Svårt för förändringar, vill inte flytta!

Alla frågor om Asperger i relation till barn och/eller föräldrarollen.

 Moderatorer: Alien, atoms

Svårt för förändringar, vill inte flytta!

Inläggav Ulf N » 2010-02-02 22:51:40

Har en dotter (9 år) med ganska mild AS. Hon har dock väldigt svårt för stora förändringar. Jag talade för några veckor sedan om att jag funderat på att flytta närmare barnens skola. Bara tanken på att flytta ledde till storgråt och hon blev nästan otröstlig vid bara tanken på att kanske flytta.

Nu undrar jag vilken taktik jag som förälder ska ha när det gäller stora förändringar:

ska jag förbereda min dotter i god tid innan förändringen och prata om det ofta?

eller:

ska jag ligga lågt fram till förändringen och sedan ta känsloutbrotten under en kortare period?
Senast redigerad av Ulf N 2011-05-04 23:45:08, redigerad totalt 1 gång.
Ulf N
Ny medlem
 
Inlägg: 3
Anslöt: 2010-01-24

Inläggav Noli » 2010-02-03 2:20:37

Hej Ulf N.
jag kan inte låta bli att undra varför du känner att ni måste flytta nu? Är det för att barnens skolresor till och från skolan och hemmet är för långa?

Ni behöver inte flytta nu med hänsyn till din dotters reaktion.

Att jag reagerade när jag läste ditt inlägg är att jag känner igen mig i din dotter och blir ledsen att hon ska behöva uppleva en flyttning när hon känner tryggheten i sitt barndomshem där hon känner sig hemma i och som har alltid varit förut.

Jag känner mig tacksam över att mina föräldrar bodde kvar i samma hus i många år genom min barndomen och tonåren och vuxenåldern ända fram till för nästan 10 år sedan då de flyttade till ett mindre hus i närheten, då blev jag ledsen och hade svårt att acceptera den förändringen under lång tid efteråt eftersom jag inte gillar förändringar dvs svårt för förändringar. Jag vill att allt ska vara som förr för att jag ska känna mig trygg.

Själv bor jag i samma lägenhet i många år nästan utan ommöbleringar och renoveringar eftersom jag känner trygghet i att ha likadant hemma år efter år.

mvn Noli
Senast redigerad av Noli 2011-05-04 23:45:08, redigerad totalt 1 gång.
Noli
 
Inlägg: 778
Anslöt: 2009-05-12

Inläggav Ulf N » 2010-02-03 13:03:00

Tack för ditt inlägg Noli.

Säg att vi måste flytta. Hur gör man då bäst för min dotter?

1) förbereda henne i god tid?

eller

2) berätta om det så sent som möjligt?

Hälsn
ulf
Senast redigerad av Ulf N 2011-05-04 23:45:08, redigerad totalt 1 gång.
Ulf N
Ny medlem
 
Inlägg: 3
Anslöt: 2010-01-24

Inläggav Inger » 2010-02-03 14:35:41

Usch vilken svår fråga. Jag skulle nog tippa på i god tid, men denna vetskap kan ju förpesta tillvaron under tiden, samtidigt som hon får tid att vänja sig vid tanken.

Kanske om ni åker till det område du har tänkt dig och låter henne känna in hur det känns där?

Kanske går det att ta reda på exakt vad det är som gör att hon helst vill bo kvar?

Kanske finns det några fördelar med det nya stället som hon inte tänkt på?

Jag har i hela mitt liv varit avogt inställd till alla förändringar som jag inte initierat själv, och brukar säga nej per default. Men sen när man fått fundera lite, fått mer information och fått vänja sig vid tanken, så brukar det kanske visa sig att det inte var så dumt förslag ändå. Hade jag inte puffats lite av min omgivning, och flyttats några gånger, tagits med på resor mm, så hade jag nog aldrig vågat något eller utvecklats ö h t.

Gäller att upptäcka när det finns utrymme för att lirka, och när man verkligen bara går sönder.

Ett tips kan jag i alla fall ge: ändra inte fler variabler på samma gång. En i taget är illa nog.
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 23:45:08, redigerad totalt 1 gång.
Inger
Inaktiv
 
Inlägg: 17333
Anslöt: 2006-06-30

Inläggav Ulf N » 2010-03-03 10:08:04

Inger skrev:Usch vilken svår fråga. Jag skulle nog tippa på i god tid, men denna vetskap kan ju förpesta tillvaron under tiden, samtidigt som hon får tid att vänja sig vid tanken.

Kanske om ni åker till det område du har tänkt dig och låter henne känna in hur det känns där?

Kanske går det att ta reda på exakt vad det är som gör att hon helst vill bo kvar?

Kanske finns det några fördelar med det nya stället som hon inte tänkt på?

Jag har i hela mitt liv varit avogt inställd till alla förändringar som jag inte initierat själv, och brukar säga nej per default. Men sen när man fått fundera lite, fått mer information och fått vänja sig vid tanken, så brukar det kanske visa sig att det inte var så dumt förslag ändå. Hade jag inte puffats lite av min omgivning, och flyttats några gånger, tagits med på resor mm, så hade jag nog aldrig vågat något eller utvecklats ö h t.

Gäller att upptäcka när det finns utrymme för att lirka, och när man verkligen bara går sönder.

Ett tips kan jag i alla fall ge: ändra inte fler variabler på samma gång. En i taget är illa nog.


Tack för ditt svar. Jag tar med mig det du säger.

Känner igen det här med att få NEJ direkt, vad det än handlar om. Mycket jobbigt för mig som förälder - allt blir så negativt.
Senast redigerad av Ulf N 2011-05-04 23:45:08, redigerad totalt 1 gång.
Ulf N
Ny medlem
 
Inlägg: 3
Anslöt: 2010-01-24

Återgå till Barn och föräldraskap



Logga in