Artikel i SvD om samtalets psykologi. För bättre samtal - för mer lyckade samtal och för att själv bli mer omtyckt - borde man ställa fler följdfrågor, och akta sig för "bumerangfrågor" dvs att ställa en fråga som man själv gärna ville besvara, och inte intressera sig för svaret annat än som avstamp för att orera om sig själv och egna erfarenheter.

Allmänmänskligt. Gissar dock att aspigt folk behöver de tipsen än mer.
https://www.svd.se/bumerangfragan-ett-a ... te-misstag

Har du varit med om att få en ”bumerangfråga”? Någon undrar var du är uppvuxen och du hinner inte mer än säga stadens namn förrän den andra ger sig in i en lång utläggning om var den är född, hur mycket den älskar platsen och hur det var att växa upp där.

Att ställa ”bumerangfrågor”, bara som en ursäkt för att snabbt få börja prata om sig själv igen, är ett av de vanligaste misstagen vi gör i konversationer. Det menar Alison Wood Brooks som är docent i företagsekonomi vid Harvard Business School i Boston, USA.

En slutsats i hennes forskning är att människor ställer för få frågor när de samtalar. I en artikel i Harvard Business Review presenterar hon flera förklaringar. En skulle kunna vara att människor tenderar att vara egocentriska, en annan att de är oroliga för att ställa fel frågor. Men enligt Alison Wood Brooks är den främsta förklaringen att folk helt enkelt inte inser vilken nytta man har av att ställa bra frågor.

I tre studier kunde forskarna visa att de deltagare som ställde fler frågor, i synnerhet följdfrågor, blev mer uppskattade av samtalspartnern. De deltagare som ställde fler följdfrågor under speeddejtning hade större chans att få gå på en andra dejt.

För att kunna ställa en följdfråga måste du ha lyssnat ordentligt, den visar att du är intresserad och du kan bekräfta den andra. Dessutom blir informationsutbytet bättre. ”Följdfrågor är magiska”, menar Alison Wood Brooks.

Som autist är det lika bra att prata så lite som möjligt, för man blir överkörd av vilken NT som helst, och det slutar med att man får gå slokörad hem. Bättre hitta standard fraser, typ: Vi ska kolla på det där..., bra du nämner det..., vi få bolla lite idéer och återkoppla..., etc. Sen skiter man givetvis i vad de ville och går vidare. Hoppar dom på en igen, kör man med: Det har varit mycket nu..., Corona:n gör att det varit fullt upp..., Vi har personal brist många är hemma med barn... Rätt nämnt kan man klara sig genom många dagar...

För mig kan det vara tvärtom. Jag ställer inga frågor för jag vill inte svara på frågor i min tur.

Ska man ställa frågor bör man bara fråga om saker man redan vet svaret på, för att verka social och som om man var en riktig människa och inte mask mat. För söker ni svar, gå till biblioteket eller leta på nätet, och lyssna inte på NT för de ljuger så jävla bra...

antonius skrev:Ska man ställa frågor bör man bara fråga om saker man redan vet svaret på, för att verka social och som om man var en riktig människa och inte mask mat. För söker ni svar, gå till biblioteket eller leta på nätet, och lyssna inte på NT för de ljuger så jävla bra...

Man kan också fråga om sånt den andra inte kan veta, t ex ”kommer inte bussen snart?”, ”hur länge ska det behöva vara så här?” etc

Jag har börjat prova att fråga sånt jag redan vet. Går till en träffgrupp varje vecka och det är ett väldigt bra
sammanhang för sånt. Under hösten ”samlade” jag på fraser och nu under vårterminen har jag vågat mig
till att själv prova, att vara en sk ”social agent”.

Den första frasen jag provade var ”lever du?” till en som kommer en gång per månad. Det funkade bra så
nästa månad personen dök upp provade jag med ”jag ser att du lever!”. Det funkade ännu bättre.

