weasley skrev:Den som tänker i ord kan nog snarare ha en inre monolog TYP "nu ska jag äta frukost, vad kan passa till frukost, jag är nog lite sugen på korvmacka, finns det korv? ah, ja där är den... och smör, såja och där ligger brödet, bra, och jag ska nog ta och dricka lite apelsinjuice, hmmm, kanske den står i nedre delen... [forts]".

När jag tänker sådär får jag ont i magen av stress, och ofta när jag är stressad så det så där jag tänker, så det är väl någon slags symbios-grej.


Moderator mnordgren: fixade citatet, det saknade namn.

med risk för att låta lite nördig... men som ni vet tänker ju djur i bilder, oovh även om vi som människor gått fram i evolutionen så har vi ju vissa egenskaper kvar.
Jag kan tänka mig att man inte kan tänka i ord, men att ÖVERHUVUDTAGET INTE kunna tänka i bilder kan jag iinte tänka mig.

Hur jag tänker är svårt att förklara, kan nog tänka både i bilder eller sekvenser. Men absolut inte att jag ser en bild/film, utan snarare att jag "vet", hur det ter sig.
Det jag upplevde som det största problemet, var att förklara för någon, eftersom jag ofta förutsatt att kolegor med betydligt högre utbildning än den jag har, har hela bakgrunden klar för sig. Absolut svårast bev det när man insåg att man hade att göra med folk som inte hade den typen av seende. Då var det att förklara på dagisnivå. Om inte det hjälpte var det bara att ge upp, och att hoppas att det inte blev för stora problem.
Numera som pensionär räcker det att tänka fram det jag konstruerar, möjligen ett papper och en räknare.

Jag hör till dem som tänker i bilder/känslor/begrepp (eller intutiva "blixtar") och måste lägga energi på att översätta till ord med osäkert resultat. Sådana som jag i vuxen ålder förvånat förstod inte kan finnas (enligt normen).

Chaaaos skrev:Alla kan tänka i bilder, mer eller mindre, det har en forskarstudie bevisat! (Det lät nördigt)

Nörd 2 undrar om du möjligen har länk.

Hej biologic!

Beroende på min lite närmare 30 år gammla bakgrund som fotograf (amatör-) är det väldigt naturligt för mig att "tänka i bilder". Därutöver är det inte alls uteslutet att jag fått "draghjälp" av min autism. Men det är inget jag funderar över... jag ser det jag ser, helt enkelt . Både med mina fysiska ögon och med min "inre blick".

tramsmaja skrev:Det där passade jättebra in på mig också.

Jag har ganska lätt för att uttrycka mig i text, men när jag ska säga nåt är det jättesvårt att hitta och välja rätt ord för att det inte ska bli fel.

Exakt!
Jag tänker i bild. Sedan måste jag ha bilden i sikte för att översätta den till ord. Det går bra när jag skriver (och är ostörd!), men när jag ska prata så försvinner bilden, och då hittar jag inte de rätta orden heller.

Zombie skrev:Jag hör till dem som tänker i bilder/känslor/begrepp (eller intutiva "blixtar") och måste lägga energi på att översätta till ord med osäkert resultat. Sådana som jag i vuxen ålder förvånat förstod inte kan finnas (enligt normen).

Ja, någon har redan sagt det...
Konstigt, jag trodde jag var ganska ensam om den upptäckten...

Ha, ha! Eureka!
Därför kan jag inte prata när jag gör något annat! Eller inte ens prata om det jag gör!...

Jag tänker både visuellt och med ord. Är mer åt det visuella hållet dock. Jag gillar att spela upp filmer i huvudet som jag antingen memorerat eller som jag kommer på medan jag spelar upp dom, fantasi.

treeman skrev:Jag tänker både visuellt och med ord. Är mer åt det visuella hållet dock. Jag gillar att spela upp filmer i huvudet som jag antingen memorerat eller som jag kommer på medan jag spelar upp dom, fantasi.

Ja det är ju riktigt roligt/spännande det där med minnen/fantasi.

Jag brukar ofta "gå runt" i minnen eller fantasier, rätt ofta när jag gör det så "försvinner" jag in i tankarna. (dagdrömmer) och ser/hör inte ett skit av min omgivning.

Att ha "aspie-minne" gör det hela ännu lättare, kommer i princip ihåg allt som har hänt genom hela mitt liv så det är roligt att gå tillbaka i tankarna och uppleva det igen. :p

Det kanske är lättare att ha "aspieminne" när man tänker i bilder, för då ser man ju en hel situation i en enda blixt snarare än att försöka beskriva den för sej själv i ord.

Det är ju väldigt svårt tycker jag att förstå hur andra tänker, jag förstår fortfarande inte hur man tänker, om man till huvudsak inte tänker med bilder/filmer.

Ja, det är svårt. Men jag har frågat runt lite och de flesta verkar tänka i ord. Ungefär som exemplet jag gav.

