Jag har nog fortfarande lite en dröm om körkort... hade tillstånd i tre år från 18½ till 21½ när det var bra mycket enklare. Synd att jag inte lade lite mer kraft i det då. Jag i ett nötskal... jag fick inte in ansökan om förlängning ett år till i tid när treårsdagen närmade sig...

Frågan är om jag borde ha.... min empatiska sida skulle väl göra sig väl där, jag skulle antagligen bli en vägens riddare av sällan skådat slag (i stället för bara lite parkeringsplatsernas riddare som idag ), och skulle förmodligen kunna komma för sent till mitt eget bröllop om det stod i varje fall en kvinnlig bilist och såg hjälplös ut vid vägkanten.

Däremot märker jag hur förbannad jag blir av att se de mest hjärndöda där ute i trafiken som inte har där att göra egentligen, så jag kan undra vad jag skulle kunna ta mig till. Eller framför allt vad någon ännu galnare idiot skulle kunna göra för att han tyckte jag gjorde fel i trafiken, när jag i själva verket gjorde helt rätt.

Hör man någon tuta på en annan bilist kan man ju närmast ge sig tusan på att det är dumfan som är arg och tutar som har fel eller inte vet om hela läget längre fram, och den som blir tutad åt som faktiskt har god trafikuppfattning och har gjort helt rätt...

Har körkort.

Det var besvärligt, till allas förvåning. Jag är ju så INTELLIGENT!

Stämmer bra det, teorin var inte så svår. Praktiken var lite svårare.

Jag har dock TVÅ tjuvknep. Min far är yrkesförare. Min styvfar VAR yrkesförare och ÄR körskolelärare.

Till yttermera visso är hela bunten väldigt snälla, så TROTS mina svårigheter och omprov på praktiken slutade det hela i 1300 kronor för min del! (mina snälla föräldrar ville inte ens ha bensinpengar när jag misshandlade deras bilar).

1300 kronor. Kan någon gissa ungefär när det var? Det blev bara två uppkörningar. En katastrof, och en... alldeles för snäll. Borde inte fått kortet då. Men nu klarar jag trafiken rätt bra, speciellt på hemmaplan.

Savanten Svante skrev:1300 kronor. Kan någon gissa ungefär när det var?

Början/mitten av 80-talet?

Jag läser allt som ni skriver i tråden, den här tråden har betytt mycket för mig, hoppas den får leva ett tag till.

Min provlektion gick över förväntan och bara jag får köra med samma körlärare VARJE lektion (o en en massa andra måsten...) så kanske...

Man blir himla trött av köra bil, jag låg på soffan resten av dan och dan efter var jag också jättetrött hela dan. Koncentrationen som krävs för att växla kan få myror att krypa i benen, finmotorik är inte min grej, även om det finns värre exempel på det

Sen vet ju inte den där körläraren hur jag kommer behandla hans bil när vi kommer på en gropig väg eller man helst inte ska köra i vattenpölar. Det är det svåraste när man cyklar också----jag ser alla gropar i vägen---men jag kör också ner i vaje grop....

Något som sårade mig mycket under mitt första försök att ta körkort var att körläraren kunde godkänna mig på saker fast han samtidigt förklarade att jag ju inte levt upp till kraven...det är nåt med att köra mellan koner inom en viss tid...jag var inte änns nära...får se hur det går nu 6 år senare.

Hade rätt svårt att lära mig köra, det blev tre upkörningar. Sen körde jag inget vidare förrän jag skaffade kareta och började få lite mil körda. Nu går det väl hyfsat men jag är inte förtjust att köra i stan.

Efter drygt fyrtio år av försök klarade min faster till slut av det. Hon är i pensionsåldern och har åkt till Norrland på intensivkurser så länge jag kan minnas. Automatlåda de senaste tjugo. Äntligen står hon helt fri från sin björnesmagasintrollbundne mattelärare.

Automat till folket. Hoppas det blir lika standard som i USA.

