Jag har blivit beviljad kontaktperson. Första gången vi träffades, tyckte jag att hon verkade reko och vi verkade dela en hel del intressen och åsikter. Hon är 50+ och utbildad kantor.

I dag sågs vi på stan (=Uppsala) för en fika; det var vår första träff på tu man hand. Först flöt samtalet rätt fint, men när jag började berätta om hur mycket tvångstankar jag har som rör Gud och straff, visade hon en helt ny sida. Hon blev nästan brinnande entusiastisk och började hålla en lång, brinnande monolog om hur Gud älskar alla, hur Jesus dog för oss, hur Gud vill hjälpa om vi bara ber honom och bla, bla, bla. Hon var inte på något vis fördömande, men hon var så intensiv att det började rinna tårar. När jag hörde mig för om vilken kyrka hon tillhörde, svarade hon något i stil med "frikyrklig, men kan gå i vilken kyrka som helst" (är iaf tacksam att hon inte svarade Arken...), samt att hon växte upp i Filadelfia (vilket f.ö. min mamma som barn trodde skulle uttalas fi-LA-del-FI-a).

Jag tänkte, "nåja, hon kanske är en vettig vardagskristen, som Debbido och Henkka", men när jag frågade vidare visade det sig att hon trodde på djävulen, på helvetet och på att alla som tillhör andra religioner borde finna Jesus. Hon tog inte ens helt avstånd från den vidriga uppfattningen att "bara kristna får komma till himlen", fastän hon lite slingrande sade att hon "alls inte gick runt och såg på icke-frälsta som fördömda" eller stördes av att jag ser Bibeln i första hand som en sagobok.
Jag skäms för att säga det, men hennes entusiastiska kristendom skrämde mig. Hon verkar dessutom så oerhört allvarlig. Visst skrattar hon, men det verkar inte finnas något fniss och skämtlynne i henne.
När vi skildes åt frågade hon entusiastiskt när vi skulle ses igen. Då ville jag nästan springa därifrån.

Jag bad uttryckligen om en kontaktperson som inte skulle pracka på en sin religiösa övertygelse, men det här kändes jättejobbigt. Jag vill inte ha henne som kontaktperson, för jag skräms faktiskt av djupt religiösa människor, även om jag inte alls ser ned på dem eller så. Grejen är bara att jag ALDRIG I LIVET vågar säga det till henne ansikte mot ansikte! Jag avskyr att göra personer ledsna och hon verkar så smärtsamt ensam - har ingen partner, inga föräldrar, inga syskon, inga mor/farföräldrar, hon verkar knappt ens ha några vänner. Men jag vill inte ha en kontaktperson som tror på djävul och helveteseld och som pratar om "den kärlek Gud ger mig" med tårar i ögonen.
Hjälp!

Bara å ringa din handläggare för kontaktpersons-verksamheten och säga att du vill ha en ny kontaktperson så tar han/hon hand om allt.

Fast är det inte bara att låta bli att ta upp de ämnena? Vad jag förstod var det inte hon som började prata om det utan hon gav bara respons på det du berättade. Eller känns det viktigt för dig att dryfta dessa frågor med just en kontaktperson?

Jag kan ge mig fan på att hon är medlem i Livets ord, Guds straff till alla människor på jorden...

kvasten skrev:Fast är det inte bara att låta bli att ta upp de ämnena? Vad jag förstod var det inte hon som började prata om det utan hon gav bara respons på det du berättade. Eller känns det viktigt för dig att dryfta dessa frågor med just en kontaktperson?

Bara att veta att man umgås med en person som tror på djävulen och att Jesus är enda vägen gör att jag känner mig jätteosäker. Och eftersom jag har problem med religiöst rotade tvångstankar känns det extra jobbigt.

Jagers skrev:Bara å ringa din handläggare för kontaktpersons-verksamheten och säga att du vill ha en ny kontaktperson så tar han/hon hand om allt.

Instämmer.

Jag råkade faktiskt ut för något väldigt likt – till och med sättet att vara kristen och de där tecknen på skörhet – och då sa någon annan i svängen (boendestödjaren?) uttryckligen att prata med sochandläggaren, det ingår i deras uppdrag att ta hand om, det här är till för folk med sociala problem och att ha svårt att konfrontera folk man inte känner är ett vanligt sådant. Mycket riktigt var handläggaren helt med på noterna, inget besvär alls.

(Men jag får en liten undran om det här kanske är ännu ett sådant där humanitärt område där religiösa är överrepresenterade...)

Zombie skrev:(Men jag får en liten undran om det här kanske är ännu ett sådant där humanitärt område där religiösa är överrepresenterade...)

Det skulle inte förvåna mig det minsta om sekter så som Livets Ord och Arken uppmuntrar medlemmar till att ta sådana arbeten för att värva nya medlemmar...

Kanske det med. Annars tänkte jag på att en del religiösa, även i mindre trevliga sekter, faktiskt tar det där med att göra gott på större allvar än de flesta. Enligt min erfarenhet och en del andras jag har talat med. Även om man sedan kanske inte alltid är stabil nog att klara uppgiften eller hålla sin religion utanför där man utför den.

