ac4iv skrev:Har aldrig fått det direkt knepigt i det sociala

Forsök at gå på et jobbintervju, och inte se sjefen i ögonen när du sitter där. Du får aldrig den jobben för han tycker du är märklig och att du möjligens ljuger. Eller treffa en trevlig tjej, och inte se henne i ögonen. Hon försvinner fort då.

Jeopardy Lane skrev:

ac4iv skrev:Har aldrig fått det direkt knepigt i det sociala

Forsök at gå på et jobbintervju, och inte se sjefen i ögonen när du sitter där. Du får aldrig den jobben för han tycker du är märklig och att du möjligens ljuger. Eller treffa en trevlig tjej, och inte se henne i ögonen. Hon försvinner fort da.

fick mitt jobb efter jag varit på arbetsintervju. Hade bara ögonkontakt när vi skakade hand.

ac4iv skrev:fick mitt jobb efter jag varit på arbetsintervju. Hade bara ögonkontakt när vi skakade hand

Javel....då vet jag inte, tok vel fel då. Bra för dej att det gikk bra.

Jeopardy Lane skrev:

ac4iv skrev:fick mitt jobb efter jag varit på arbetsintervju. Hade bara ögonkontakt när vi skakade hand

Javel....då vet jag inte, tok vel fel då. Bra för dej att det gikk bra.

Ja kan ju bero på vad för jobb man söker och hur många sökande.

-Du missar mycket information genom att inte läsa av ögon i det sociala. Illvilja, vänlighet, förakt, förbindlighet, avund, häpnad, ironi...allt det och mycket annat kan du läsa av i människors ögon.
Det är en del av den icke-verbala kommunikationen.

Min gissning är att du inte har mycket hum om det sociala öht om du tycker att det går galant utan ögonkontakt.

KrigarSjäl skrev:-Du missar mycket information genom att inte läsa av ögon i det sociala.

Det er jeg ikke enig i. For min del får jeg mer med meg hva folk sier hvis jeg ikke ser dem i øynene, noe som virker forstyrrende på meg.

River skrev:Det er jeg ikke enig i. For min del får jeg mer med meg hva folk sier hvis jeg ikke ser dem i øynene, noe som virker forstyrrende på meg.

Ja, det har skjedd altfor ofte at jeg har forsøkt å holde en normal blikk-kontakt, også når de er ferdige med å snakke så tenker jeg "....pokker, hva sa de egentlig, var så opptatt av øynene at jeg fikk det ikke med meg, hva gjør jeg nå!?"

Jag vet inte om man missar så mycket. Jag tror man missar mer om man inte studerar vilka stim folk använder.

För om man möter på en riktig NT så är det lika bra att stänga av alla ansiktsuttryck och stims så har han/hon ingen aning om vad man själv tänker och känner, och om han/hon är sur på en så kan han/hon inte läsa av rädsla heller, så då blir allt ok ändå.

Är det någon neurodivers så är det inte så intressant att studera fejkade ansiktsuttryck, utan då går man hellre på stims istället som alltid är äkta.

Ja, jeg tror nå at et blindt menneske legger mer merke til hva folk sier og tonefallet det blir sagt i, enn et seende menneske.

rdos skrev:Jag vet inte om man missar så mycket

Det är nog det här med signaler och andlete, at man kan se saker och inte bara höra dom. Jag förstår at det kan vara bra, men det är inte lett.

Som om inte ögonkontakten var nog, så är jag dårlig på andleter også. Om någon setter på seg glasögon eller bytar frisyre så kjenner inte jag igjen dom. Jag kan se på bilder av 1 person, och se 4 forskjelliga människar. Helt håplöst, jag måste ha någon sorts `face blindness` eller något.

Men jag umgås knappt med NTs, så varför ska jag då läsa av deras signaler? Dessutom så missar man mycket av vad som sägs om man tänker för mycket på en massa annat. Om jag ska prata normalt med en annan människa så måste jag ha 100% fokus på konversationen, annars blir det pauser eller så kommer man inte in.

rdos skrev:Men jag umgås knappt med NTs, så varför ska jag då läsa av deras signaler?