Känns som det är min uppgift att dissa manuellt. Körde trots allt upp för lastbil på en 3-stegad låda med både split- och rangeomkopplare. Något som bara lektionskåta körskolelärare kan tycka är ändamålsenligt.

Därmed inte sagt att jag inte suckar uppgivet när SL-vraket för dagen kastar i en lägre växel mitt i en hal kurva fast man har 4711 ägg mellan foten och pedalen.

linek skrev:Automat till folket. Hoppas det blir lika standard som i USA.

HU hemska tanke!

Högst personliga åsikter presenteras:

Först så dödar en automatlåda all form av körglädje, du behöver ju inte ens planera din körning nämnvärt med en sån. Tala om att hjärnan zoomar ut efter 60mil landsväg med automatlåda, det går iaf att förhindra med en manuell som kräver lite av föraren.

För det andra, kontrollfreaket Kaks accepterar inte att en så ointelligent, primitiv och opålitlig sak (se lineks erfarenhet i hal kurva trots ägg *nickar viktigpetter-nöjt*) som en automatlåda ska bestämma över min motor. Där med Basta!

/Kaks

Har inget körkort!!

Jag gillar inte heller automat. Zoomar ofta ut även med manuell men det gör inget för min inre autopilot kör mycket jämnare än jag.

Själv gillar jag att köra bil, i synnerhet långfärder. Avslappnande att sitta där och lyssna på musik och se milen rulla förbi. Inte så förtjust i stadskörning dock, för stressigt.

Pemer skrev:

Savanten Svante skrev:1300 kronor. Kan någon gissa ungefär när det var?

Början/mitten av 80-talet?

Nästan rätt! slutet på 80talet!

Kaks skrev:

linek skrev:Automat till folket. Hoppas det blir lika standard som i USA.

HU hemska tanke!

Högst personliga åsikter presenteras:

Först så dödar en automatlåda all form av körglädje, du behöver ju inte ens planera din körning nämnvärt med en sån. Tala om att hjärnan zoomar ut efter 60mil landsväg med automatlåda, det går iaf att förhindra med en manuell som kräver lite av föraren.

För det andra, kontrollfreaket Kaks accepterar inte att en så ointelligent, primitiv och opålitlig sak (se lineks erfarenhet i hal kurva trots ägg *nickar viktigpetter-nöjt*) som en automatlåda ska bestämma över min motor. Där med Basta!

/Kaks

Minns någon som sade att det bara är tekniker och motorjournalister som hatar automat.

Själv hör jag till dem som säger att automat är rätt NIMMT, som de säger här nere i skåne. Det är lagom avslappnat att köra. Här i skåne så har vi i princip aldrig snö (bara nån vecka om året eller så) så det där med att den växlar ner i halka är lixom inget problem.

Fast ska man köra SPORTIGT blir det ju besvärligt!

eh.. fast jag kör ju manuellt av bara farten. Är dock tacksam för att min styvfar skaffade automat när jag fortfarande var grön inom bilkörningen, så jag kör båda obehindrat.

Savanten Svante skrev:

Pemer skrev:

Savanten Svante skrev:1300 kronor. Kan någon gissa ungefär när det var?

Början/mitten av 80-talet?

Nästan rätt! slutet på 80talet!

Mig kostade lappen över 10.000 - i början av 80-talet.

Har alltid kör manuell men skulle nog bli en automat om man nångång köper en ny bil. Har inte kört nån automat av nyare årsmodell men det verkar ju blvit rätt bra på senare år med tekniken för det där. Förr drog ju automat mer bensin men nu är den visst effektivare.

Naturlig utveckling att bilarna blir mer och mer automatiska och datorkontrollerade, även om det tar bort en del av körglädjen.

Jag skulle aldrig vilja ha en automat eftersom jag gillar att kunna motorbromsa i kurvorna och ha möjlighet att kunna rulla igång bilen vid batteriproblem.

Dessutom är inte min autopilot förtjust i förändringar. Den är van vid manuell och vill gärna ha en växelspak att dra i och känna sig delaktig. Bil med automatlåda blir som att flyga JAS och det vet vi ju hur bra det gick...

