Jag undrar hur många som i likhet med mig blir enormt uppjagade, krampbenägna, självmordsbenägna och sömnlösa av mediciner som Fontex, Fluoxetin. Cipramil, Cipralex osv, dvs mediciner som är serotoninåterupptagningshämmande och går ut på att höja serotoninnivån = befria dig ifrån depression?

Har bara provat Fluoxetin med effekt att jag blev väldigt psykiskt elak med hemska minnesluckor, jag har alltså inget som helst minne av att det hänt.

@Debbido, har du sett dessa trådar om SSRI:

"Varför fara med osanningar om ­depressioners orsaker? "

SSRI - nedtrappning

Fanns inget alternativ "Har aldrig provat så jag vet inte."

Jag blev kraftigt hyperaktiv och helt speedad av Fluoxetin. Minns inte om jag egentligen fick ökad ångest, det var nog mer rastlöshet som jag då misstog för ångest. Det var väldigt dubbelt, jag fick lyckokickar, och tyckte att jag mådde bra av det, samtidigt som det var rena kaoset, och jag behövde mer lugnande. Åt det bara ca 2 månader, blev övertalad att sluta för jag var en plåga för omgivningen...

Jag vet inte riktigt. Tror inte jag märkte nått alls när jag tagit SSRI faktiskt, varken negativt eller positivt. Men kan inte säga helt säkert för åt aldrig enbart SSRI när jag testade sånna.

Det talas ofta i forumet om SSRI, sällan om SNRI, tycker jag.
Jag har använt båda några år men har inte lagt märke till nån ångest pga dem.

Kollade: 138 träffar på snri och 1147 på ssri.

När jag tog SSRI cipramil för över 10 år sedan så blev jag helt konstig och aggressiv och det slutade med att jag blev tvångsintagen på psyket.

Jag blev nog lite sömnigare, men märker inte särskilt mycket annars.
Har både ökat från 50 till 100 mg och sen till 150 mg, utan att märka någon större skillnad.
Allt gjordes från en dag till en annan.

OTOT
Numera tar jag 100 mg. men enbart för att jag läst ett flertal studier som påvisat att hjärnan återhämtar sig bättre med hjälp av SSRI. Dessutom har jag i ännu en av mina något korkade funderingar, dragit ut det till att SSRI skulle kunna ha positiv inverkan även på min försämrade syn, och i så fall kunna göra något positivt för min skadade synnerv. Anledningen skulle då vara att ögats nerver inte är en vanliga nerver, likt de som t.ex. förmedlar våra känselintryck. Ögat är rent fysikt en del av hjärnan, och således även synnervens celler, som liknar cellerna i vissa delar av hjärnan. Skulle då SSRI rent hypotetiskt kunna ha samma effekt på nybildning och reparation på celler i ögat, likaväl som på celler i amygdala och hipocampus.

Självfallet är det väldigt fria fantasier, men eftersom jag inte upplever några bekymmer av SSRI preparaten, så kan det troligen inte skada mig i någon större utsträckning. Dessutom tycker jag något hänt med min syn på senare tid, men det skulle även kunna vara begynnande grå starr, vilket i början ger något bättre närseende. Men om det är begynnande grå starr kan nog inte SSRI påverka den processen.

Jag har tagit SSRI i sammanlagt nio år av mitt liv. Det fungerar jättebra. När jag försökte sluta med dem upptäckte jag att jag kände mer och starkare. Jag blev mer kreativ och kunde uppleva saker på ett djupare plan. Därför har jag kommit fram till att SSRI hämmar mig, men det är den enda negativa effekt jag har märkt. De hjälper mig jättemycket. Varje gång jag försökt sluta med dem har jag blivit djupt deprimerad efter någon vecka.

Wine skrev:@Debbido, har du sett dessa trådar om SSRI:

"Varför fara med osanningar om ­depressioners orsaker? "

Läser man denna artikel från The New Scientist, så får man en helt annan bild av det hela:

http://psychotherapy.tumblr.com/post/86 ... depression

Tur att man alltid blir skeptisk om man ser nån titulera sig som genusprofessor?

Jag fick Zoloft/sertralin på vårdcentralen januari 2008, hann dock ej få effekt då jag tog alla tabletterna på en gång.

Tog igår min första tablett (25mg) sertralin igen, får se hur jag kommer reagera. Ska höja till 50mg efter två veckor.

