earlydayminer skrev:Vi lever i en värld med system som vi själva har skapat

Vi lever i en värld andra har skapat och som maktcentrum har en oproportionerligt stor kontroll över. Så ja, men ändå inte. Alltså är det också av vikt att kunna påverka andra och då kommer detta med social kommunikation in.

earlydayminer skrev: Vi lever i en värld med system som vi själva har skapat

Vi? Blanda inte in mig. Jag har inte skapat något. Det är NT-arna som har ställt till alla problem.

Jag tror inte det är IQ/teoretisk intelligens i sig självt som gör en socialt obekväm, utan att man är intresserad av fel saker.

De elever som hade högst social status när jag gick i skolan var smarta och hade bra betyg, oftast högre betyg än jag, men de var inte intresserade av historia, biologi, fysik etcetera. De var intresserade av sport (om de var killar) eller av utseende och killar (om de var tjejer), att gå på disco (som man skulle göra om man var tonåring på 90-talet) och liknande. I den mån de läste böcker på fritiden så var det skönlitterära böcker som utspelade sig i vardagen, om vardagliga problem.

Även bland vuxna är den allmänna normen att det framför allt är vardagen som man ska prata om och intressera sig för. Det andra funkar, men bara i små doser. Därför tycker jag det är rätt komiskt att autism/aspergers bl.a definieras med "stereotypa beteendemönster" och "begränsade intressen"

@Kattmat, Där skrev du ett inlägg som har en stor poäng

Vi = Mänskligheten. Vare sig man vill eller inte är det arten vi tillhör, i alla fall ur ett biologiskt perspektiv. Neurotypisk eller inte.

Hög IQ är inget som behövs i vårat nuvarande samhälle, nog bättre att vara smart, fast man kan ju vara smart på olika sätt också, smart för sitt eget bästa, smart för samhällets bästa, smart för miljön mm mm

Skummade igenom artikeln lite snabbt. Blev deprimerad. Kan tillägga att jag är den smartaste personen jag träffat... utan tvekan... nej fyfan nu orkar jag inte skriva mer...

sugrövmanövern skrev:

KrigarSjäl skrev:Manövern,

-Ojämn begåvningsprofil, bristande exekutiva färdigheter, perceptionsöverkänslighet etc.

= Smart i teorin, men inte i verkliga livet.

Jag tycker trådens och bloggens rubrik är lite missvisande. Ordet "smart" får mig att tänka på "gatusmart" och öht någon som klarar sig fint genom att genomskåda och manipulera andra människor. Medan den egentligen handlar om högintelligenta och särbegåvade människor. Jag ser inte "smart" och "intelligent" som exakt samma sak.

Dessutom finns det olika sorters intelligens enligt Howard Garnder (https://sv.wikipedia.org/wiki/Howard_Gardner)

Den företagare/chef som är socialt intelligent och har självkännedom inser vad hen själv är bra på och ser till att omge sig med medarbetare som är bra på andra saker, t ex att skapa nya produkter/dataprogram, utveckla en bättre organsiation etc. Bloggförfattares slutsats är att dessa begåvade perosner måste skyddas från "medelmåttans tyranni":

Du behöver stärka banden mellan de högpresterande människorna i din organisation. Samtidigt måste du isolera dem från de som kan, avsiktligt eller oavsiktligt, skada dem. Du måste alltså göra det lätt för de högpresterande att hitta varandra, och själva organisera sig. Du måste också skydda dem, för folk runt omkring känner sig ofta hotade.

http://www.ihm.se/blogg/henrik-martenss ... n-gora-det

Personer som Bill Gates och Steve Jobs var ju inte medelmåttor (men just de hade ju också entreprenörförmåga, så de blev själva företagare). Så det borde faktiskt ligga i företagens eget intresse att inte bara se till att omge sig med sociala, avundsjuka och jasägande medelmåttor. Problemet är förstås om företagaren/chefen själv är en sådan medelmåtta.

Yesterday I was clever so I wanted to change the world

Today I am wise so I am changing myself

Depression beror inte på världen, den beror på en själv.