Nej, behöver du det inte så behöver du det inte, det er klart. Jag har forsökt at vara mer social och då är det med ögonkontakten ett problem som förstör.

Själva ögonkontakten med NTs går alldeles utmärkt att automatisera, vilket jag inte tror själva tolkningen av deras signaler gör. Därför så lär man helt enkelt in och automatiserar att titta i pannan eller på munnen så fort man upptäcker att någon inte svarar på neurodivers kommunikation. På så sätt verkar man inte så udda.

Ett grundleggande problem: folk har två ögon. Men man kan ju bara se på ett, man kan inte se på begga ögonen samtidig.

Så, hvilket ögon väljer man? Eller skal man hoppa fram och tilbake från höger til venster? Begge deler virker like unaturlig.

Det er ikke noe problem for meg, for jeg har skjev horhinne.

Jag har aldrig fått problem p.g.a dålig ögonkontakt.

River skrev:Det er ikke noe problem for meg, for jeg har skjev horhinne.

Men jeg hopper jo fra høyre til venstre med det friske øyet jo.

Eller fra venstre til høyre alt ettersom en ser det da.

Ingen som har det motsatta problemet?

Trots AS ser jag oftast för mycket på folk. Mina ögon dras jämt till allt som rör sig. Det är lätt för folk att tro att jag stirrar, eftersom jag möter deras blick direkt när de vänder på huvudet. Det är inte helt frivilligt, och det kan ta mycket energi. När det är mycket folk blir det jobbigt. Då måste jag tvinga mig själv att inte se på dem, även om det då känns obekvämt att inte ha koll på alla.

När jag sedan är utmattad eller inte mår bra så fungerar min ögonkontakt ungefär som för de flesta med AS.

River skrev:

KrigarSjäl skrev:-Du missar mycket information genom att inte läsa av ögon i det sociala.

Det er jeg ikke enig i. For min del får jeg mer med meg hva folk sier hvis jeg ikke ser dem i øynene, noe som virker forstyrrende på meg.

Jag får instämma med River, för när jag koncentrerar mig på ögonkontakten går jag tyvärr istället miste av mycket av det som sägs. Det kan bli för många olika intryck för mig att hålla reda på då. Okej att jag kanske koncentrerar mig för mycket på ögonen, när jag egentligen bara borde kasta en glimt då och då, men det är ju samtidigt inte helt lätt att veta när detta "då och då" ska ske.

För övrigt är hörseln mycket viktigare för mig, för det är snarare genom den jag tar in den viktigaste informationen. Jag är nämligen mycket sensibel för vad som sägs och hur det sägs, olika tonlägen etc.

tunga moln skrev:Ingen som har det motsatta problemet?

Trots AS ser jag oftast för mycket på folk. Mina ögon dras jämt till allt som rör sig. Det är lätt för folk att tro att jag stirrar, eftersom jag möter deras blick direkt när de vänder på huvudet. Det är inte helt frivilligt, och det kan ta mycket energi. När det är mycket folk blir det jobbigt. Då måste jag tvinga mig själv att inte se på dem, även om det då känns obekvämt att inte ha koll på alla.

När jag sedan är utmattad eller inte mår bra så fungerar min ögonkontakt ungefär som för de flesta med AS.

Jo, men det är mest om jag gillar eller är intresserad av någon som det kan bli till ett problem. Blev anklagad för att stirra på folk i skolan.

Så egentligen tror jag det är samma problem.

Se det hela som en fobi helt enkelt. Och hur blir man av med en fobi? Jo man tränar bort det genom exponering: först i liten grad och sedan mer och mer. Jag har tränat bort mer eller mindre all social ångest - upplever inte sådant längre - men har fortfarande lite svårt med ögonkontakt. Men det har att göra med att ögonen lätt vandrar iväg till andra fokuspunkter och att jag glömmer bort att det är viktigt med ögonkontakt (för andra): jag måste ständigt påminna mig själv liksom. Just det att påminna sig själv är mer jobbigt än själva tittandet.