Jag har bara testat flouxetin, men märkte inget av det, varken bättre eller sämre. Var strul att få mer så jag tvärslutade utan problem tror jag åt 80mg.

Laika skrev:Jag har tagit SSRI i sammanlagt nio år av mitt liv. Det fungerar jättebra. När jag försökte sluta med dem upptäckte jag att jag kände mer och starkare. Jag blev mer kreativ och kunde uppleva saker på ett djupare plan. Därför har jag kommit fram till att SSRI hämmar mig, men det är den enda negativa effekt jag har märkt. De hjälper mig jättemycket. Varje gång jag försökt sluta med dem har jag blivit djupt deprimerad efter någon vecka.

Jag har liknande erfarenheter. Jag blir inte djupt deprimerad direkt, men överbelastad av känslor och intryck, spänd, orolig och förvirrad med sammanbrott som följd.

Joakoni skrev:

Laika skrev:Jag har tagit SSRI i sammanlagt nio år av mitt liv. Det fungerar jättebra. När jag försökte sluta med dem upptäckte jag att jag kände mer och starkare. Jag blev mer kreativ och kunde uppleva saker på ett djupare plan. Därför har jag kommit fram till att SSRI hämmar mig, men det är den enda negativa effekt jag har märkt. De hjälper mig jättemycket. Varje gång jag försökt sluta med dem har jag blivit djupt deprimerad efter någon vecka.

Jag har liknande erfarenheter. Jag blir inte djupt deprimerad direkt, men överbelastad av känslor och intryck, spänd, orolig och förvirrad med sammanbrott som följd.

Ni vet väll att man ska trappa ur dem under en period? Att man tar mindre mängd att om ni låt oss säga har 90 mg utav en sort att ni trappar ner till låt oss säga 60 mg någon månad och sen ner till 30 mg någon månad och sen slutat totalt. Men prata med era läkare så ska ni se att dom har ett korrekt schema under hur lång tid ni ska trappa ur.

Jag tål SSRI-preparat, men de har ingen verkan på mig.

slackern skrev:

Joakoni skrev:

Laika skrev:Jag har tagit SSRI i sammanlagt nio år av mitt liv. Det fungerar jättebra. När jag försökte sluta med dem upptäckte jag att jag kände mer och starkare. Jag blev mer kreativ och kunde uppleva saker på ett djupare plan. Därför har jag kommit fram till att SSRI hämmar mig, men det är den enda negativa effekt jag har märkt. De hjälper mig jättemycket. Varje gång jag försökt sluta med dem har jag blivit djupt deprimerad efter någon vecka.

Jag har liknande erfarenheter. Jag blir inte djupt deprimerad direkt, men överbelastad av känslor och intryck, spänd, orolig och förvirrad med sammanbrott som följd.

Ni vet väll att man ska trappa ur dem under en period? Att man tar mindre mängd att om ni låt oss säga har 90 mg utav en sort att ni trappar ner till låt oss säga 60 mg någon månad och sen ner till 30 mg någon månad och sen slutat totalt. Men prata med era läkare så ska ni se att dom har ett korrekt schema under hur lång tid ni ska trappa ur.

Det är jag fullt medveten om. Jag har aldrig försökt sluta tvärt utan trappat ner enligt vad min läkare säger.

sansula skrev:

Wine skrev:@Debbido, har du sett dessa trådar om SSRI:

"Varför fara med osanningar om ­depressioners orsaker? "

Läser man denna artikel från The New Scientist, så får man en helt annan bild av det hela:

http://psychotherapy.tumblr.com/post/86 ... depression

Tur att man alltid blir skeptisk om man ser nån titulera sig som genusprofessor?

Tack Wine och Sansula för era länkar! Nu behöver jag inte känna mig som ET längre! Och 22 % tål inte en höjd serotoninhalt. Wow! Det är inte bara jag! Serotinin is NOT the answer for the world today. I alla fall inte för oss alla. Våra hjärnor är mer komplexa än så. Tänk att sanningen alltid ska få plats i en liten fyrkan, och räddningen undan vår kärlekslösa samtid i ett litet piller.

När ska läkemedelsbolagen eller samhället gå vidare mot nya horisonter?
Jag som har fel på hypofysen och obalans bland hormonerna ska ändå reagera "normalt" på standardlösningar. Jag bad en läkare om oxytocinspray och han kastade ut mig. Om jag ber om medicinsk marijuana ringer de väl polisen?

