OK. Så säg några "fel" folk gör som gör att de verkar och ser muppiga ut. Hittar du ngn muppbild som beskriver så kan du väl posta den.

kiddie skrev:OK. Så säg några "fel" folk gör som gör att de verkar och ser muppiga ut. Hittar du ngn muppbild som beskriver så kan du väl posta den.

Nja, det är ju inte helt okomplicerat. Jag har inte lust att peka ut enskild individ.

Men det finns vissa enkla tumregler.

-Man har inte strumpor om man går i sandaler.

-Man drar inte upp brallorna högt.

-Man bär inte loafers till shorts. Egentligen ska man undvika loafers helt.

-Undvik vita tubsockor.

-Undvik för stora skjortor.

-Använd inte "roliga slipsar" med Musse Pigg-stuk om du är en vuxen man.

-Man tar av sig cykelhjälmen när man cyklat färdigt.

-Se över frisyren. Det finns ingen anledning att vägra gå till frisören.

-Sköt hygienen dvs duscha varje morgon.

Helt utan modeanknytning tror jag inte det är. Har kollat på gamla kort från 80-talet och minns folk som verkligen var accepterade. Det var högt skurna byxor och vita tubsockar i långa rader där. Så jag har en aning om att det som anses är töntigt iaf delvis är saker som är "ute", dvs att man inte har hängt med tiden utan bär ngt som var poppis 20-30 år sedan.

Men vad fan, måste jag presentera tabeller och algoritmer eller?

Använd hjärnan och försök fatta vad jag säger istället för att snöa in på hårklyverier.

Naturligtvis skiftar modet. Godmorgon!

OK, en följdfråga då. Om någon faktiskt inte skiter i sitt utseende och drar på sig vad som, men som ändå har en avvikande men genomtänkt stil, vad tycker du om det?

-Avvikande men genomtänkt, medveten stil är nånting helt annat.

Att ändra sin klädstil till följd av att den stora massan (fårskocken) anser att alla ska följa deras oskrivna regler, är att vika sig för grupptrycket.
Att klä sig i de kläder man trivs i trots att de bryter mot fårskockens oskrivna hittepåregler är något för starkare individer. Sådana som inte låter andra diktera deras liv.

tahlia skrev:Att ändra sin klädstil till följd av att den stora massan (fårskocken) anser att alla ska följa deras oskrivna regler, är att vika sig för grupptrycket.
Att klä sig i de kläder man trivs i trots att de bryter mot fårskockens oskrivna hittepåregler är något för starkare individer. Sådana som inte låter andra diktera deras liv.

-Att omedvetet se ut som en mupp är inte att vara stark, strunta i fårskocken och gå sin egen väg. Omedvetet är just omedvetet.

tahlia skrev:Att ändra sin klädstil till följd av att den stora massan (fårskocken) anser att alla ska följa deras oskrivna regler, är att vika sig för grupptrycket.
Att klä sig i de kläder man trivs i trots att de bryter mot fårskockens oskrivna hittepåregler är något för starkare individer. Sådana som inte låter andra diktera deras liv.

+1

Det är min devis med.

colaflaska skrev:Alltså. 9/10 aspergerkillar och 7/10 aspergertjejer jag har träffat har klätt sig som om deras föräldrar, eller snarare morföräldrqr, handlar kläder åt dem. Visst, se ut hur du vill men kom fan inte och gnäll på mobbing när du klär dig som ett grottmongo.

Fan det du beskriver låter ju som värsta trendiga hippster stilen.

tahlia skrev:Att ändra sin klädstil till följd av att den stora massan (fårskocken) anser att alla ska följa deras oskrivna regler, är att vika sig för grupptrycket.
Att klä sig i de kläder man trivs i trots att de bryter mot fårskockens oskrivna hittepåregler är något för starkare individer. Sådana som inte låter andra diktera deras liv.

Instämmer helt!

Jag minns när jag var på besök i Tyskland för några år sedan och på pendeltlåget såg personer som såg ut att vara i 30-årsåldern ha samma slags kläder som mina föräldrar. Vad skönt, här är inte folk så ängsligt modemedvetna som i Stockholm, tänkte jag.

Alla modediktat är totalt irrationella. Om det nu finns vita tubsockor och loafers att köpa, så är det ju faktiskt också mode. Eller finns det ett specialmode för muppar? Likaså om det finns Mussepiggslipsar att köpa, så finns det också kunder som köper och använder dem. Däremot kan jag tänka mig att de inte är lika lämpliga att bära vid alla tillfällen, t ex inte på jobbintervju, när man arbetar på banken el på begravning. Det var lättare förr när man skilde stenhårt mellan jobb, fest och sommarledig.

Vad som är "för stora skjortor" låter också väldigt subjektivt. Man kanske gillar löst hängande och avskyr slimmade åtsittande plagg?

Det finns de som har mode som specialintresse och de som är totalt ointresserade. Men så finns det de som är mittemellen, som ängsligt håller koll så de är lagom och inte sticker ut.

Det krävs stor medvetenhet för att veta vad som är modernt.

Nja, jag vet inte det jag. Man kollar på hur folk i ens närhet (klasskompisar, arbetskamrater, grannar) är klädda och ser till att man inte är för avvikande. Vill man däremot hålla koll på det allra senaste krävs mer arbete.

Alien skrev:
Vad som är "för stora skjortor" låter också väldigt subjektivt. Man kanske gillar löst hängande och avskyr slimmade åtsittande plagg?

Finns ju skjortor som ska vara stora. Vet inte om dom heter nåt speciellt. Det är såna där för fritidsbruk som man ska ha upprullade armar på.

