Jag har lärt mig att man inte kan spara allt. Jag har alltid haft ångest och rädsla/sorgsenhet över att slänga gamla/trasiga/uttjänta saker. Jag måste tvinga mig själv att slänga. Jag använde dock mig av ett knep när jag trotsade mig själv. 1. Lade allt trasigt/oanvändbart på golvet. 2. Lade ner allt i en skräppåse. 3. Slängde. Jag har extremt svårt att skiljas från saker, jag tror alltid att jag kommer sakna dem. Vill ha kontroll. Ett par trasiga vantar kunde jag inte slänga, så jag tog helt sonika och eldade upp dom. Känner en annan aspergare som gjorde så. Jag är dock duktig på att sälja hela och användbara saker, men det är just SLÄNGA som är en utmaning.

Hur gör ni? Kan ni slänga/kan ni inte det?(gäller gamla, uttjänta, trasiga) saker. Jag tar nästan för givet att ni återanvänder användningsbara saker. Slänger ni eller bränner någon helt sonika upp det man tycker är jobbigt/ledsamt att slänga. Hur känns det att rensa?

Du kan ju alltid lappa å laga gamla kläder eller göra lapptäcken utav dom så slipper du slänga.

Helt riktigt försöker jag också först sälja eller ge bort sådant som är i tillräckligt gott skick för att använda.

Går inte det sparar jag i förrådet. Jag har svårt att slänga sådant som kanske går att använda direkt. Ibland går det lång tid (och förrådet fylls på, det är inte så stort), men förr eller senare grips jag av städgalenskap, och då kan jag slänga. Då känns det som en lättnad, en befrielse, att bli av med allt det gamla skräpet.

Och sen börjar jag om...

Jag var skrotsamlare förr men har tvingat mig att dra ner på det. Jag vill inte ha en massa onödiga saker att ta hand om.

Jeg har blitt flink til å kvitte meg med ting, men er svak for tom, brukt emballasje. Det er mye fint i glass, plast og metall. Kvitter meg med det jeg ikke tar i bruk etter en stund da.

Jag har försökt skiljas från min stereostapel som jag köpte för 37 år sen. Allt funkar men förstärkarens ena kanal låter dovt, den behöver nog lite nya kondensatorer; jag har sett att några läckt.

Jag har en nyare (bara 20 år) som funkar bra. Men jag har levt så länge med den gamla, så många minnen, vi hör ihop. Den får stå nerpackad tills jag försöker laga den, den står inte i vägen.

För ett par år sen lämnade jag stereostapelns kassettspelare till elektronikskrot. Efter en kvart hämtade jag den igen.

Dagobert skrev:För ett par år sen lämnade jag stereostapelns kassettspelare till elektronikskrot. Efter en kvart hämtade jag den igen.

Jeg lurer for tiden på om det er mange som har kassettspiller? Det er sikkert en del som har det stående?

Jag sparar mer än normalt. Men har inga problem med att slänga rent skräp. Däremot mellanting är svårt. Det som folk skulle ha slängt men jag tycker att något kan man nog använda det till... Jag skapar helt klart relationer med ting. Men jag har blivit bättre på att kasta. Innan så kändes det i själen även om det var en helt paj sak, om den hängt med länge. Jag kastade en matta och en filt jag har haft i ett par hundra år. Det kändes skitkonstigt. Dessutom var båda hemgjorda (inte av mig) så jag vet vad möda det låg bakom. Men de var så körda att det inte var idé att spara.

Jag är nog tvärtom. Jag slänger eller gör mig av med så mycket som möjligt. Jag tror det kommer sig av att jag har varit tvungen att flytta mycket i mitt liv.

Jag spar allt. (Inte reklam och dagstidningar.) Om man är för snål för att köpa några nya saker blir det inga problem.

Dagobert skrev:Jag har försökt skiljas från min stereostapel som jag köpte för 37 år sen. Allt funkar men förstärkarens ena kanal låter dovt, den behöver nog lite nya kondensatorer; jag har sett att några läckt.

Byt ut kondensatorerna då. De kostar bara några kronor har jag för mig.

nescio skrev:

Dagobert skrev:Jag har försökt skiljas från min stereostapel som jag köpte för 37 år sen. Allt funkar men förstärkarens ena kanal låter dovt, den behöver nog lite nya kondensatorer; jag har sett att några läckt.

Byt ut kondensatorerna då. De kostar bara några kronor har jag för mig.

Jag tänkte jag skulle göra det. Men tveksamt om det blir i det här seklet...

