämligen koncentrationssvårigheterna. Resultaten kan också vara av intresse för en gammal hypotes, nämligen att kosten skulle kunna vara av betydelse för symtomen vid ADHD.

I avsnitt två av Korrespondenterna i SVT diskuteras ADHD och medicinering med narkotikaklassade läkemedel, metylfenidat, och hur det skiljer sig åt i synen på ADHD mellan de båda länderna USA och Frankrike och hur läkemedlen används. Flest diagnostiserade finns i USA där det det är ca 15 procent av pojkarna som är diagnostiserade med ADHD. I USA medicinerar man också mer än någon annanstans i världen. Antalet barn och vuxna som får en ADHD diagnos ökar över hela världen, i Sverige är det ca 5 procent av alla skolbarn som har ADHD diagnos och de blir också hela tiden fler, Sverige följer den amerikanska modellen när vi ställer diagnos.

En mycket aggressiv marknadsföring från läkemedelsföretagens sida har gjort att förskrivningen ökar lavinartat, reklamen spelar på alla rädslor som en förälder kan ha om att ens barn inte ska må bra, få vänner eller lyckas i skolan. Idag så producerar och konsumerar man i USA 80 procent av världens ADHD mediciner.

Patrick Landman, psykiatriker och psykoanalytiker, anser att ADHD inte existerar: "Som jag ser det existerar inte ADHD. Det är en social konstruktion."

I den franska debatten är han kritisk mot det amerikanska sättet att ställa diagnos på, diagnosmanualen kallas DSM och används också i Sverige.

Patrick Landman anser att DSM-metoden som används för att ställa diagnos är väldigt ytlig: "Det är ett nytt paradigm. Det bygger inte på psykoanalys och psykologi utan bara på biologi och beteendevetenskap. Och ADHD är en produkt av DSM-metoden. För hur diagnostiserar man ADHD? Jo, enbart genom att observera beteenden. Man är inte intresserad av familjeförhållanden och bakgrund."

Mannen som "uppfann" ADHD, Dr. Leon Eisenberg, erkände strax innan sin död att ADHD är en konstruerad, fiktiv "sjukdom":

Before his death, father of ADHD admitted it was a fictitious disease
Tuesday, June 25, 2013 by: Ethan A. Huff, staff writer

As explained by The Sons of Liberty host Bradlee Dean, who also writes for The D.C. Clothesline, ADHD was merely a theory developed by Eisenberg. It was never actually proven to exist as a verifiable disease, despite the fact that Eisenberg and many others profited handsomely from its widespread diagnosis. And modern psychiatry continues to profit as well, helping also to fill the coffers of the pharmaceutical industry by getting children addicted early to dangerous psychostimulant drugs like Ritalin (methylphenidate) and Adderall (amphetamine, dextroamphetamine mixed salts).

"ADHD is fraud intended to justify starting children on a life of drug addiction," said Dr. Edward C. Hamlyn, a founding member of the Royal College of General Practitioners, back in 1998 about the phony condition. Adding to this sentiment, psychiatrists Peter Breggin and Sami Timimi, both of whom oppose pathologizing the symptoms of ADHD, say that ADHD is more of a social construct than it is an objective "disorder."

DER SPIEGEL - Schwermut ohne Scham
06.02.2012 Von Blech, Jörg

Ein Blick in die USA zeigt, dass durchaus noch Luft nach oben ist. Von den zehnjährigen Jungen schluckt mittlerweile bereits jeder zehnte ein ADHS-Medikament - und das jeden Tag. Doch ausgerechnet der wissenschaftliche Vater von ADHS hat die Explosion der Verschreibungen mit wachsendem Entsetzen verfolgt. Leon Eisenberg übernahm später die Leitung der Psychiatrie am renommierten Massachusetts General Hospital in Boston und wurde zu einem der bekanntesten Nervenärzte der Welt. In seinem letzten Interview, sieben Monate vor seinem Tod an Prostatakrebs im Alter von 87 Jahren, distanzierte er sich von seiner Jugendsünde.

Ein großer, hagerer Mann mit Brille und Hosenträgern öffnete 2009 die Tür zu seiner Wohnung am Harvard Square, lud an den Küchentisch und schenkte Kaffee aus. Niemals hätte er gedacht, erzählte er, dass seine Erfindung einmal derart populär würde. "ADHS ist ein Paradebeispiel für eine fabrizierte Erkrankung", sagte Eisenberg. "Die genetische Veranlagung für ADHS wird vollkommen überschätzt."