Du behöver skriva ner konkreta krav du har på en kontaktperson och ge dem till din handläggare för diskussion.

Det är smart att göra grejer objektiva. Då blir det ett allmänt problem, inte ditt personliga problem.

Vem vill ha en religiös eller politisk predikare som kontaktperson?
Sånt kan tom handläggare förstå.

Sen är nog religiösa tokstollar överrepresenterade bland människor som ställer upp som kontaktpersoner. Det ingår liksom i bilden.

Lennart Frimodig

Sen bor du i Uppsala. Du kunde ha mig som kontaktperson, fast jag är rätt otrevlig.

Men person-till-person med nån som jag tycker synd om, är jag mkt snäll mot.

Det skulle vara en distanserad relation där jag hjälper dig hantera myndighetspersoner och sånt. Jag är bra på det eftersom jag varit en myndighetsperson en stor del av mitt yrkesliv.

Jag kommer att gaffla om zilch, förutom det här med att man skall arbeta, så mycket man orkar och klarar av.

Lennart Frimodig

Om du uttryckligen bad om att få en icke-religiös kontaktperson är det ju uppenbart att LSS mislyckats i sitt uppdrag.
Men det är ingen stor sak att bli av med en kontaktperson, om du inte vill säga det face to face är det som tidigare sagts bara att ringa handläggaren.

Jag skulle inte heller tolerera religiösa fruktkakor i min bekantskapskrets.

Jag avbröt med min kontaktperson för 2 veckor sen. Fick papper för att söka en ny. Funkar det inte med kontaktpersonen får man väl försöka med nån annan.

Mvh Trolle Förhandsgrandskad

Hej!
Bästa sättet är att ta kontakt med den som ordnade din kontaktperson och tala om hur du känner.

Den personen kan sen meddela din kontaktperson hur det ligger till

Skulle vara väldigt nyfiken på hur de fick för sig att ge dig ett religionstroll trots att du sagt explicit att du inte ville ha något sådant..
Så fråga varför de parade ihop dig med ett sådant.

Troligen för att tanten inte berättat för LSS-handläggarna att hon är djupt religiös (det ingår kanske i konceptet som sekterna använder).

Miche skrev:Troligen för att tanten inte berättat för LSS-handläggarna att hon är djupt religiös (det ingår kanske i konceptet som sekterna använder).

Njaa,

de religiösa stollarna tror att det är naturligt att vara som dem. De tycker vi andra är lite märkliga. Checka Issa Jesus.

Lennart Frimodig

Kahlokatt skrev:

kvasten skrev:Fast är det inte bara att låta bli att ta upp de ämnena? Vad jag förstod var det inte hon som började prata om det utan hon gav bara respons på det du berättade. Eller känns det viktigt för dig att dryfta dessa frågor med just en kontaktperson?

Bara att veta att man umgås med en person som tror på djävulen och att Jesus är enda vägen gör att jag känner mig jätteosäker. Och eftersom jag har problem med religiöst rotade tvångstankar känns det extra jobbigt.

Det är fullkomligt opassande och oprofessionellt att dra in sina religiösa övertygelser i ett sådant arbete och jag tycker absolut att du ska be att få byta. Känner du dig inte bekväm med henne, så ska hon inte vara din kontaktperson, i synnerhet inte om hon spär på redan befintliga tvångstankar.

Om du vill ha hjälp att formulera ett brev om att du vill byta kontaktperson, så hjälper jag dig gärna att formulera det. Att utsätta en person man ska stödja för religiös propaganda är totalt oacceptabelt.

Kahlokatt skrev:Bara att veta att man umgås med en person som tror på djävulen och att Jesus är enda vägen gör att jag känner mig jätteosäker. Och eftersom jag har problem med religiöst rotade tvångstankar känns det extra jobbigt.

Tro på djävulen hör till medeltiden. Gör dig av med den här människan så fort som möjligt.

Moderator: Lade till ägare av citatet.

Nu sade jag iofs att det var OK med en religiös person, så länge han eller hon inte försökte, som sagt, pracka på mig sin religiösa övertygelse, så kanske får jag skylla mig själv...
Kanske borde jag ha sagt "ingen som är djupt religiös".

Hej i gen!

Kan du inte prata med den personen som ordnade kontakt personen till dig och säga som det är att du inte längre trivs?

Det borde säkert gå att ordna en annan kontakt person till dig

blue30

De kanske missuppfattade dig och trodde att du väldigt gärna ville ha en troende som kontaktperson?

När man säger att man inte vill bli påprackad någon annans tro torde det väl vara ganska uppenbart att man INTE önskar en troende kontaktperson i första hand?

Stå på dig Kahlokatt, naturligtvis ska du inte har en kontaktperson som du inte trivs med! Ring och prata med handläggaren.

Nu har jag pratat med en person på "kontaktpersonförmedlingen" och berättat att jag inte vill ha min kontaktperson. Det var jättehemskt! Jag är så rädd att kontaktpersonen skall bli jätteledsen och ringa mig och fråga "jaha, vad är det för fel på mig då!?" för jag vet ju själv hur hårt det är att bli "bortvald". Jag kommer inte att palla om hon ringer och är ledsen! Då hoppar jag i ån!