Enda situation där det nog verkligen är en fördel med automat är om man bor eller jobbar i stan och sitter mycket i bilköer. Då blir det ett jädrans växlande för att bara åka nån meter i taget och det slipper man med automat.

Inger skrev:

Savanten Svante skrev:

Pemer skrev:[quote="Savanten Svante"]1300 kronor. Kan någon gissa ungefär när det var?

Början/mitten av 80-talet?

Nästan rätt! slutet på 80talet!

Mig kostade lappen över 10.000 - i början av 80-talet. [/quote]

Wow! *vederbörligen imponerad*

Jag antar att du liksom jag fick göra flera uppkörningar, men olikt mig fick köra i körskola, med oförstående lärare?

Redan vid 18 års ålder hade jag lärt upp mina föräldrar/motsvarande.

Första gången jag styrde var jag ung, jävligt ung. Något äldre, 9 år, så körde jag runt med familjens folka på gården. 9åringar kan inte bromsa mjukt. Brorsan fick en bula i pannan..

Körde enbart i körskola, ja. Och hade svårt att koncentrera mig för att han snackade hela tiden och jag kan antingen köra eller konversera - inte båda samtidigt. Men han var i alla fall trevlig. Den första fick jag byta ut för hon var rent omöjlig att köra med.

Behövde dock bara köra upp en gång och hade grym tur som var sist eftersom de två som var innan (vi var tre kandidater i samma bil) gjorde kardinaltabbar som jag därmed såg till att undvika. Teorin och halkbanan klarade jag också med nöd och näppe.

När jag var sexton köpte jag en svart Amazon av en gubbe i Älvsjö för tvåtusen. Efter att ha rattat omkring till leda på mina morföräldrars tomt med föga imponerad yngre kusin bredvid gjorde jag tre nattliga utflykter.

Först själv till närmaste samhälle före snön. Sedan med två klasskamrater runtikring gymnasiet. Sist i djupa vintern med en gammal tjuvstrecksbekant från högstadiet till vilkens epa jag byggt en bilhornsorgel som slutligen låste sig på repan förbi korvmojen.

Den natten åkte vi vart vi ville. Många ställen och nästan diken. Som final snurrade jag på E4:an. Bilen vred sig moturs som i en dröm och slog först höger fram i räcket, snabbt därefter höger bak. När vi stannade stod vi snyggt parkerade på vägrenen med nosen framåt.

Skulle gärna kört iväg men ramen var inböjd mot höger bakdäck - morfar och jag fick rikta den med domkraft, han gnällde över träningsvärk en vecka - och strax därpå stannade en bil, en polisbil. ''Tyckte du att det var lämpligt att köra i 90 med sommardäck?'' ''Inte vet jag. Jag har inte körkort.''

Tro mig den som vill, min epakompis säger att det var för att jag gick på Natur, men efter alkoblås och hembogsering hörde jag inget mer av det där. Lappen blev jag dock skraj för att söka. Rationaliserade med att jag inte behövde, att jag inte ville skada någon och allt möjligt. Morsan övertalade mig när jag var tjugotre och då fanns i alla fall inga lagliga hinder.

Det är trevligt om söta tjejer med batteri- eller andra startmotorproblem har manuell växellåda...

Länge sedan man var på rätt plats vid rätt tillfälle, det senaste var inte ens någon aktiv insats utan mer passiv - när jag gick förbi ett äldreboende mitt i natten och åtminstone kunde rädda morgonens hemfärd åt någon med att ringa på i porttelefonen och varna att det stod en bil med lyset på på parkeringen utanför. Hon som öppnade trodde inte den bilen tillhörde någon i personalen där, men när jag kom tillbaka förbi samma parkering tio minuter senare var lyset släckt. Bra att en aspig filmnörd var på väg förbi bort mot videoaffären för att lämna tillbaks en film lite för sent klockan två på natten!!

