aspiemamman skrev:Min son har haft 2 psykoser, räcker det för att ha rätten enligt dig att ge honom något, som kan göra att han SLIPPER dem?

Du kanske kan få en bättre förståelse för din sons problematik och bättre tips om hur du ska lösa din och din sons situation om du vänder dig till ett psykosforum istället för ett aspergerforum. Viska.se är ett psykosforum, se länken här nedan:

http://www.viska.se/

Förresten TS (Tråd Skaparen) kanske har du nytta av detta dokument:
EN HANDBOK OM ANSÖKA, OMPRÖVNING OCH ÖVERKLAGANDE AV MYNDIGHETSBESLUT. Sätt dig in i försäkringskassan, socialens. mfl:s regler innan din situations blir akut!

Kommer från denna tråd:
kan-du-dina ... 18713.html

nano skrev:Vad hände när han fick Abilify?

Han blev så annorlunda, oron blev ännu värre (trodde jag inte var möjligt) och han gick mycket snabbt upp i vikt.

Han har varit symptomfri nu i ca 1 år, mår mycket bra och fungerar superbra. Inga utbrott, inga ticks, inga tvång, lite måsten så klart eftersom han är autistisk, men inget som inte är hanterbart.

Det största är ändå blicken, nu är den är klar, glad och han är med, liksom. Det var det värsta när han mådde dåligt och även när han åt Abilify, blicken som blir så svart, när han mår dåligt och frånvarande och orolig med Abilify.

Det går liksom inte att beskriva en blick, ändå kan den verkligen skrämma skiten ur en, utan att jag kan sätta fingret på det, så att jag kan beskriva det i ord.

Men om han är autistisk kanske hans psykoser kan förklaras av asperger och inte är schizofreni eller något sådant. Han kanske skulle kunna må bra om han bara fick vara ifred. Jag menar slippa medicin. Skola är inte allti här i världen. Man kan få diabetes av antipsykotisk medicin.

matterik skrev:

aspiemamman skrev:Min son har haft 2 psykoser, räcker det för att ha rätten enligt dig att ge honom något, som kan göra att han SLIPPER dem?

Du kanske kan få en bättre förståelse för din sons problematik och bättre tips om hur du ska lösa din och din sons situation om du vänder dig till ett psykosforum istället för ett aspergerforum. Viska.se är ett psykosforum, se länken här nedan:

http://www.viska.se/

Tack så jättemycket för att du bryr dig om oss!

Jag har fått mycket hjälp på viska, och på lite andra forum också, som är för personer med psykiska sjukdomar.

Jag har inte varit här på länge nu, började titta igenom lite hur jag tänkte och så förut, man lär sig ju av erfarenheter och tyvärr har jag ju lite mer erfarenheter nu. Sugis hade helt rätt och jag jag behövde höra det där, fast att jag blev lite arg då.

Det som har räddat oss, är ju att jag har tagit över undervisningen för min son och han har inte varit i skolan på 1,5 år nu och mår bra idag.

Det är inte det optimala, men bättre än skolans tillfälliga lösningar, som hitintills inte har varit bra nog, det var ju därför han blev sjuk. Nu blir inte alla lika sjuka som han blir och tur är väl det.

Jag ville egentligen bara tala om hur det liksom gick sen, hur vi har det idag, mot hur det var då, när jag skrev här sist.

matterik skrev:Men om han är autistisk kanske hans psykoser kan förklaras av asperger och inte är schizofreni eller något sådant. Han kanske skulle kunna må bra om han bara fick vara ifred. Jag menar slippa medicin. Skola är inte allti här i världen. Man kan få diabetes av antipsykotisk medicin.

Han har inte ätit medicin på ca 1 år och idag skulle jag inte ge honom något sådant. Skolan är inte allt, nej, verkligen inte, tyvärr inser inte skolan det

Mycket har jag gått med på i skolpliktens anda, rädslan för tvångsomhändertagning och allt som man står inför, när man som jag, håller ett barn hemma från skolan. Jag kan ärligt säga att jag har låtit dem försöka för många gånger, alltid med samma resultat, en svårt sjuk son.

Idag har jag min son hemma, med stöd av både HAB och BUP, efter några vändor till barnpsyk i ambulans. Skolan kan inte komma åt mig längre, men rädslan för att skolplikten ska vändas mot oss, har länge styrt mina beslut, att ta min son till skolan, om och om igen.

Idag äger jag rätten att säga nej, om skolan kommer med ett förslag, jag vet inte kommer att fungera, den rätten har jag fått kämpa mig till.

aspiemamman skrev:Idag äger jag rätten att säga nej, om skolan kommer med ett förslag, jag vet inte kommer att fungera, den rätten har jag fått kämpa mig till.

Den rätten har du egentligen haft länge, rätten till hemundervisning.

Problemet är att politikerna ännu inte riktigt beslutat om hur betygssättningen ska gå till så risken är att din son inte kommer att få något slutbetyg.

Jag känner till en familj i Uppsala som har hemundervisat sina barn sen flera år tillbaka, kommunen försöker stoppa det men det finns ingen laglig grund för att stoppa den, så de försöker med alla underliga regler de kan hitta för att stoppa familjen, senast var argumentet att barnen inte fick någon social träning i hemundervisningen... Länk till en artikel på unt.se