Jag tycker att det behövs en bättre förklaring på vad som är "tänka med ord", eller... Kanske inte.
Men jag skiljer på inre dialog och "tänka med ord", är det fel?

Inre dialog enligt mig: att prata med sig själv i tankarna. (alltså ej verbalt) jag tror att alla har en inre dialog, även "bildtänkare" som jag.

Tänka med ord enligt mig: Att nästan helt uteslutet tänka med en inre dialog, minnen tolkas som ord istället för bilder och sammanhang.

Finns det verkligen personer som inte använder bilder/filmer för att lagra minnen?
Hur ser deras minnen ut isåfall?
Är minnet för dessa personer en inre dialog i stil med: "Jag kommer ihåg när blablabla....." ?

Alla har väl minnesbilder, men nu talar jag om de som inte har så många, och inte så detaljerade.

Finns det någon annan här som har vana att understryka alla viktiga detaljer när ni läser?

Jag gör inte det om jag läser tidningar men om jag läser fakta eller pluggar så highlightar jag så in i helvete och har också 'kodade' färger beroende ' hur viktigt' det är vad jag highlightar

Alla böcker ser ut som att det är 1000 personer som har läst dem, men det är bara jag som gjort det

Jag gör det för att kunna strukturera det som jag läser och skapar jag eget struktur så kommer jag ihåg bättre. Alla färger och figurer som har använder hjälper också att komma ihåg.
På det sättet 'använder jag bilder' att tänka och försöka bättre att komma ihåg. Kommer jag inte ihåg den abstrakta texten så kommer jag iaf ihåg hur jag kladdat runt fanskapet

Men mina böcker törs jag ite visa till någon, är rädd att de lätt skulle kunna tolkas att jag är i psykos

Nån annan lika knäpp som jag?

Jag har ett spärr mot att rita i böcker...
Det är förbjudet liksom. Däremot skriver jag upp nyckelord.

Red and green skrev:Finns det någon annan här som har vana att understryka alla viktiga detaljer när ni läser?

Jag gör inte det om jag läser tidningar men om jag läser fakta eller pluggar så highlightar jag så in i helvete och har också 'kodade' färger beroende ' hur viktigt' det är vad jag highlightar

Alla böcker ser ut som att det är 1000 personer som har läst dem, men det är bara jag som gjort det

Jag gör det för att kunna strukturera det som jag läser och skapar jag eget struktur så kommer jag ihåg bättre. Alla färger och figurer som har använder hjälper också att komma ihåg.
På det sättet 'använder jag bilder' att tänka och försöka bättre att komma ihåg. Kommer jag inte ihåg den abstrakta texten så kommer jag iaf ihåg hur jag kladdat runt fanskapet

Men mina böcker törs jag ite visa till någon, är rädd att de lätt skulle kunna tolkas att jag är i psykos

Nån annan lika knäpp som jag?

Nej inte direkt, men jag brukar alltid skriva upp saker jag senare ska ta reda på mer om.
Tex. Om jag sitter på tåget och tänker/dagdrömmer som jag alltid gör, så kommer jag på någonting jag vill ha reda på, så skriver jag in det i en notis på telefonen.

Detta gör jag också när jag läser böcker osv(skriver upp saker att tänka vidare på/lära mig mer om osv), så det är i alla fall liknande det du gör, fast mina böcker är rena och fina. :p


Sen när jag har tid, så läser jag igenom mina notiser och använder de som jag fortfarande är intresserad av till att lära mig nya saker.

Red and green skrev:Finns det någon annan här som har vana att understryka alla viktiga detaljer när ni läser?

Jag gör inte det om jag läser tidningar men om jag läser fakta eller pluggar så highlightar jag så in i helvete och har också 'kodade' färger beroende ' hur viktigt' det är vad jag highlightar

Alla böcker ser ut som att det är 1000 personer som har läst dem, men det är bara jag som gjort det

Jag gör det för att kunna strukturera det som jag läser och skapar jag eget struktur så kommer jag ihåg bättre. Alla färger och figurer som har använder hjälper också att komma ihåg.
På det sättet 'använder jag bilder' att tänka och försöka bättre att komma ihåg. Kommer jag inte ihåg den abstrakta texten så kommer jag iaf ihåg hur jag kladdat runt fanskapet

Men mina böcker törs jag ite visa till någon, är rädd att de lätt skulle kunna tolkas att jag är i psykos

Nån annan lika knäpp som jag?

Ett tag strök jag under med massor av olika färger där varje färg hade en särskild betydelse. Men det blev ganska jobbigt så jag slutade med det. Helst borde all text ha olika färg, storlek etc för då har jag lättare att minnas, men om någon annan skrivit med 'fel' färger så skulle det förstås bli problem.

På datorn så identifierar jag olika program genom färgen på deras ikoner. Även avatarer identifierar jag i första hand efter färg. Vilket gör att jag ibland blandar ihop olika skribenter vars avatar har samma färg.

