Lugn och ro torde vara det absolut bästa som finns. Hur går det att få nog av lugn och ro, liksom...

Nu har jag också röstat.
Är tjej och har svårt att hitta pojkvän. Det blir ju knas när man mestadels sitter hemma för sig själv då.

Jag gillar ordet obskyr. Obskyr musik, obskyr film, obskyr allt.

Sämsta tiden för mig var helt klart hela skoltiden. Har inga bra minnen överhuvudtaget från skoltiden, bara elände man helst av allt vill förtränga.
Bästa tiden skulle jag nog vilja säga var när jag hoppade av skolan. Jag var runt 18 och några år därefter var det rätt så okej.

Kramar för mig är något som jag vill göra med en partner, ingen annan. Det har hänt många gånger att ytligt bekanta tagit initiativ till en kram, och jag givetvis besvarat den. Det är så svårt att säga nej! Man vill inte uppfattas som kall eller otrevlig. Dessa kramar man fått minns jag bara med obe...

Jag har haft svårt att acceptera min diagnos, därför är det få jag berättat för. De jag berättat för har inte trott mig. De har för övrigt varit väldigt oförstående till de svårigheter jag har, och det har inte direkt gjort att jag velat berätta för fler i min omgivning. Mitt liv har mest gått ut på...

Jag behöver ju mycket tid för mig själv, men jag vill ju inte vara ensam jämt. Tycker det är svårt att finna människor som accepterar en för den man är. Tycker man aldrig är på samma våglängd som andra. Det blir för mycket hela tiden, aldrig lagom. Jag har ju försökt passa in och umgås med vissa, me...

Jag tycker också att livet suger. Varenda dag känns som en stor kamp. Hur länge kommer man orka, egentligen? Det känns bara som man blir mer och mer sliten, för varje dag som går. Ensamheten är också ett stort gissel, och det faktum att det är bara jag som kan ändra på det, men är så in i attans beg...