Jag har problem med att svara rätt på fraser som typ; vill du inte ha detta, skulle du inte gått dit? Har du inte den? Fraser utan negation fungerar bra.
Har även problem med ex vänster och höger och andra mer kroppsliga koordinationssätt.

Nu till frågan; är detta aspigt eller bara typiskt för mig?
Kanske det också finns någon gammal tråd om detta?
/ Neo

Mycket intressant - och ett universellt problem med negationer!
Jag har haft en idé om att man skulle fortsätta göra svenskan 'bättre än engelskan' - vi har ju det invändande men jakande "jo" medan engelskan bara har "yes" oavsett om man bekräftar eller invänder (man kan visserligen säga "But yes").
"Han borde verkligen inte göra så, tycker du inte det?" är ett klassiskt exempel där svaret kan missförstås hur lätt som helst - om man inte har ett bekräftande men nekande uttryck.
Vi skulle alltså ha "no" som vanligt invändande nekande, medan bekräftande nekande skulle uttryckas "ne". Säger man sedan som på vardagsengelska "je" i stället för "ja" så blir logiken fullkomnad!

Neo spectre skrev:Har även problem med ex vänster och höger och andra mer kroppsliga koordinationssätt.

Jag kan inte höger och vänster, och koordinationen är det verkligen si och så med. Om det är "aspigt" eller ej vet jag dock inte.

Man kan klura ut negationer med boolesk algebra.

Jag vet inte men tror att det kan vara lite av varje

plåtmonster skrev:Man kan klura ut negationer med boolesk algebra.

Självklart, men när en tjej säger "Är jag inte snygg i den här klänningen?" eller någon avslutar en mening med "Inte sant?" så är det inte boolsk algebra som gäller, då är det bara ett fånigt jävla uttryck som man lätt misstolkar om man inte lärt sig hur det faktiskt ska tolkas.

Miche skrev:eller någon avslutar en mening med "Inte sant?"

Äsch, det är bara tecknade figurer som säger "inte sant"... inte sant (äsch, menar naturligtvis "eller hur?!"

Skämt åsido så har jag nog aldrig hört någon säga "inte sant". Faktiskt.

För att svara på frågan i TS så har jag inga problem med negationer. Jag tycker att det är väldigt roligt med dubbelnegationer men blir inte så värst förvirrad av vare sig dem eller deras mera skolboksmässiga enkla släktingar.

"Inte sant" är kanske e generationsgrej, men du fattar vad jag menar när folk slänger in ett "inte" där det inte hör hemma, inte sant?

Neo spectre skrev:Jag har problem med att svara rätt på fraser som typ; vill du inte ha detta, skulle du inte gått dit? Har du inte den? Fraser utan negation fungerar bra.

Personer med autismtillstånd har vanligen problem med (den NT-utvecklade) kommunikationens pragmatiska nivå, det vill säga kommunikationens sociala funktioner. Jag tycker att ovanstående är exempel på det.

Ordet "inte" lägger till något i betydelsen! Exakt vad beror på sammanhang, men ofta markerar det att talaren vill ha (social eller faktamässig) bekräftelse snarare än rent ny information, t.ex. få "jo" i.st.f. "ja" (gadas). Lite näraliggare att talaren med "inte" vill markera att den absolut bara vill höra ett visst svar, t.ex. att man är snygg i klänningen (Miche).

Som Gafsan var inne på kan dessutom olika språkliga uttryck ha liknande pragmatiska funktion. Och vilket uttryck (t.ex.: ...eller hur, ...inte sant, visst..., tycker du inte...) som passar bäst beror på sammanhang.

Jag tror att våra problem delvis beror på att (NT-utvecklad kommunikation) är ologisk, falsk och ofta innehåller stor mängd onödig (för oss överbelastande) information. Mål, prioriteringar, energihantering m.m. på högre nivå bör man lära sig att använda, om det skall vara värt besväret att plugga in detaljer (annars orkar och hinner personen med autismtillstånd inte tillämpa detaljerna).

Men jag är säkert på att problemen också beror på att personer med autismtillstånd inte har fått lära sig de sociala funktionernas detaljer på sätt som passar vår inlärningsstil. D.v.s. analyser ungefär som i mitt stycke två ovan. Vi lär oss inte sådana svåra saker i förbifarten, utan måste ha mer fokus på det som skall läras. Vi skulle behöva massor av tydliga färdiga analyser kommunikationens pragmatik, och träna utifrån dessa. (Men glöm inte förra punkten om prioriteringar m.m.!!)

Var inte det vettigt?