anja921 skrev:Med social hierarki menar jag hur en grupo tenderar att att delas in i grupperingar och hur vissa verkar få mera status och andra mindre .Och hur man tar sig " uppåt" i hierearkin. Menar att man som As kanske inte uppfattar detta, hur man ska agera för att vara " populär" tex

Jag har svårt för det där. Jag kan gilla själva aktiviteten och någon enstaka. Men så fort jag uppfattar att maktspelet börjar så faller mitt intresse för gruppen. Kan ha att göra med att jag ofta tycker att jag vet vad som är bäst men vet att jag inte orkar/klarar få med mig hela gruppen på det.

Om det är en merit att vara "populär" i sällskapet kanske man skall uppgradera sällskapet

antonius skrev:Som det är med NT:folkets tisslande och dom osynliga grepp de hela tiden per automatik jobbar med och det ständiga outtalade gör det onödigt försvårande. När det finns bakomvarande dolda budskap, hela tiden, då får personer med t ex AS svårt att hänga med, så är det ju. Fenomenet är inte okänt. Är väl att det är så svårt för NT att tala i klartext om vissa saker, som gör dem ibland obegripliga...

Tycker detta kan vara jätte jobbigt och gör mig väldigt paranoid ibland. Det är lätt för NT:s att "likt rovdjuret nosa upp det skadade bytet i flocken" vilket gör AS-personen mer sårbar. Det kan vara lätt hänt att bli utnyttjad om man inte ser upp och tänker efter på ett medvetet sätt. Oavsett hur smart man är på fysik så har NTs ett stort övertag och makt i dessa situationer. Mycket också för att man måste vara extra försiktig och hindras därmed på många olika sätt.

anja921 skrev:Jag är intresserad av hur ni beter i grupper och varför. Jag har läst att personer med As inte tar för sig lika mycket inom det sociala och inte heller manipulerar andra för att få fördelar? Är det också sant att personer med As inte förstår hur den sociala hierarkin fungerar? Jag tror inte att jag gör det tex, ingen har ju förklarat den för mig.

Tycker det handlar om att folk klättrar på varandra för att inte hamna längst ner, det är vad det går ut på.

Långt tillbaka i tiden var människan beroende av gruppens skydd för att överleva, den som blev utstött blev vargmat typ. Därför tror jag att det ligger i människans natur att säkra sin plats i gruppen för beskydd. Och kanske gäller detta även idag, men då vi inte har så många naturliga fiender är det andra "elaka" människor som är hotet. NTs självbild är nämligen väldigt skör (enligt mig) då den är en spegelbild av gruppens godkännande och karaktär m.m. Att bli ensam är för dem lika med döden, därav det desperata beteendet att passa in. Utan en grupp som speglar vem personen ska vara och bekräftar detta är det kört för många.

Flockdjursbeteende. En NT vågar inte ta parti för den som är annorlunda då detta kan riskera säkerheten i gruppens beskydd genom utstötning. Som AS blir man aldrig en naturlig del i en NT grupp, du är där för att de låter dig vara det. Kanske för att du varit tillräckligt övertygande, men du har isf jobbat hårt för det. Nästa dag kanske de inte har lust längre och då hamnar personen på högen som "förbrukade leksaker".

Den som inte har anspråk på att klättra hamnar automatiskt längst ner i hierarkin för att personen blir svår för NT att läsa av och anses därmed udda.