Hettan skrev:Depression beror inte på världen, den beror på en själv.

Det är inte så enkelt.

plåtmonster skrev:

Hettan skrev:Depression beror inte på världen, den beror på en själv.

Det är inte så enkelt.

Jo, men för den som är identifierad med tankar så är det allt annat än enkelt, då egot livnär sig på att vara identifierat i tanken.

Om du kan vara medvetandet som vakar över tanken, så kan du övervinna lidandet.

Känner mig som en mindre ren stövel, då jag upplever att jag kan identifiera mig med en del av artikeln.

Vad identifierar du dig som?

Hög IQ.. visserligen ojämn~ 140+ ish på mina områden, är löjligt selektiv då det kommer till relationer, sociala möten osv.
Kontrasten dum dummare. Jag har träffat 1 person i mitt 30åriga liv som jag faktiskt kännt att jag haft en givande dialog med. (Visserligen har jag ett utbyte av det här forumet, men möten i det verkliga livet då, skola, arbete osv) Drar mig mer och mer för att yppa idéer pga oförståelse som i sin tur leder till konflikter.

Jag tycker personen bakom artikeln är arrogant, dvs jag har iaf drag av arrogans. Känns som ett mindre smickrande karaktärsdrag.

Alien skrev:

sugrövmanövern skrev:

KrigarSjäl skrev:Manövern,

-Ojämn begåvningsprofil, bristande exekutiva färdigheter, perceptionsöverkänslighet etc.

= Smart i teorin, men inte i verkliga livet.

Jag tycker trådens och bloggens rubrik är lite missvisande. Ordet "smart" får mig att tänka på "gatusmart" och öht någon som klarar sig fint genom att genomskåda och manipulera andra människor. Medan den egentligen handlar om högintelligenta och särbegåvade människor. Jag ser inte "smart" och "intelligent" som exakt samma sak.

Dessutom finns det olika sorters intelligens enligt Howard Garnder (https://sv.wikipedia.org/wiki/Howard_Gardner)

Den företagare/chef som är socialt intelligent och har självkännedom inser vad hen själv är bra på och ser till att omge sig med medarbetare som är bra på andra saker, t ex att skapa nya produkter/dataprogram, utveckla en bättre organsiation etc. Bloggförfattares slutsats är att dessa begåvade perosner måste skyddas från "medelmåttans tyranni":

Du behöver stärka banden mellan de högpresterande människorna i din organisation. Samtidigt måste du isolera dem från de som kan, avsiktligt eller oavsiktligt, skada dem. Du måste alltså göra det lätt för de högpresterande att hitta varandra, och själva organisera sig. Du måste också skydda dem, för folk runt omkring känner sig ofta hotade.

http://www.ihm.se/blogg/henrik-martenss ... n-gora-det

Personer som Bill Gates och Steve Jobs var ju inte medelmåttor (men just de hade ju också entreprenörförmåga, så de blev själva företagare). Så det borde faktiskt ligga i företagens eget intresse att inte bara se till att omge sig med sociala, avundsjuka och jasägande medelmåttor. Problemet är förstås om företagaren/chefen själv är en sådan medelmåtta.

Framgångsrika ledare för stora företag har nog insett detta. En grundförutsättning för att företaget ska lyckas.

plåtmonster skrev:Vad identifierar du dig som?

Nu var nog inte frågan menad till mig men jag svarar på den i alla fall. Jag identifierar mig inte som någonting.

När du identifierar dig som någonting så reducerar du dig själv till blott en tanke, du tror du är tanken, t.ex. du är högintelligent, du är en aspergare, du är hårdarbetande, du är lyckligt gift osv..

Jag identifierar mig som det som är bakom tanken, det är tyvärr omöjligt att beskriva utan att skapa missförstånd.