Nästa fras jag testade var ”är du här redan?” och då började det verkligen hända grejer. Personen lurade
mig att han kommit en timme för tidigt och undrat ”var fan är alla?!?”. Han sa direkt att han bara skojade
så jag hann inte avslöja mig. Nästa vecka provade jag frasen ”jag ser att du redan är här!” och la till
frågan om han kommit hit en timme tidigare den här gången också. Det hade han förstås, sa han ”men
den här gången hade han inte undrat var fan alla var, han hade bara väntat på mig!” sa han

Nästa vecka hade jag ingen fras på lager som passade så jag såg till att vara där först. Trodde det var
smart men ack så fel jag hade. ”Och vad skall det här betyda?!?” sa han högt när han såg mig och jag
hade ingen aning vad det här skulle betyda. Kom ganska snart på att han syftade på att jag var där
före honom men vad det skulle betyda visste jag inte. Var helt tomt.

Frågade alla mina anhöriga men trots deras sociala kompetens hade inte dom heller någon aning
vad det skulle betyda. Det var frustrerande och jag anklagade dom för att veta men inte vilja säga.
Dom blev bara obekväma och frustrerade dom med.

På kvällen när jag lagt mig kom jag på att det kanske betydde att jag var ”på hugget”. På TV när
en reporter frågar någon vad något betyder så svarar dom alltid ”jättemycket” men det passade
ju typiskt nog inte här. (Det där med ”att vara favorit” betyder ingenting, för man måste ju ändå
göra jobbet, det är undantaget som bekräftar regeln).

Jag har insett att inga NT-dårar är det minsta intresserade av vad jag håller på med eller förstår vad jag pratar om. De blir bara förvirrade om jag berättar vad jag gör.

Vid de få tillfällen vi måste interagera ställer jag alltid snabbt några meningslösa frågor om deras hälsa, vad de gjort på semestern eller om deras fina kläder etc. Då mal de på och jag slipper säga något. De NT-dårar jag måste interagera med mer regelbundet har jag memorerat och ställer följdfrågor på det de pratade om förra gången. Då tror de att jag bryr mig om dem. Därefter kopplar jag på autopiloten. Jag ler och nickar i takt med svamlet medan jag funderar på något spännande. Efter en stund ledsnar NT-dåren och går sin väg uppenbart på gott humör. NT-dåren stör mig inte mer den dan och jag kan ägna mig åt viktiga saker.

Jag får numera ofta höra att jag är en mycket god lyssnare och att det väldigt trevligt att prata med mig. När man knäckt den sociala koden är det oerhört lätt att manipulera NT-dårar. Vad skulle man annars ha dem till?

Ignatius skrev: När man knäckt den sociala koden är det oerhört lätt att manipulera NT-dårar. Vad skulle man annars ha dem till?

det undrar man hela tiden, de är så tröttsamma så man somnar direkt man kommer hem, utan sömntabletter, de borde gå att ha på recept som sömnpiller, när de berättar om någon aptrist, köks renovering, som en Nilesitti sketch, "och då sa jag åt Maggan att vi kan inte ha den färgen för då passar det inte i hop med gardinerna på muggen..." zzzzznark, de bara maler och maler på, och man sitter och försöker dölja en gäspning

”Och vad skall det här betyda?!?”

Jag kom på svaret nu till denna fråga som enligt alla
jag frågat är omöjlig att besvara. Tur att jag inte gav
upp även om det tog drygt tre veckor att komma på
det.

”Förlåt, jag ska inte göra om det!” är svaret

Frasen: ”Vad gör du vaken den här tiden,
vet du inte vad klockan är?!?” är ett specialfall
medan ”Och vad skall det här betyda?!?” är
den generella frasen för att sätta någon i skuld

Konstigt att ingen vet vad en så generell och
basal fras betyder.

Lyssnade på ett proffs som lyssnade idag.

Hon använde mest "a" och "aa".

a i betydelsen "uppfattat, gå vidare"
aa i betydelsen "lite oklart"

a i betydelsen "vad roligt!"
aa i betydelaen "vad tråkigt.."

(Fler "a" om mer oklart/tråkigare)

Sen berättade hon om en egen liknande erfarenhet, som jag ofta gör. Men hon(proffset) förklarade även vad det hade med saken att göra, vad den hon pratade med kunde lära sig av det.

Jag har faktiskt pluggat samtalsteknik på högskola. Det var en matnyttig kurs som tog upp en mängd olika
typer av samtal och vad man kunde tänka på och jag skulle tippa på att även autister skulle kunna ha nytta av det.

Formaliserade samtal har sina egna regler. Du behöver bara tänka extra mycket på vad du säger i ca 1 timme och kan sen förhoppningsvis gå och göra nåt annat.