Farsan har förresten berättat att han var med om att få familjens 244 med automat igångbogserad. Jodå, de fäste lina, han slog på tändningen och hade neutralläge i, de blåste på upp i 80 tror jag han sade och så slängde han i drive - och bilen ska ha bromsat något väldigt, men hoppat igång.

Fan tror´t, det låter väldigt riskabelt... undrar hur de ens kunde räkna med att det skulle gå... normalläget är väl att det bara inte ska kunna gå...

Pemer skrev:Farsan har förresten berättat att han var med om att få familjens 244 med automat igångbogserad. Jodå, de fäste lina, han slog på tändningen och hade neutralläge i, de blåste på upp i 80 tror jag han sade och så slängde han i drive - och bilen ska ha bromsat något väldigt, men hoppat igång.

Fan tror´t, det låter väldigt riskabelt... undrar hur de ens kunde räkna med att det skulle gå... normalläget är väl att det bara inte ska kunna gå...

Stackars stackars växellådan!

Jag tänker inte fixa körkort, för jag känner på mig att jag skulle bli en stor trafikfara. Min simultanförmåga är nämligen lika med noll, och jag har lätt för att "zona ut" och börja tänka på nåt annat. Att jag tänker långsamt och har dålig reaktionsförmåga bidrar också. Dessutom så klarar jag mig fint med cykel och kollektivtrafik.

Jag förstår verkligen inte hur folk vågar köra när de har medpassagerare i bilen. Är de inte rädda för att köra av vägen eller liknande och skada medpassagerarna?

Är förresten ny här. Hej på er allesammans. Jag borde kanske plita ned en presentation.

Jag har inget körkort, och betvivlar på att jag kommer att skaff ett. Jag litar inte på mig själv tillräckligt för att ge mig ut i trafiken och riskera andra människors liv, och än värre, mina egna barns!

Jag tog körkort 1992 och det var ingen dans på rosor precis.Jag klarade det på fjärde uppkörningen.
Har inte ägt bil nån gång,får låna morsans vid behov.
Tycker inte det är några större problem att köra bil.

Skaffade körkort så snart jag kunde, mest för att vi behövde en till i familjen som kunde köra (mor min är bilrädd). Teorin var en baggis, praktiken behövde jag tre försök för, men det gick till slut. Tycker själva bilen är ganska trevlig eftersom den är så förutsägbar. Alltid samma reaktion.

Har problem med andra bilar dock, och kan inte bedöma avstånd och hastighet över huvud taget, något jag märkte efter att så när ha kört ihjäl mig ett par gånger i omkörningar. Nuförtiden kör jag knappt om en traktor en gång, om det inte finns två filer. Gillar inte att köra i stan. Annars är det är kul att köra, men det tar enormt med energi och kräver 100% koncentration hela tiden. Kan aldrig köra på autopilot så att säga, och är som blöt deg när jag kommer ut bakom ratten, redan efter nån timme. Långfärder är inget för mig, och inte automat heller!

Jag har inte körkort, jag bor i huvudstaden och saknar det inte till vardags. jag går gärna t affären t ex, har ett naturligt rörelsebehov (går oftast även uppför rulltrappor, när andra står still). Situationer när jag saknar körkort har varit när jag själv velat kunna flytta mitt bohag från en stad till en annan (det är ju en frihet att kunna sköta sig själv, flyttfirmor finns ju men...), och när jag varit på IKEA (allt går ju att få hemkört, och taxi finns ju alltid men...).

Tror inte jag kommer skaffa körkort eftersom jag inte klarar att hålla flera saker i huvudet samtidigt och att jag inte kan koncentrera mig (teorin skulle funka, men aldrig praktiken) , dessutom är det dyrt och jag har hittills inte kunnat arbeta/tjäna egna pengar i ngn större utsträckning. Jag e uppväxt på landet och skulle jag bo där det är dåliga allmänna kommunikationer skulle jag säkert tänka annorlunda.

Det finns en folkhögskola i norra Sverige som har körkortskurser för personer m AS och andra som behöver långsam inlärningstakt, minns just nu inte vad den hette, men den e nog lätt att hitta om man går in och läser om folkhögskolor.