Det allra senaste i modevärlden, det vill säja de plagg som visas upp i Paris på de stora modehusens "kattpromenader" ser ju ofta fullständigt vansinniga ut.
Om nån skulle komma traskande i en dylik "outfit" på Storgatan i ... låt oss säja Arboga, Falun eller Härnösand ... tja, då skulle väl vanliga medborgare gapskratta tills de trillade omkull.

Alien skrev:Nja, jag vet inte det jag. Man kollar på hur folk i ens närhet (klasskompisar, arbetskamrater, grannar) är klädda och ser till att man inte är för avvikande. Vill man däremot hålla koll på det allra senaste krävs mer arbete.

Jag bor granne med en 90-årig tant som man ser typ en gång per år... I år har jag inte träffat henne alls. Den andra grannen är typ skogsarbetare.

Så ingen av stilarna passar att härma .

Men vad händer om du kombinerar de två stilarna?

Alien skrev:

colaflaska skrev:Alltså. 9/10 aspergerkillar och 7/10 aspergertjejer jag har träffat har klätt sig som om deras föräldrar, eller snarare morföräldrqr, handlar kläder åt dem. Visst, se ut hur du vill men kom fan inte och gnäll på mobbing när du klär dig som ett grottmongo.

Så du menar att man har rätt att mobba folk för att de inte klär sig efter senaste modet? Mycket märklig inställning, anser jag. Blame the victim, brukar det kallas. Mobbning är alltid mobbarnas fel, inte mobboffrens.

+1

Förr tittade man i "damtidningar" för att veta hur det nya modet såg ut. Nuförtiden finns ju alltid internet och speciella modebloggar. Vill man se hur vanligt folk är klädda kan man ju kolla TV-program som Allsång på Skansen, alltså publiken, inte artisterna.

Men inte slänger jag mina gamla fullt fungerande kläder för att modet ändrats. Hellre går jag som stolt mupp!

KrigarSjäl skrev:
Men det finns vissa enkla tumregler.

-Man har inte strumpor om man går i sandaler.

-Man drar inte upp brallorna högt.

-Man bär inte loafers till shorts. Egentligen ska man undvika loafers helt.

-Undvik vita tubsockor.

-Undvik för stora skjortor.

-Använd inte "roliga slipsar" med Musse Pigg-stuk om du är en vuxen man

Strumpor i sandaler är inte alltid fel, speciellt inte om man har långbyxor. Men det ställer förstås höga krav på strumporna som helst inte bör vara för skrikiga, ha färger och mönster som sticker av mot övrig klädsel. De skall naturligtvis också vara hela och rena. Shorts + sandaler + strumpor är en lite knepigare kombination, som kan funka, men det ställer förstås ännu högre krav på strumporna. Vita tubsockor kan fungera i vissa fall.

Den huvudsakliga anledningen till att jag ibland väljer att ha strumpor i sandaler är att skydda fötterna och förebygga skavsår (dvs samma anledning till att ha strumpor i alla typer av skor). Dessutom är det inte alltid lämpligt att exponera bara tår och fötter. Loafers + shorts är en kombination jag undviker (det ser helt enkelt inte bra ut!). Men till långbyxor, inomhus och i stadsmiljö, är loafers de överlägset mest praktiska av alla typer av herrskor.

Om byxor dras upp för högt beror det väl oftast på att de sitter illa, har dålig passform, från början, och kanske måste dras upp för att byxbenen inte ska hamna under hälarna.

Stora bylsiga skjortor kan vara bekväma ibland och är i alla fall att föredra framför för små skjortor med för korta ärmar och glipor mellan knapparna över magen.

När det gäller val av slips så är väl den viktigaste regeln att den ska matcha skjortan och byxorna. Gärna djärva mönster (typ Musse Pigg) men då bör skjortan vara enfärgad, och omvänt - enfärgad slips till mönstrad skjorta.

Det viktigaste med kläder är att man ska känna sig bekväm i dem. Klädseln är ett uttryck för en persons smak, precis som heminredning. Jag brukar aldrig kritisera någon för hur han eller hon klär sig. Själv har jag blivit kritiserad för min klädsel; denna kritik, som har varit mer eller mindre konstruktiv, har jag upplevt som kränkande.

sugrövmanövern skrev:

Alien skrev:Nja, jag vet inte det jag. Man kollar på hur folk i ens närhet (klasskompisar, arbetskamrater, grannar) är klädda och ser till att man inte är för avvikande. Vill man däremot hålla koll på det allra senaste krävs mer arbete.

Jag bor granne med en 90-årig tant som man ser typ en gång per år... I år har jag inte träffat henne alls. Den andra grannen är typ skogsarbetare.

Så ingen av stilarna passar att härma .

Skogshuggar och tant? SKITLÄTT!

colaflaska skrev:Alltså. 9/10 aspergerkillar och 7/10 aspergertjejer jag har träffat har klätt sig som om deras föräldrar, eller snarare morföräldrqr, handlar kläder åt dem. Visst, se ut hur du vill men kom fan inte och gnäll på mobbing när du klär dig som ett grottmongo.

Jag tycker mode och trender är astrist. Jag lägger ner energi på att köpa kläder som sitter bekvämt och passar min kroppsform. Och jag måste ha fotriktiga skor typ joggingskor för andra skor fixar inte mina fötter. Pumps kan jag inte gå i då jag har överrörliga fotleder och vrickar fötterna hela tiden. risken är stor för både hjärnskakning och brutna fotleder. Kan inte gå i klackskor heller av samma orsak.

Även om man inte vill klä sig efter modet så kan man väl ändå klä sig med stil? Inte bara tänka praktiskt hela tiden. Visst ska det vara bekvämt men man kan väl tänka lite på stilen också!