Sedan är jag väldigt platsberoende. Jag vet precis var jag har allting, inkl på datorn. Men eftersom jag också gillar att organisera om då och då så byter jag ibland plats på saker, filer eller programikoner, och då blir det förstås problem. Autopiloten gillar inte när grejer flyttas. När affärer flyttar på grejerna så att det man ska ha inte finns där det brukade vara uppskattas förstås ännu mindre.

weasley skrev:Ja, det är svårt. Men jag har frågat runt lite och de flesta verkar tänka i ord. Ungefär som exemplet jag gav.

På den arbetsplats jag var senast, var det få som tänkte i bilder, fler som tänkte i ord och diagram (PowerPoint),
Många verkade mest tänka med röven, för utom några få som inte tänkte alls.

Idiot skrev:

treeman skrev:Jag tänker både visuellt och med ord. Är mer åt det visuella hållet dock. Jag gillar att spela upp filmer i huvudet som jag antingen memorerat eller som jag kommer på medan jag spelar upp dom, fantasi.

Ja det är ju riktigt roligt/spännande det där med minnen/fantasi.

Jag brukar ofta "gå runt" i minnen eller fantasier, rätt ofta när jag gör det så "försvinner" jag in i tankarna. (dagdrömmer) och ser/hör inte ett skit av min omgivning.

Att ha "aspie-minne" gör det hela ännu lättare, kommer i princip ihåg allt som har hänt genom hela mitt liv så det är roligt att gå tillbaka i tankarna och uppleva det igen. :p

+1

Ibland kan det där minnet vara lite av en nackdel, jag minns allt dåligt lika bra som det bra. Tror jag saknar förmågan att förtränga minnen.

lasseivägen skrev:På den arbetsplats jag var senast, var det få som tänkte i bilder, fler som tänkte i ord och diagram (PowerPoint),
Många verkade mest tänka med röven, för utom några få som inte tänkte alls.

Bör nog påpeka att jag var en ev de som slutat tänka, när jag insåg det meningslösa i att försöka förmedla mina bilder av det som inte skulle komma att fungera. Ingen ville veta, det skapade ju arbete att lösa samma problem i det oändliga.
Storföretag brukar ha en jättestor sjö att kasta pengarna i.
Jag tror inte jag är varken den förste eller sista aspis som gett upp, att förklara saker för NT, som inte vill eller kan förstå.

Jag har handikappet att jag inte kan tänka visuellt i vaket tillstånd. På testerna fick jag extremt dåligt bildminne men extremt bra arbetsminne. Kan dock drömma i bilder. Kan tillägga att jag dagdrömmer större delen av min vakna tid, men då i ord.

Detta gjorde mig konfunderad, då de flesta jag läst och hört om med asberger är raka motsatsen.

Såg dock nyligen en dokumentär på SVT där en professor med autism sa att det finns tre grupper. Alla har gemensamt att hjärnan kopplar annorlunda än neurotypiska, men att det kan ta sig uttryck på följande tre sätt (skriver från minnet någon detalj i vad jag skriver kan vara fel)
1) Tänker visuellt, bra på språk men usla på algebra
2) Tänker i mönster, ofta bra på tex schack
3) Tänker verbalt, gillar fakta, bra på matematik, men usla på att teckna

Sen finns det mycket gemensamt för alla kategorierna, många av de klassiska autismsymptomen.

De flesta jag läst om passar i kategori 1), men jag tillhör solklart kategori 3). Exempelvis visade min utredning att jag ligger på förskolenivå när det gäller att rita en människa

Nargil skrev:Jag har handikappet att jag inte kan tänka visuellt i vaket tillstånd. På testerna fick jag extremt dåligt bildminne men extremt bra arbetsminne. Kan dock drömma i bilder. Kan tillägga att jag dagdrömmer större delen av min vakna tid, men då i ord.

Detta gjorde mig konfunderad, då de flesta jag läst och hört om med asberger är raka motsatsen.

Såg dock nyligen en dokumentär på SVT där en professor med autism så att det finns tre grupper. Alla har gemensamt att hjärnan kopplar annorlunda än neurotypiska, men att det kan ta sig uttryck på följande tre sätt (skriver från minnet någon detalj i vad jag skriver kan vara fel)
1) Tänker visuellt, bra på språk men usla på algebra
2) Tänker i mönster, ofta bra på tex schack
3) Tänker verbalt, gillar fakta, bra på matematik, men usla på att teckna

Sen finns det mycket gemensamt för alla kategorierna, många av de klassiska autismsymptomen.

De flesta jag läst om passar i kategori 1), men jag tillhör solklart kategori 3). Exempelvis visade min utredning att jag ligger på förskolenivå när det gäller att rita en människa

Dagdrömma med ORD?
Haha fan va coolt!

Raka motsatsen till hur jag fungerar, det här är ju sjukt intressant.