Ni befinner er i en labyrint av tankar, ni gör saker så komplexa men lösningen är allt annat än komplex. Det är det komiska. Ni behöver lära er att inte behöva tänka, hur slutar man då tänka? Normalt tänker man kanske "jag behöver sluta tänka" men i själva verket gör man motsatsen till att sluta tänka då, man har nyss lagt till en tanke till i sitt tankemoln nämligen "jag behöver sluta tänka".

Ju mer ni grubblar på det här desto längre är ni från sanningen.

För att lösa gåtan och sluta tänka behöver ni vara medvetna om era känslor och tankar. Det här gör ni genom att meditera, vilket är allt annat än lätt men så värt det.

Hettan skrev:Jag identifierar mig inte som någonting.

Uh-huh. Lycka till med det när du inte ätit, druckit eller rört på dig i några dagar. Det är ju bara tankar och känslor du inte behöver identifiera dig med?

Hettan skrev:Ni befinner er i en labyrint av tankar, ni gör saker så komplexa men lösningen är allt annat än komplex. Det är det komiska. Ni behöver lära er att inte behöva tänka, hur slutar man då tänka? Normalt tänker man kanske "jag behöver sluta tänka" men i själva verket gör man motsatsen till att sluta tänka då, man har nyss lagt till en tanke till i sitt tankemoln nämligen "jag behöver sluta tänka".

Projicerar mycket? Ursäkta mig medan jag påpekar ditt enorma spirituella ego för dig

För övrigt kan depression ha många olika orsaker och att säga att det bara är att tänka på ett annat sätt eller att inte identifiera sig med tankarna är ett hån mot de som kämpar. Lite som att om att jag slår dig så hårt jag kan i ansiktet och du sedan inte behöver identifiera dig med smärtan eller tankarna.

Maggi skrev:Framgångsrika ledare för stora företag har nog insett detta. En grundförutsättning för att företaget ska lyckas.

Nej de har inte insett det om man ser till praktiskt handling. Så företaget fungerar inte lika bra som det skulle kunna göra.

plåtmonster skrev:

Maggi skrev:Framgångsrika ledare för stora företag har nog insett detta. En grundförutsättning för att företaget ska lyckas.

Nej de har inte insett det om man ser till praktiskt handling. Så företaget fungerar inte lika bra som det skulle kunna göra.

Jag känner iallafall till börsnoterade storföretags VD ar som utryckligen sagt att dom inte vill ha lismande ja-sägare när de ska anställa, dessutom är det viktigt med kunnighet som kompleterar ledarens.
Om man är rädd för kompetenta medarbetare blir man inte framgångsrik.
Kanske funkar på småföretag med den typen av ledare.

qrukan skrev:

Hettan skrev:Jag identifierar mig inte som någonting.

Uh-huh. Lycka till med det när du inte ätit, druckit eller rört på dig i några dagar. Det är ju bara tankar och känslor du inte behöver identifiera dig med?

Hettan skrev:Ni befinner er i en labyrint av tankar, ni gör saker så komplexa men lösningen är allt annat än komplex. Det är det komiska. Ni behöver lära er att inte behöva tänka, hur slutar man då tänka? Normalt tänker man kanske "jag behöver sluta tänka" men i själva verket gör man motsatsen till att sluta tänka då, man har nyss lagt till en tanke till i sitt tankemoln nämligen "jag behöver sluta tänka".

Projicerar mycket? Ursäkta mig medan jag påpekar ditt enorma spirituella ego för dig

För övrigt kan depression ha många olika orsaker och att säga att det bara är att tänka på ett annat sätt eller att inte identifiera sig med tankarna är ett hån mot de som kämpar. Lite som att om att jag slår dig så hårt jag kan i ansiktet och du sedan inte behöver identifiera dig med smärtan eller tankarna.

Jag gjorde misstaget och skrev inlägget när jag hade en känsla av otillräcklighet i kroppen. Jag är inte fri från egot, om jag gav intryck för det.

Jag ser mig inte som bättre än någon annan och vet att jag har ett stort ego ibland. Men jag har också kommit väldigt långt i min spiritualitet.

Jag har dock fortfarande en poäng i det jag beskriver då jag beskriver min egen problematik. Mina intentioner just då var kanske fel men informationen är fortfarande sann.