Kids with ADHD must squirm to learn, study says http://www.sciencedaily.com/releases/20 ... ce+News%29

Resultatet av en studie där 54 fängelsedömda amfetaminister med ADHD-diagnos medicinerades med metylfenidat har gett upphov till spridningen av nyheten att läkemedel mot ADHD resulterar i färre återfall i missbruk.

Studien sammanfattas enligt följande:

Resultaten från läkemedelsprövningarna visar att behandling med metylfenidat under strukturerade förhållanden kan vara ett säkert behandlingsalternativ för personer med samtidig ADHD och amfetaminberoende. Individuellt anpassad dos, med högre maximal dos, resulterade i minskade ADHD symtom, bättre kliniskt allmäntillstånd och högre kvarstannade i behandling. Dessutom minskade risken för återfall i missbruk hos denna grupp personer med mångårig beroendesjukdom.

https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstre ... sequence=4

Studien verkar dock vara av bristande kvalitet då man bl.a. hade ett mycket litet underlag och stort bortfall, hela 41 individer av 54 totalt:

Dagens Juridik - "Apropå ADHD-medicinering: Kriminalitet som ett biologiskt betingat handikapp - åter till 20-talet?"
Publicerad 2013-10-21 11:45
DEBATT/REPLIK - av Lars Lundström, fil dr i psykologi och leg psykolog

Hur ser då forskningsunderlaget ut i denna studie som kostat skattebetalarna närmare 5 miljoner kronor? Undersökningen, i anslutning till Hågaanstalten, omfattade 54 individer (alla män). 27 medicinerades med metylfenidat (Concerta) och 27 i kontrollgrupp erhöll placebo under 6 månader. Man ansågs ha fullföljt vid tre fjärdedelar av avsedd medicinering.

Hälften av deltagarna kunde direkt ange om de erhöll Concerta eller sockerpiller. Det är då givetvis inte möjligt att hävda att studien är blind för deltagarna vilket uppges i studien.

I metylfenidatgruppen bortföll 18 av 27 individer och i placebogruppen 23 av 27. Av ursprungligen 54 individer bortföll alltså 41. Detta innebär att inga andra slutsatser kan dras än att undersökningen är misslyckad.

Detta anmärkninsvärda bortfall framgår inte av avhandlingen och kunde först inte redovisas utan sekretessbelades av hänsyn till deltagarnas integritet. Givetvis en absurditet eftersom det enbart gällde antal. En parallell till det kända Gillbergfallet. Först efter ingripande av Kammarrätten i Stockholm kunde bortfallets storlek nå offentligheten.

Ny studie visar skillnader i hjärnans volym hos individer med ADHD i jämförelse med de som inte har diagnosen, flera områden i hjärnan, bl.a. amygdala är mindre:

CNN skrev:The researchers discovered that overall brain volume and the volumes of five regions in particular -- the caudate nucleus, putamen, nucleus accumbens, amygdala and hippocampus -- were smaller in people with ADHD than in others, with the biggest difference occurring in the amygdala. That's the part of the brain responsible for emotions.

SVT skrev:Amygdala
Ett område är amygdala, som sitter långt innanför tinningen och är en del av känslohjärnan. Den har en viktig funktion för uppkomsten av negativa och positiva känslor. Storleken på amygdala har redan tidigare kopplats samman med hyperaktivitet.

Ett annat område som är mindre hos barn är accumbenskärnan, som även den sitter i känslohjärnan. Detta område styr hjärnans belöningssystem. Hos personer med adhd har man sett att belöningssystemet kickar igång snabbare än hos andra men sedan så går dopaminnivåerna i stället ner, vilket minskar motivationen.

Andra hjärnregioner som också visade sig vara något mindre var hippocampus, svanskärnan och skalkärnan.

Storleken på amygdala spelar roll för graden av empati, hos psykopater har man sett att amygdala är mindre:

Raine and his colleagues have demonstrated that adult psychopaths have an amygdala that is 18 percent smaller in size compared to normal controls. The amygdala is part of the brain’s limbic system that is critical for emotion, especially for fear conditioning.

Psychopaths also showed lower activity in the amygdala when confronted with moral dilemmas as compared to controls. Raine says this suggests that, “psychopaths know right from wrong, but they do not have the feeling of what is right and what is wrong.”

University of Pennsylvania - Neurocriminology: How early can we see a brain basis for crime?