VF: Svenska läkare har lägst antal patienter

År 1975 fanns det 8 511 landstingsanställda läkare i Sverige med en befolkning på cirka 8 176 563 personer. 2014 är det 24 233 läkare på en befolking av cirka 9 800 000.

Så Sverige har gått från 10,4 läkare per 10 000 invånare 1975 till 24,7 år 2014. Antalet sjuksköterskor har ökat från 31 000 personer år 1975 till 71 000 personer år 2013.

Även i Värmland tar allt fler läkare emot färre patientbesök. Under 1993 tog läkarna inom Värmlands läns landsting emot 660 000 patientbesök, tio år senare var siffran 625 000 och i fjol, 2013, var antalet 611 591. Siffrorna avser psykiatrisk specialistvård, primärvård och somatisk specialistvård.

Sverige ligger på tredje plats bland OECD-länderna när det gäller antalet läkare per 1 000 invånare. Men Sverige har det lägsta antalet läkarbesök per invånare och år.

I genomsnitt hinner en läkare, allmänläkare eller specialist, i Sverige träffa knappt 900 patienter per år. Genomsnittet för en läkare i de 35 jämförda OECD-länderna ligger på 2 400 patienter. /../ Även norska, danska och finska läkare har förhållandevis få besök per år, cirka 1 300 per år.

Svenskar gör knappt tre läkarbesök per år vilket är lite jämfört med andra länder.

Så det är en situation där gigantiskt fler läkare gör allt mindre sjukvård. Givetvis så kostar de precis som vanligt. Alltså går stora resurser till spillo. Men att svenska läkare skulle vara särskilt inkompetenta verkar galet. Det lutar åt att sjukvårdens organisation är helgalen och ineffektiv.

Bara som en reflektion..!

Ja, när man tittar på bl.a. dessa uppgifter så ser man ju att de som har påstått/påstår att det satsas för lite på sjukvården i Sverige överdriver (medvetet eller av okunnighet?) och att de som har påstått att välfärden skulle vara på väg att monteras ned eller gå sönder i Sverige under alliansens styre inte verkar ha haft riktigt koll. Det handlar ju inte bara om hur mycket resurser eller pengar som satsas utan även om hur dessa resurser används och förvaltas, hur effektivt man bedriver en verksamhet.

Det finns ett flertal privata alternativ inom exempelvis vård och omsorg som drivs betydligt mer effektivt än offentligt drivna verksamheter där de privata verksamheterna också håller en högre kvalitet på den vård och omsorg som erbjuds, S:t Görans sjukhus är ett exempel:

Gott resultat för Capio S:t Göran när SLL jämför akutsjukhus
Senast uppdaterad
1 apr, 2015 11:25

I en rapport som Hälso-och sjukvårdsförvaltningen i dag offentliggjort jämförs effektivitet, i form av produktivitet och kvalitet, mellan Capio S:t Görans Sjukhus, Danderyds Sjukhus och Södersjukhuset. Rapporten visar att Capio S:t Göran har lägst kostnad för att producera vård, samtidigt som sjukhuset har mer nöjda medarbetare och patienter, en god kvalitet och bra tillgänglighet.

Anledningen till att det är fler läkare idag ligger till stor del i privatiseringen. I den allmänna sjukvården råder det, på många platser, läkarbrist.
Att säga att det läggs mer pengar på vården idag känns avigt när ett flertal sjukhus har lagts ned och andra har tvingats stänga ett flertal vårdavdelningar.
Det blir ineffektivt när den privata sektorn har rätt till bidrag och samtidigt breder ut sig ordentligt. Många slantar rinner ned i den verksamheten. Slantar som skulle varit mer fokuserade i allmänvården.

En annan sak som kan spela in är att fler är sjuka och gamla nu = fler patienter. 40-talisterna (är väl största åldersgruppen?) var unga och friska på 70-talet, nu är de gamla och förmodligen sjukare.

Antalet sekreterare inom sjukvården har väl (?) också minskat så då får vårdpersonal göra mer pappersarbete.

tahlia skrev:Anledningen till att det är fler läkare idag ligger till stor del i privatiseringen. I den allmänna sjukvården råder det, på många platser, läkarbrist.
Att säga att det läggs mer pengar på vården idag känns avigt när ett flertal sjukhus har lagts ned och andra har tvingats stänga ett flertal vårdavdelningar.
Det blir ineffektivt när den privata sektorn har rätt till bidrag och samtidigt breder ut sig ordentligt. Många slantar rinner ned i den verksamheten.

Hur tänker du vad gäller det jag fetat, kan du utveckla ditt resonemang för jag förstår inte varför en vårdverksamhet skulle vara eller bli mindre effektiv eller sämre bara för att det är privata företag som driver verksamheten när exempelvis både privat och offentlig vård lyder under samma regelverk:

Socialstyrelsen - Privat vård

Både privat och offentlig vård lyder under samma regelverk. Om du ska starta en privat verksamhet som bedriver vård finns det vissa bestämmelser som är viktiga att känna till.

tahlia skrev:Slantar som skulle varit mer fokuserade i allmänvården.

och vad menar du med "allmänvård", tillhör inte exempelvis S:t Görans akutsjukhus "allmänvården"?

tahlia skrev:Det blir ineffektivt när den privata sektorn har rätt till bidrag och samtidigt breder ut sig ordentligt. Många slantar rinner ned i den verksamheten. Slantar som skulle varit mer fokuserade i allmänvården.