Angående ditt sista påstående om hån vill jag ta och påpeka ditt eget ego då du ser det som ett hån, glöm inte att det är du själv som ser det som ett hån, jag menade aldrig illa. Du projicerar minst lika mycket.

Maggi skrev:Jag känner iallafall till börsnoterade storföretags VD ar som utryckligen sagt att dom inte vill ha lismande ja-sägare när de ska anställa

Är det något som visar sig i handling vid anställning? t.ex i sättet personalavdelningen hanterar saken? annars spelar det ingen roll vad VD:n tycker. Sedan gäller det också att det fungerar att kritesera beslut i verksamheten.

Maggi skrev:Om man är rädd för kompetenta medarbetare blir man inte framgångsrik.

Någon annan blir det istället

plåtmonster skrev:

Maggi skrev:Jag känner iallafall till börsnoterade storföretags VD ar som utryckligen sagt att dom inte vill ha lismande ja-sägare när de ska anställa

Är det något som visar sig i handling vid anställning? t.ex i sättet personalavdelningen hanterar saken? annars spelar det ingen roll vad VD:n tycker. Sedan gäller det också att det fungerar att kritesera beslut i verksamheten.

Maggi skrev:Om man är rädd för kompetenta medarbetare blir man inte framgångsrik.

Någon annan blir det istället

Nej längre ner i hierarkin finns väl inte de här insikterna, men på en högre nivå vill moderna företagsledare omge sig med självständiga kritiskt tänkande människor som tillför nåt.

Hettan skrev:Jag är inte fri från egot, om jag gav intryck för det.

Jag ser mig inte som bättre än någon annan och vet att jag har ett stort ego ibland. Men jag har också kommit väldigt långt i min spiritualitet.

Du gav inte det intrycket, och att bli ego-fri är väldigt ohälsosamt. Vet inte vilka spirituella influenser du har men ett vanligt tema är ju singularitet eller icke-dualism, som mål för "upplysning". Ego-löshet är fortfarande dualism där ego står på ena sidan och icke-ego på den andra.

"Empati för alla levande varelser" och dylikt bör inkludera dig själv med.

Hettan skrev:Angående ditt sista påstående om hån vill jag ta och påpeka ditt eget ego då du ser det som ett hån, glöm inte att det är du själv som ser det som ett hån, jag menade aldrig illa. Du projicerar minst lika mycket.

Min poäng var att människor som behöver hjälp i form av terapi, ändrade vanor, medicin, motion, osv inte bara kan sluta identifiera sig med sina tankar för att bli av med sin depression, lika lite som man kan bli av med sin hunger genom att sluta identifiera sig med tankarna som säger att man är hungrig.

Tankar har del i det hela, men det kan vara många andra bitar man behöver jobba på också och då är det viktigt att man faktiskt söker hjälp och inte bara sitter hemma och försöker "tänka bort" sina problem.

qrukan skrev:Du gav inte det intrycket, och att bli ego-fri är väldigt ohälsosamt. Vet inte vilka spirituella influenser du har men ett vanligt tema är ju singularitet eller icke-dualism, som mål för "upplysning". Ego-löshet är fortfarande dualism där ego står på ena sidan och icke-ego på den andra.

Att vara fri från egot handlar inte om att bli av med det, utan att tämja det och använda det klokare. Att kunna sluta tänka är en konst. De flesta idag är fasta i ett ständigt kaos av tankar. De är förlorade i det.

qrukan skrev:Min poäng var att människor som behöver hjälp i form av terapi, ändrade vanor, medicin, motion, osv inte bara kan sluta identifiera sig med sina tankar för att bli av med sin depression, lika lite som man kan bli av med sin hunger genom att sluta identifiera sig med tankarna som säger att man är hungrig.

Att stoppa i sig medicin kan väl ibland vara den enda lösningen, men att lära sig tekniker för meditation är betydligt mer hållbart i längden och kan med tiden ersätta medicinering, förhoppningsvis.