Jag hade KBT på habiliteringen i slutet av 2019, och då bad jag om att få fortsätta ha terapi för min ångest när KBT:n var över eftersom jag har ångest utöver rent socialt också.
Det skulle gå bra fick jag höra, eftersom det är sådant dom sysslar med, så jag fick en tid för det några månader senare men då hade covid precis brutit ut så jag har skjutit upp det fram tills nu. Det blev även krångel där emellan för jag skulle förflyttas från ungdomshab till vuxenhab och orsaken till att det var krångligt var för att vuxenhab var omöjliga att få någon kontakt med. Jag mailade den kontakt på vuxenhab som jag fått kontaktuppgifter till och hon svarade då att dom inte har någon tillåtelse att ge mig besked på mail eller ens på telefon om ifall jag får bli inskriven eller inte, därför skulle hon skicka hem ett brev till mig och det skulle jag få hem inom en vecka.


Det gick flera månader utan att någonting hände så jag hörde av mig under sommaren på mail, då svarade hon att dom satte upp mig på en tid hos en psykolog men dom glömde att tala om det..
Det var en manlig psykolog dom satte upp mig hos och jag tänkte inte så mycket på det då men förra veckan insåg jag att jag förmodligen inte kommer känna mig helt bekväm med att öppna upp till en manlig psykolog så jag mailade henne igen och talade om detta, men att jag såklart går hos honom ifall det inte finns någon kvinnlig psykolog tillgänglig just nu, att jag bara vill kolla läget hur det ser ut och om man kan komma med ett sådant önskemål.
Hon svarade mig överhuvudtaget inte så jag åkte in på mötet och gick och satte mig i väntrummet. Psykologen kom och hämtade mig, tillsammans med hon jag mailat med, och dom tog med mig in på ett rum och började ifrågasätta mig om varför jag ska komma med sådana önskemål för? Sedan talade hon om för mig att hon avbokat mitt möte efter det mailet, men att hon inte haft möjlighet att informera mig om det eftersom hennes mobiltelefon gått sönder samma morgon, och vårat möte var på eftermiddagen.. Och fast jag skrev tydligt just att jag inte ville få mitt möte inställt utan jag ställer bara en fråga.
Så jag fick alltså ta bussen in, och komma in bara för att få höra att hon ställt in mitt möte utan att jag bett om det och ändå kommer jag väl få hem en faktura!


Sedan började hon att ifrågasätta varför jag ska prata med en psykolog, och att ångest är väl ingenting dom kan göra någonting åt. Hela tiden satt psykologen där trots att mitt möte med honom hade blivit inställt, han liksom bara satt där och avbröt då och då och försökte skämta Det kändes typ som jag hade blivit ditlurad för att sitta och bli ställd mot väggen framför två personer jag aldrig träffat tidigare och jag var överhuvudtaget inte beredd på det, väldigt obehagligt. Jag blev bara helt stum och fick knappt fram ett ord, jag som har svårt att prata i grupper och ska jag göra det måste jag vara väl förberedd.


Jag känner att detta fick mig att tappa förtroende för dom. Jag vill ju gå hos habiliteringen just på grund av deras expertis inom autismspektrat för min ångest beror till viss del på min autismdiagnos. Det har ju hab själva sagt till mig. Det hjälper inte heller att min gamla kontakt som jag hade på ungdomshab en gång sa till mig att det inte syns utanpå att jag är autistisk, så jag bör ställa in mig på att jag kommer få det svårt att bli tagen seriöst om jag inte ser till att visa mina problem utanpå. Ska inte personal på hab ha bättre förståelse än så? Brukar det gå till såhär?

Nej, det låter inte något vidare. Det här låter allra värst:

Sedan började hon att ifrågasätta varför jag ska prata med en psykolog, och att ångest är väl ingenting dom kan göra någonting åt.

Som om hon förminskar dina problem. Eller menar hon att ångest är ett vanligt problem som alla kan ha och därför ska du gå till en vanlig psykolog utanför habiliteringen?

Risk för att du hamnar mellan stolarna. Vanliga psykologin säger att de inte kan ta hand om dig för de vet inte tillräckligt om autism, och habiliteringen säger att de inte har hand om vanliga psykiska problem.

Wtf det här låter overkligt. Har så svårt att föreställa mig att det skulle kunna bli så där. Bad du dem att suga sina rövar? Det hade jag gjort. Ta aldrig skit från någon. Är de rövhattar ska de få höra det. Låt aldrig någon pissa på dig så där.

Svensk premiumvård - man blir inte förvånad. Märkligt hur de så kallade specialisterna har nära nog obefintlig koll.

Självklart ska man kunna be om en kvinnlig psykolog om man föredrar det.