Betvivlar att det är just den privata driften som är problematisk. Snarare är det personer som har för lite förståelse för verksamheten som får genomföra ogenomtänkta struktureringar och för lite styrning hur medel används inom verksamheten. Däremot kunde man begränsa ägarstorleken inom vårdsektorn så att det blir verksamhet som bedrivs av sjukvårdsanställda själva i mycket större utsträckning.

Den offentliga sektorn har misslyckats på många ställen genom att den gör arbetsförhållandena odrägliga och därigenom får personal att säga upp sig eller bli utbränd. Den första kategorin återkommer rätt ofta som hyrpersonal till en mycket högre kostnad om de inte jobbar i andra länder.

Zima33 skrev:En annan sak som kan spela in är att fler är sjuka och gamla nu = fler patienter. 40-talisterna (är väl största åldersgruppen?) var unga och friska på 70-talet, nu är de gamla och förmodligen sjukare.

Det borde inte påverka antalet besök per läkare? så ineffektiviteten återstår.

Zima33 skrev:Antalet sekreterare inom sjukvården har väl (?) också minskat så då får vårdpersonal göra mer pappersarbete.

Ja, de skulle ju "spara pengar"

Så nu gör sjuksköterskor undersköterskors jobb och läkare gör läkarsekreterarnas jobb..
(kanske professorerna rengör golven, uppgiftsfördelning dit kompetensen gör mest nytta.. )

Kanske också för att det är mer vårdpersonal i vården numer också? Förr delegerades allt som inte var direkt sjukvård till vårdbiträden. Dessa var inte utbildad vårdpersonal och räknas nog inte riktigt i statistiken. Beroende på typ av vård kunde det finnas väldigt mycket biträden. På ett ålderdomshem kunde det typ nästan bara vara biträden med någon enstaka doktor och sköterska som tittade in då och då.

De flesta biträdena uppgraderades under 80-talet till undersköterskor. De räknades då till utbildad personal.

Nu gällde ju statistiken sköterskor (antar det utesluter USK) och doktorer, men tror denna reform ändrade en hel del.

Jag vill inte starta någon politisk debatt men har inte sjukvården varit något bättre under Socialdemokraternas perioder? Det känns lite som att Alliansen krossade hela vården med privatiseringar.
Var det bättre under sossarnas perioder?

Jag kanske tänker fel nu, jag är inte så insatt.

alixha skrev:...
Det känns lite som att Alliansen krossade hela vården med privatiseringar.
...

Du känner att Alliansen krossade hela vården? Hur kan det komma sig att du känner det så? Det låter ganska dramatiskt så därför undrar jag vad du baserar din känsla på. Har du och dina närmaste inte tillgång till svensk sjukvård längre?

Det är lite olika bitar här.

Dels lades det en större summa pengar på vården fram till 1990, då man kom fram till att välfärden hade levt över Sveriges tillgångar. Man ansåg att kraftiga åtstramningar behövde göras. Man minskade personalstyrkan under de kommande 10 åren med väldigt många inom vården. Samtidigt ansåg man att man skulle genomföra en arbetssocialisering så att alla yrkesgrupper skulle ta en större del i det administrativa arbetet. Detta medförde bl a att läkarsekreterare försvann och att läkarna fick göra det arbetet samt en hel del som sjuksköterskorna gjort.

Det har funnits delegationer med operationsläkare från andra länder på besök i Sverige som blir förvånade över att svenska läkare inte uteslutande opererar, då det är det som de utbildats till. Så görs det i andra länder.

Det är fullt möjligt att öka mängden personal igen och omfördela arbetsuppgifter tillbaka till det som var, men då krävs det mer skattepengar till vården. En del skulle man säkert kunna effektivisera genom färre chefer och färre ekonomer inom vården. Men fler skattekronor från folks lön krävs. Så frågan får ställas till folket om de är beredda på det.

Har dock en känsla av att man kan få mer vård för pengarna om man synar papperskvarnarna och de fina kontoren..

Sedan finns det en kostnad i form av sjukersättning för personal som blir utbränd pga systematisk underbemanning, dåliga arbetsförhållanden som resulterar i hyrpersonal, ökade skadekonsekvenser av sjukdomar mm pga för lång väntetid, sjukersättning till patienter som inte kan jobba och inte minst utebliven skatt för de som inte kan jobba.

plåtmonster skrev:Har dock en känsla av att man kan få mer vård för pengarna om man synar papperskvarnarna och de fina kontoren..

Sedan finns det en kostnad i form av sjukersättning för personal som blir utbränd pga systematisk underbemanning, dåliga arbetsförhållanden som resulterar i hyrpersonal, ökade skadekonsekvenser av sjukdomar mm pga för lång väntetid, sjukersättning till patienter som inte kan jobba och inte minst utebliven skatt för de som inte kan jobba.

Visst, man behöver inte måla om så ofta och möblerna behöver inte vara så dyra.

Sedan alla de andra kostnaderna har med att ha ökad personal.
Sedan är systemet så korkat att sjukersättning och lönekostnader på sjukhus inte är från samma påse och då klarar inte politikerna att korsjustera kostnader.

Tänk om företag eller familjeekonomin sköttes på samma sätt. Det hade ganska snart blivit kronofogden.