5 veckor är mitt längsta försök med SSRI. Då var jag okantaktbar. Låg bara och krampade med världsrekord i ångest.

Konstnärssjälar och förälskade människor brukar ha en lägre serotoninhalt för att kunna få endorfinkickar. Har du hört en psykiater fråga dig om du är superkreativ eller förälskad innan han skriver ut sina piller? Nej, inte jag heller.

Växtriket är i stort sett uteslutet som medicin eftersom läkemedelsbolagen måste tillverka syntetiska preparat för att tjäna pengar. Ett piller med 15 namn - det är lönsamt det, man kan ändra några detaljer och namnet bara.

Vi är ett antal aspergare som behöver snälla mediciner som är lugnande och INTE ökar antalet impulsgenombrott. Själv tillhör jag den där gruppen under 18 (livet ut) som inte bör få SSRI pga förhöjd självmordsrisk.

Debbido skrev:Våra hjärnor är mer komplexa än så.

Hela kroppen är betydligt mycket mer komplex än man någonsin kunnat ana förut, man trodde att man skulle veta allt efter att ha kartlagt genomenet, pyttsan, det verkar som att man nu faktiskt vet mindre än man trodde man visste innan kartläggningen...

Miche skrev:

Debbido skrev:Våra hjärnor är mer komplexa än så.

Hela kroppen är betydligt mycket mer komplex än man någonsin kunnat ana förut, man trodde att man skulle veta allt efter att ha kartlagt genomenet, pyttsan, det verkar som att man nu faktiskt vet mindre än man trodde man visste innan kartläggningen...

Ju mer man lär sig desto mindre vet man. Man vet att man inte vet.

Vad kan få en människa ur psykisk balans? Mycket. Premenstruella besvär t ex eller för att omformulera det: hormonell obalans. Sedan kan jag tänka mig 1000 andra skäl. Ständig smärta och trötthet kan generera depression och då är man där igen med universallösningen: FONTEX!

Alla problem har EN lösning. Tänk om det vore så lätt! Då kunde vi bombardera Syrien med SSRI-missiler.

Följande beror antagligen på för låg serotoninhalt:

cancer, arbetslöshet, fattigdom, krig, miljöförstöring, överstressade samhällen, kärlekslöshet, ensamhet och trauma - eller?

Debbido skrev:Konstnärssjälar och förälskade människor brukar ha en lägre serotoninhalt för att kunna få endorfinkickar.

Vad menar du? Att människor med låg serotoninhalt lättare får kickar och därför blir mer kreativa? *kliar mig i huvudet*

Skum frågeställning i rubriken handlar det om SSRI på enkäten är frågan serotonin.
Så jag svarar på det som står i enkäten och då svarar jag att jag mår bra som fan om jag överkonsumerar serotonin.

Fröken Fräken skrev:

Debbido skrev:Konstnärssjälar och förälskade människor brukar ha en lägre serotoninhalt för att kunna få endorfinkickar.

Vad menar du? Att människor med låg serotoninhalt lättare får kickar och därför blir mer kreativa? *kliar mig i huvudet*

Jag hittar kanske ingen länk. Det var flera år sedan en psykiatriprofessor sa detta på TV och jag tror att det stämmer. För att få rejäla endorfinkickar måste serotoninhalten vara tämligen låg. Den går alltså ned vid förälskelse. Om förälskelsen går snett (olycklig kärlek) blir då självmordsrisken hög.

T ex en rockmusiker eller sing and songwriter har ofta låg serotoninhalt för att kunna skriva bra låtar och bli förälskad i dessa, bli hög av musiken och hamna i ett kreativ lyckorus. Sedan behöver denna sårbara själ ofta medvetandeförändrande droger för att klara av belastningen med strålkastarljuset. Men om han drogar sig med SSRI eller NRI så blockeras känslorna och låtarna blir skit.

Jag blir på en bra gjord låt hög i tre dygn. Psykpillren kvaddar hela min kreativitet.

slackern skrev:Skum frågeställning i rubriken handlar det om SSRI på enkäten är frågan serotonin.
Så jag svarar på det som står i enkäten och då svarar jag att jag mår bra som fan om jag överkonsumerar serotonin.

Du vet kanske mer än mig? Serotoninåterupptagningshämmande medel = ökad serotoninhalt = SSRI = Fontex. Fel?