Jag har nog en "horder" (?) inom mig. Men samtidigt är jag i behov av struktur två sidor som krigar i mig. Framför allt sparar jag på kläder eftersom jag hatar att köpa kläder. Jag har ett par jeans från Levis som jag har haft Sedan 1999 ok att dom sitter lite "strammt". Jag har också en icke fungerande Dell dator i garderoben och mycket böcker som jag inte får plats med i lägenhet utan har i förråd i källaren bla Margit sandemos sagan om is folket den kompletta serien...

sparade på minsta grej förut av samma anledning. Har väldigt svårt att göra mig av med saker. Men har senaste året rensat ut, sålt och slängt det mesta jag har. Vill äga så lite som möjligt. Även sagt till familj med mera att inte ge mig presenter osv. Vill inte ha saker. Jag äger inte sakerna. Sakerna äger mig.

Har väldigt stort kontrollbehov och stor rädsla att förlora saker. Men äger eller känner man ingen har man inget att förlora

Har inga problem att slänga saker.
Snarare är det väldigt lätt, vill inte ha det belamrat hemma.

Nästan allt.

Jag sparar för mkt och har svårt att slänga.
Nån gång då och då, det är sällan, så lyckas jag slänga lite mer.

Hamnar ni inte i en hoardingliknande tillvaro om ni samlar på er en massa grejer?

Har stora förråd så ännu märks det inte så mycket, är nog värre för dom som har det stökigt/skitigt.

Jag har inga problem att med att röja till 90%, mitt problem är mitt garage, där har jag en liten samlaravdelning, med sånt som jag ska bygga sen. Problemet är att sen verkar aldrig inträffa. Det ligger i ett rum längst in i garaget, så det är bara jag som ser det!

Jag måste ha ordning och reda och var sak på sin plats, annars suger det energi. Sen har jag även kvalsterallergi.
När man som jag har familj så blir det konflikter när barnen ska spara på allt. Varje år har vi rensat ut i deras rum och gett bort eller sålt sådant som de har växt ifrån. Det jobbiga är mitt ena barn som ska spara allt tills sina framtida barn. Sen hen har varit liten har vi haft diskussioner om sparandet. Nu ska hen flytta ut och det är bara att ta med sig alla lådorna på vinden till de framtida barnen. De vägrar jag att ha här!

Ett annat problem är släktklenoder som man inte kan göra sig av med hur som helst. Det är ett helt regelverk. Vissa möbler ska gå till äldsta dotter och vissa till äldsta sonen. Där tänker jag inte vara den första att bryta seden. Visserligen tycker jag om det mesta men sen finns det vissa saker som är rent ut sagt anskrämliga. Som tur är börjar barnen flytta ut, så jag tänker lämna över ansvaret för vissa saker.

KrigarSjäl skrev:Hamnar ni inte i en hoardingliknande tillvaro om ni samlar på er en massa grejer?

Risken finns. Kombinationen att ha känslomässiga band till saker samtidigt som det ofta finns en oförmåga att organisera. Och ständigt denna känsla att man kommer använda sakerna "sedan".

Och totala motsatsen. En skräck för att ha saker alls, så man har bara det viktigaste.

Har sett båda delarna hos aspergare.

Jag tror inte att det bara går att sluta med endera beteendet. Man får jobba lite med det. När jag sorterade sådant som var utslitet så kastade jag det enklaste först. Då blev jag lite härdad och kunde gå vidare. Sedan är det ibland en svår bedömning vad som är användbart eller inte. Det är lätt att fela på den "säkra" sidan och spara om man skulle behöva grejen. De flesta slänger i det läget och köper nytt om de skulle ändra sig. För mig är det konceptet jättefrämmande.

Tror det viktigaste är att man håller det under kontroll. Att man kanske tillåter en viss kaosyta, säg ett skåp. Och sedan ska det hålla sig där inne utan att växa ut som ett ogräs. Det är när det hamnar överallt som det blir jobbigt, och ens hem kanske blir en hinderbana.

^ Jepp. Det du beskriver, Kiddie, är lite hur jag använder förrådet.

När jag tänker efter kanske det rentav handlar om att sakerna ligger där i karantän ett tag innan jag förmår mig att slänga dem.

Batte skrev:

Dagobert skrev:För ett par år sen lämnade jag stereostapelns kassettspelare till elektronikskrot. Efter en kvart hämtade jag den igen.

Jeg lurer for tiden på om det er mange som har kassettspiller? Det er sikkert en del som har det stående?

Ja om du menar kasett bandspelare. Jag har en sådan fast inte stående på vinden eller dylikt, då jag andvänder den ofta för det är CD player i den också.

Jag har ingen kassettspelare. Jag har aldrig tyckt om magnetiska band för lagring, vare sig det är för ljud eller bild. Numera lagrar jag ljud på USB-minne, det är mycket bättre.