Framför dina klagomål till enhetschefen! Det brukar finnas kontaktuppgifter på hemsidan. Kan i alla fall fråga denne om det är så det ska gå till på deras mottagning.

Men det där måste väl gå att anmäla till IVO, om det blir bättre av det är väl iofs tveksamt...

Nej, det ska det inte men det förvånar nog inte. Man undrar vilka puckon som får anställning i yrken där de ska hjälpa människor egentligen, man ska för guds skull inte vara konfrontativ och trycka ner nån, man är ju där för det motsatta. Min habilitering kändes överlag värdelös i slutändan och jag blev utskriven, jag lärde mig laga mer mat, resten? Nä, är fortfarande en rätt sån haltande individ.

De brukar ju låtsas att de är poliser. Inte minsta förvånad.

Psykvården är väl mer för att vi ska fatta att vi inte hör hit. Tycker synd om de som tror att de ska få hjälp.

Tycker du ska försöka få räkningen annullerad och få dem att betala resan. Det kan man få enligt lagen.

Kidzi skrev:
Tycker du ska försöka få räkningen annullerad och få dem att betala resan. Det kan man få enligt lagen.

Kan man få resan betald om vården avbokar ens besök utan att meddela en så man åker dit i onödan?
Vilken lag ska man hänvisa till då?

Zima33 skrev:

Kidzi skrev:
Tycker du ska försöka få räkningen annullerad och få dem att betala resan. Det kan man få enligt lagen.

Kan man få resan betald om vården avbokar ens besök utan att meddela en så man åker dit i onödan?
Vilken lag ska man hänvisa till då?

Vet inte om man kan det men man kan med reklamerade varor?

Du är en sexist som kan bara tala med din grupp.

Om jag hade sagt att jag ville ha en vit psykolog och inte en kaffer så hade de inte lyssnat på mig heller.

Kentarou skrev:Du är en sexist som kan bara tala med din grupp.

Om jag hade sagt att jag ville ha en vit psykolog och inte en kaffer så hade de inte lyssnat på mig heller.

TS var på plats men blev matipulerad att ingen såg henne så hon måste betala för utebliven tid. Helt sjukt.

Alla säger att det är viktigt att man ska ha en psykolog man trivs med. Men i Sverige ska man vara så fyrkantig att du ska kunna ha en vårdare som inte passar alls annars är du nazist.

Om man inte vill tala med män hur bra blir den terapin? Man måste ha tillit. Eller ska man låtsas ha tillit och fejka att man blir bättre.

Jag vill inte ha kvinnliga hjälppersoner för de kan ingenting. Man får ju ingen hjälp. De tänker fel för mig, inte som jag tänker. Jag orkar inte låtsas vara kvinna NT bara för att de ska få känna sig duktiga.

Kan tänka min i kroppsvården. Men i psykiatrin. Aldrig i livet. Jag klarar inte deras sluga elakheter som är meningen att man ska luras att man själv är skit och de är bra.

En psykolog ska passa. End of story. Inget med nazism att göra.

Jag lider med dig, tyvärr är det ganska vanligt att bli behandlad så. Forskning om hur vi med autism fungerar i terapi saknas i princip så det kommer inte spela någon roll vart du vänder dig. Jag hade också hoppats på att Habiliteringen skulle kunna mer om autism än de kan inom psykiatrin men så är det alltså inte. Att få bra hjälp om man har både autism och andra psykiska problem är svårt både för att vi blir bollade mellan habiliteringen och psykiatrin men också för att det inte finns kunskap om hur vi fungerar i en terapisituation.

Jag tycker du ska vända dig till psykiatrin eller prata med vårdcentralen.

Liljan skrev:Jag lider med dig, tyvärr är det ganska vanligt att bli behandlad så. Forskning om hur vi med autism fungerar i terapi saknas i princip så det kommer inte spela någon roll vart du vänder dig. Jag hade också hoppats på att Habiliteringen skulle kunna mer om autism än de kan inom psykiatrin men så är det alltså inte. Att få bra hjälp om man har både autism och andra psykiska problem är svårt både för att vi blir bollade mellan habiliteringen och psykiatrin men också för att det inte finns kunskap om hur vi fungerar i en terapisituation.

Jag tycker du ska vända dig till psykiatrin eller prata med vårdcentralen.

Vi fungerar inte på samma sätt i terapi/ under en terapisession bara för att vi har autism men absolut borde alla bli tilldelade någon som har koll på hur vi kan fungera under en terapisession..

Vad är extra viktigt för psykologer och samtalsterapeuter att tänka på när det kommer till autism och behandling/stöd åt autister, tycker ni?